lu.se

Filosofiska institutionen

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Kungshusets och Filosofiska institutionens historia i årtal

1578-84
Kungshuset uppförs på order av Frederik III av Danmark. Arbetet utförs av Diiriik Byggmästare under överinseende av kungens länsman Björn Kaas. I huset inreds våningar såväl till kungen själv som till länsmannen. Huset har vid denna tid trapptorn både i norr och söder. (1, 2)

1643-45
Under Torstenssons krig härjas Lund och Kungshuset skadas svårt. (1, 2)

1655
Danske kungen donerar Lundagård och Kungshuset till Vitus Bering. (1)

1660
Biskop Peder Winstrup köper Kungshuset och Lundagård av Vitus Bering. Huset upprustas. (1, 2)

1668
Universitetet invigs. Redan från starten finns två professurer i filosofi: en i praktisk (”philosophia civilis”) och en i teoretisk (”logik och metafysik”). Professuren i praktisk filosofi kombineras dock periodvis med den juridiska professuren i natur- och folkrätt. (9) Festmåltiden vid universitetets invigning 28/1 avhålls i Winstrups bostad, d v s Kungshuset; detta eftersom kanslerns bostad är för liten. (5)

1660/70-tal
Undervisningen inom filosofisk fakultet äger generellt rum i Liberiet söder om Domkyrkan.

1679
Peder Winstrup avlider. (5)

1680-tal
Kungshuset och Lundagård dras genom Carl XI:s reduktion in till kronan från Winstrups arvingar. (2)

1688
Kungshuset och Lundagård skänks av Carl XI till universitetet. Huset är dock i dåligt skick och inte omedelbart brukbart. (2)

1690
Universitetsbiblioteket flyttar in i Kungshusets övervåning. (1)

1691
Konsistoriet kan för första gången sammanträda i ett nyinrett rum i Kungshuset. Fortfarande kvarstår dock stora reparationsbehov, vilka delvis åtgärdas 1695-96. (1)

1690-tal
Kungshusets rymmer vid denna tid:

  • På undervåningen: mindre auditorium, större auditorium, bokhandel (3 rum); i det mindre auditoriet saknades dock länge ordentligt golv och i väntan på detta användes lokalen provisoriskt som fäktsal.
  • På övervåningen: bibliotek, skrivkammare, större auditorium, förstuga, konsistorierum med förmak (inkluderande arkiv)
  • I tornet (överst): fakultetskammare

Härutöver fanns en oinredd vind och en jordkällare. (1)

1704
Reparationer av Kungshusets tak och trappa. (1)

1710
Danska trupper intar Lund. Kungshuset nyttjas som spannmålsmagasin och föraller ånyo. Bl a är under flera år många av fönstren trasiga. (1)

1715-17
Nya reparationsarbeten på Kungshuset i samband med Carl XII:s ankomst till Lund. Under en lång följd av år fortsätter huset dock att dras med allehanda problem (sprickor i murarna, trasiga tak etc) (1)

1725
Kungshusets mindre, norra torn (skadat) rivs. (1)

1729
Nya reparationsarbeten som även ändrar husets inre. Det tidigare konsistorierummet på övervåningen sammanslås med biblioteket. I stället inreds ett nytt konsistorierum i de tidigare bokhandelslokalerna i bottenvåningen. (1)

1732
Den nuvarande torntrappan uppförs av akademitimmerman Per Nilsson. (1, 2)

1733
Drottning Ulrika Eleonora donerar 6000 daler kopparmynt till en anatomisk teater. Denna inrättas i ett tidigare auditorium på övervåningen. Lokalen fungerar dock dåligt för ändamålet och i mitten av 1700-talet ersätts den av en ny teater inrymd i botaniska trädgårdens orangeribyggnad. (1)

1740
Kungshuset får nytt tak. (1)
Enligt ritningar rymmer Kungshuset vid denna tid följande lokaler:

  • Nedre våningen: förstuga, ”Auditorium Majus”, ”Locus Concilii”, vedbod, räntmästarens kontor, arkiv och Auditorium Minus
  • Övre våningen: förstuga, 3 biblioteksrum, mauskriptkabinett, anatomisk teater, ”Promptarium rerum naturalium” (naturlaliesamling) och ”Aramentarium Physico-Mathematicum”. (8)
  • På vinden inrättas under 1740-talet ett ”fysiskt auditorium” och i tornets översta våning 1753 ett astronomiskt observatorium. (1, 8) Man kan räkna med att i princip all vetenskaplig utbildning vid universitetet (utom laborationer i kemi) vid denna tid ägde rum i Kungshuset.

1747-49
Stora omdaningar i Kungshusets omgivningar: Lundagårdsmuren uppförs, parken söder om huset får sitt nuvarande utseende och norr om det anläggs en botanisk trädgård, allt efter ritningar av hovintendenten Hårleman. (1)

1778
Nya reparationsarbeten: sprickor i murarna åtgärdas och huset nyrappas. (1)

1800-02
En kompletterande byggnad uppförs i vinkel mot Kungshusets östra gavel. Den heter officiellt ”Konsistoriihuset” men kallas i folkmun för ”Kuggis” och kan närmast sägas utgöra en ny ”huvudbyggnad” för universitetet. Hit flyttas bl a konsistoriets sammanträdesrum, kansli och arkiv. Lokalerna i Kungshuset tas successivt allt mer över av UB. (8)

1837-39
Omfattande renovering/ombyggnad av Kungshuset under ledning av C G Brunius efter ritningar av Axel Nyström. Brunius ritar dock många detaljer själv och det är också hans idé att skapa en ny entréportal till Carolinasalen bygd av överblivna medeltida element från domkyrkan. Huset får sin tredje våning. (1)

Husets inredning/nyttjande efter ombyggnaden:

  • Tornet: Astronomiskt observatorium
  • Tredje våningen: boksalar för UB och ett arbetsrum
  • Andra våningen: boksalar och ”kanslersrummet”
  • Nedervåningen: Carolinasalen och ”några mindre auditorier” (1)

1840-tal
Kuggis övervåning, vilken hittills rymt naturaliesamlingar, görs om till föreläsningssalar. Här äger under de närmaste decennierna merparten av alla föreläsningar (utom de i medicin, matematik och naturvetenskap) rum, d v s bl a de filosofiska. (8)

1846
Historiska museet flyttar in i ett rum i bottenvåningens östra del. (1, 2)

1866-67
Astronomerna flyttar från tornet till det nya observatoriet nere vid nuvarande Stadsparken. De lediga utrymmena övertas av UB. (1, 2)

1877
Den filosofiska fakulteten delas i två sektioner: den humanistiska och den matematisk-naturvetenskapliga. Filosofiämnena tillhör den humanistiska sektionen. (8)

1877-79
Kungshuset renoveras efter ritningar av Helgo Zettervall. Väggarnas puts avlägsnas och gavlar och torn förses med krenelering. (1)

1882-84
Efter uppförandet av det nya universitetshuset flyttar Historiska museet ut ur Kungshuset (till Pelarsalen). De lediga lokalerna övertas av Georg J:son Karlins samlingar – grunden till Kulturen. I övrigt nyttjas Kungshuset nu helt av UB. Carolinasalen samt andra och tredje våningarna i sin helhet blir bokmagasin; i övrigt inreds bottenvåningen till läsesal, tambur m m samt arbetsrum för bibliotekarie och vice bibliotekarie. (1, 4)

1894
Efter att särskilda seminarier för enstaka ämnen inom filosofisk fakultet inrättats 1865, 1868, 1877 och 1892 beslutas att göra detta för samtliga humanistiska ämnen, däribland filosofi. Seminariet har fr o m 1895 ett årligt anslag på 215 kr. (8) Detta kan ses som den organisatoriska början till det som senare skall bli Filosofiska institutionen. Jag har inte kunnat finna någon uppgift om i vilka lokaler seminariet hade sina övningar, eventuellt dock i det seminarierum på Universitetshusets andra våning som kan ses på samtida ritningar.

1895
Ritningar framläggs med förslag att, för UB:s behov, tillbygga Kungshuset med en fyravåningars nybyggnad i öster. Delvis p g a detta rivs ”Kuggis” 1897. I övrigt genomförs projektet dock inte.

1907
UB:s nya lokaler på Helgonabacken klara. Biblioteket flyttar ut ur Kungshuset. (1)

1908
Historiska museet flyttar tillbaka till Kungshuset och upptar nu hela bottenvåningen. Resten av huset används som ”lokaler för de ämnen, vilka ännu saknade egna institutioner eller i vilka undervisning ej kunde bedrivas i universitetet”. (1) Oklart om detta omfattar filosofiämnena.

1918
Historiska museet flyttar ånyo ut, denna gång till sina nuvarande lokaler vid Krafts Torg (dessförinnan Zoologisk institution). Carolinsalen återfår sin gamla ställning som universitetets generella disputationslokal. I resten av huset finns auditorier och seminariebibliotek för Filosofiska fakulteten. På vinden finns fram till 1930 Geografiska institutionen. (1)

1930
Geograferna lämnar vinden (och flyttar till egen institution på Sölvegatan) som övertas av matematiska seminariet och dess instrumentsamling. (1, 6)

1935
Kungshuset byggnadsminnesmärks. (2)

1937/38
Psykologiska institutionen flyttar in i Kungshuset (har tidigare varit samlokaliserad med Zoologiska institutionen) (6)

1947 (ht)
Psykologiska institutionen byter namn till Institutionen för psykologi och pedagogik (några år senare ändrat till Psykologisk-pedagogiska institutionen). (6)

1948
Ett antal nya organisatoriska enheter med placering i Kungshuset ”tillkommer” (i vissa fall rör det sig dock eventuellt bara om att tidigare existerande enheter nu blir explicit synliga i Universitetskatalogen): Sociologiska institutionen (vt), Seminariet för statskunskap (vt), Seminariet för klassiska språk (ht) och Tyska seminariet (ht). (6)

1949 (vt)
Den nybildade Sociologiska institutionen flyttar från Kungshuset till Winstrupsgatan 10. I stället tillkommer Historiska institutionen. (6)

1951 (vt)
Historiska institutionen flyttar till Magle Lilla kyrkogata. (6)

1951 (ht)
Seminariet för klassiska språk flyttar till Sölvegatan 2. I stället tillkommer Engelska seminariet och Litteraturhistoriska seminariet. (6)

1952 (vt)
Seminariet för statskunskap omvandlas till Statsvetenskapliga institutionen och flyttar till Juridicum. (6)

1953 (vt)
Filosofiämnet omnämns för första gången som en egen organisatorisk enhet: Filosofiska institutionen med placering i Kungshuset. (6)

1957 (ht)
Tyska seminariet flyttar från Kungshuset och blir egen institution på Kävlingevägen 20. (6)

1958 (vt)
Psykologisk-pedagogiska institutionen klyvs i Pedagogiska resp Psykologiska institutionen. Båda sitter kvar i Kungshuset (pedagogerna på 2:a våningen och psykologerna på 3:e). (6)

1960 (ht)
Psykologiska institutionen flyttar till Mårtenstorget 13 (har dock kvar ett kurslaboratorium i Kungshuset fram till c:a 1969). (6)

1961 (ht)
Engelska och Litteraturhistoriska seminarinarierna flyttar från Kungshuset till Helgonabacken 14. Påföljande år får båda rang av institution. (6)

1964
Samhällsvetenskapliga fakulteten bildas. Filosofiska och Pedagogiska institutionerna hamnar därmed i varsin fakultet men fortsätter att samsas i Kungshuset. Pedagogerna skaffar sig dock under de närmaste åren ett antal kompletterande lokaler utöver de i Kungshuset, bl a ”pedagogiska laboratorier” på Finngatan 14 och Kyrkogatan 19 samt ett forskarrum på Bredgatan 4. (6)

1965
Seminariebiblioteket (av vilket nu endast återstår filosofisk och pedagogisk litteratur) flyttas från Kungshuset till UB. (6)

1966
Förnyad byggnadsminnesmärkning. (2)

1971 (c:a)
Pedagogiska institutionen lämnar Kungshuset och flyttar till Sparta (där man är t o m årsskiftet 1987/88 varefter man flyttar vidare till Paradisområdet, hus M). (6) Fr o m denna tidpunkt är filosoferna således ensamma kvar i huset.

1997
Ämnet idé- och lärdomshistoria överförs från Filosofiska institutionen till Institutionen för Kulturvetenskaper. (7)

*

Historiken är framtagen och sammanställd av Fredrik Tersmeden, arkivarie vid Universitetsarkivet.

Källor

1 = H H von Schwerin: Lundagårdshuset – Dess byggnadshistoria (Lund 1935)
2 = Lunds stadskärna – Bevaringsprogram: Krafts rote (Lund 1983)
3 = Joachim Thomasson: Kungshuset – En byggnadsarkeologisk utredning med förslag till problembaserad dokumentation (Lund u å)
4 = Lund förr och nu – Minne från utställningen 1907 (Lund 1907)
5 = Karl F. Hansson: Biskop Peder Winstrup 1605-1679 (Lund 1952)
6 = T o m 1968: Lunds Kungl. Universitets katalog / Fr o m 1968: LU:s adress-/personalkataloger (med varierande namn) (för respektive termin/år/läsår)
7 = Universitetsarkivets arkivförteckning
8 = Elof Tegnér: Lunds universitet 1872-1897 (Lund 1897)
9 = Martin Weibull & Elof Tegnér: Lunds universitets historia 1668-1868 (Lund 1868)