Kurs

Kurskod: TEK210
Engelsk titel: Cognition
Högskolepoäng: 4,5

Kurstillfälle: höstterminen 2014
Studiesätt: heltid, dagtid

Kursansvarig: Annika Wallin
Lärare: Christian Balkenius, Agneta Gulz, Magnus Haake, Philip Pärnamets, Björn Sjödén, Thomas Strandberg

• Kursplan
• Kursplan (på engelska)
• Informationsmailet med information om kursens upplägg, mål, betygsättning etc.
• Detaljerat schema med inlämningstider
• Gruppindelning
• Information - interaktion i övriga C- och D-programmet
• Laboration - instruktioner
• Laboration - vidareläsning
• Individuell inlämningsuppgift del 1
• Individuell inlämningsuppgift del 2
• Föreläsning - introduktion
• Föreläsning - kognitiv design 1
• Föreläsning - kognitiv design 2
• Föreläsning - grafisk design
• Föreläsning - beslutsfattande
• Föreläsning - lärteknologi
• Föreläsning - AI & robotik
• Föreläsning - sociala aspekter på kognition
• Föreläsning - avslutning/sammanfattning

• Schema
• Tentamensschema
• Bibliotekets ämnesguide Filosofi och kognitionsvetenskap

Information

Väkomna till TEK210. På den här sidan kommer information om kursen Kognition, TEK210 att uppdateras kontinuerligt.

**Avslutning**
Tack alla ni som kom till den avslutande föreläsningen och var så generösa med er feedback på kursen. Jag kommer att ta det och er CEQ-utvärdering (som skickas ut på torsdag) på stort allvar när jag planerar nästa års kurs, det lovar jag. Föreläsningspresentationen (som sammanfattar kurs och kursmål) ligger nu också uppe som pdf-fil.

**Extra information om den individuella inlämningsuppgiften del 2**

Hej
Jag har förstått på grupphandledarna att ni känner er lite osäkra på hurden individuella inlämningsuppgiften del 2 ska tolkas och ni särskilt har funderat över vad en kognitiv egenskap är. Jag har inte fått så många frågor personligen, men ville ändå föregripa eventuella problem genom att ge ett exempel.

Under undervisningen, genom kurslitteraturen, och på laborationen har ni lärt känna ett antal egenskaper som utmärker människan som informationsvarelse. Många av dem återfinns i kurskompendiet (där också elektroniska artiklar ingår, använd guiden i början av kompendiet för att få en översikt). Ett exempel är att vi har begränsad uppmärksamhet (vad Schneider kallar ”kognitivt tunnelseende”).

Egenskapen begränsad uppmärksamhet leder till att vi upplever och tolkar världen på ett visst sätt. Vi upplever exempelvis bara en begränsad del av allt det vi har runt omkring oss. Detta kan – till exempel – användas till att förstå Normans begrepp ”affordances”, som ju (bland annat) säger att vår uppmärksamhet fångas av ”tydliga” egenskaper/ föremål i vår omgivning och att vi ofta automatiskt agerar på dessa.

Kommer ni ihåg hurtsen jag visade er på en av de första föreläsningarna? Hurtsen hade ett handag som var till för att dra runt hurtsen med, men som av de flesta användare tolkades som det som man skulle dra i för att öppna lådan. Få personer tar sig tiden att undersöka hurtsen för att se om det finns fler sätt att öppna lådan på än det som är tydligast, och detta kan man se som (bland annat) en produkt av vår begränsade uppmärksamhet.

Nästa fråga (ii) blir då hur man ska ta hänsyn till denna egenskap när man arbetar med utvecklingen av tekniska produkter. För fråga (iii) vill jag att ni funderar över hur en egenskap som begränsad uppmärksamhet kan krocka med eller samverka med någon av de andra kognitiva egenskaper ni tar upp i (i), som till exempel vår tendens att använda kategorisering för att minnas saker (relaterad till bl.a. "mental models" i Norman).

Jag hoppas att detta hjälper, och glöm inte att ni kan kontakta mig om ni undrar över uppgiften. Det viktiga i den är inte att ni svarar helt rätt utan att ni visar att ni kan reflektera över den kunskap ni har fått om människan som informationsvarelse och kan relatera de olika delarna av kursen till varandra.


Annika Wallin
(kursansvarig)