Inas – journalist på Sydsvenskan

Varför valde du kandidatprogrammet i praktisk filosofi, politik och ekonomi (PPE) i Lund?
Jag ville läsa filosofi men också något som värderas högre på arbetsmarknaden. Jag hade först hört talas om PPE från Storbritannien där det är stort. Halva parlamentet där har den utbildningen. Christopher Hitchens, en skribent som jag ser upp till, har gått utbildningen och tyckte att den hade gett honom en bra allmänbildning. Programmet innehåller en blandning av allt jag var intresserad av. Jag ville ha en så bra PPE-utbildning som möjligt och Lund kändes som det självklara alternativet.

Hur väcktes ditt intresse för filosofi och varför tycker du om ämnet?
Jag har alltid haft en enorm kärlek för filosofi och tycker att det är ett av de viktigaste ämnena som finns. Som ung läste jag väldigt mycket, mest fantasy och dystopier. Sedan insåg jag att anledningen till att jag tyckte att det var intressant var för att jag tycker att människor och världen är intressanta. När jag började läsa filosofi i gymnasiet hade jag redan läst det mesta som min filosofilärare gick igenom och var jätteengagerad. Läraren såg det och uppmuntrade mig.
Jag tycker om att förstå saker. Filosofi väcker det kritiska tänkandet och passionen för det man gör. Man får en grundlig förståelse för var man står som människa. Det är en allmänbildning som inte går att ersätta med något annat. 

Motsvarade PPE-programmet dina förväntningar?
Jag tyckte om min utbildning jättemycket och det var en tillåtande miljö. Jag gick dit för att lära mig, diskutera och debattera och det fick jag, det är ju det viktigaste.

Vad var det bästa med studierna?
Att lära sig nya saker, att få nya perspektiv och behöva fundera kring dem. Det är ett enormt privilegium att kunna göra det. Varje gång jag fick lära mig något nytt var jag enormt tacksam. 

Många som läser på PPE-programmet tycker att första kursen i nationalekonomi är tuff. Hur var det för dig? Har du några råd hur man som PPE-student kan ta sig an det ämnet?
Nationalekonomi är egentligen inte så jättesvårt, men man är inte förberedd. Programmet börjar med filosofi, och sedan kommer statsvetenskap som är lite likt filosofi och också ett allmänbildande ämne. När man sedan kommer till nationalekonomin ökar intensiteten, man måste lära sig saker utantill, det är formler och man kan inte bara resonera sig fram till svar eller fråga sig varför, det fungerar inte. Mitt råd är att bara läsa, hamra in det och lita på processen och att det får ta tid. Till slut kommer det att fastna. 

Du valde statsvetenskap som huvudämne, varför då?
Filosofi var mitt favoritämne men jag valde statsvetenskap för att det kändes högre värderat på arbetsmarknaden. Men jag funderar på att ta en kandidatexamen i praktisk filosofi också. Det är så bra med PPE-programmet att man kan ta en dubbelexamen och att man får erfarenhet och inblick i tre olika ämnen. 

En del kanske tycker det är svårt att se någon konkret nytta med att plugga ett ämne inom humaniora, som t ex filosofi. Vad tänker du om det? 
Det är jätteviktigt att man inte säger att humaniora inte leder till jobb. Det är en annan sorts utbildning som man kan utforma mer fritt. Det leder lika mycket till jobb om man lägger ner lika mycket tid som på utbildningar som leder till ett yrke direkt, som till exempel jurist- och ingenjörsutbildningar eller läkarprogrammet. Det handlar om att faktiskt lägga ner mycket tid och ta ansvar för att bygga upp en kompetens som är användbar på arbetsmarknaden. Det kan vara att vara aktiv i studentlivet, att praktisera inom det yrke man tycker verkar intressant eller att nätverka och göra research. 

Filosofi ska man inte läsa om man tror att man får en instruktionsmanual för ett yrke. Filosofi läser man om man vill få ett nytt tankesätt som värderas högt på arbetsmarknaden, trots att det inte sägs uttryckligen. Det kritiska tänkandet, drivet och ifrågasättandet är vad företag behöver även om de aldrig skriver att de söker en filosof i sina jobbannonser. Det var just det jag hade i åtanke när jag läste filosofi. Särskilt praktisk filosofi är en så bra utbildning för att väcka det sättet att tänka och källkritiken. Det värderas högt oavsett yrke. 

Hur såg vägen ut till det jobb du har idag?
När jag var 18 år var jag med i en ungdomstidning i Malmö. Då frågade jag en journalist om man ska studera journalistik om man vill bli journalist. Jag fick svaret att skriva lär man sig i alla utbildningar och om han skulle gjort sitt val idag skulle han ha valt en utbildning utifrån intresse och sedan fört med det in i journalistiken. Det var utifrån det rådet jag valde PPE-programmet. Jag ville jättegärna plugga PPE och jag ville jättegärna bli journalist, och jag fick möjligheten att kombinera de två intressena. 

Genom hela min utbildning praktiserade jag för Sydsvenskan och hade hela tiden tanken att jag skulle bli journalist. Mitt examensarbete handlade om partiet Nyans och jag gjorde en granskning av det för Sydsvenskan. Det var för det arbetet jag först blev nominerad till stora journalistpriset. Jag har hela tiden sett till att gifta ihop min utbildning med det jag vill arbeta med. Dagen då jag fick min examen hade jag redan en överenskommelse om att jag skulle få fast anställning på Sydsvenskan och har jobbat där i nästan två år nu. 

Har du konkret användning av det du läst, då främst filosofin, i ditt yrke?
Jag har jättebra användning för filosofi som journalist, särskilt argumentationsanalys och det logiska tänkandet. Det hjälper mig att kunna förstå var människor kommer ifrån, följa logiken bakom resonemang och kunna bena ut hur tankegångar ser ut. Det är bra när man ska prata med många människor. Man blir också mycket mer ödmjuk inför att det finns andra perspektiv på saker. Det är jätteviktigt inom journalistiken. Jag kommer aldrig in och tror att jag vet vad min intervjuperson kommer att säga. Jag är ödmjuk inför att de kan säga nya och viktiga saker, vilken sorts intervju det än är. Intresse och nyfikenhet är också något man får inom filosofin. 

Har du några råd till blivande studenter som är intresserade av filosofi och humaniora?
Man ska göra sin utbildning till det man vill att den ska vara. Ingen kommer att göra planen åt en. Börjar man på universitetet finns det ett enormt eget ansvar och då gäller det att vara driven och bestämma över sitt eget öde, oavsett vad man lär sig inom filosofin om ödets faktiska metafysiska existens. 

Det går bra för dig som journalist. Du har blivit nominerad till stora journalistpriset två gånger och förra året vann du det priset för en granskning av Al Jazeera som visade att kanalen bland annat spred felaktiga uppgifter om svenska socialtjänsten. Vad har du för planer för framtiden?
Nu ska jag vara tjänstledig från Sydsvenskan och skriva en bok som handlar om konspirationsteorier och är en utveckling av granskningen av Al Jazeera. Jag funderar på att i framtiden läsa en master i filosofi, men jag har ingen brådska. 

Intervjun genomfördes 2024.