Drygt 1 300 diabetespatienter i Stockholm har svarat på en enkät om hur de upplever dialogen med sjukvården, vad de kan om sjukdomen och vilket eget ansvar de har för egenvård. Kunskapen om hur diabetespatienter upplever dialogen med sjukvården, vårdkvalitet, sjukdomsinsikt och sitt eget ansvar för sjukdomen är begränsad. Denna studie syftade till att beskriva typ 2-diabetes patienter i Stockholm

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/majoriteten-av-diabetespatienterna-nojda-med-varden - 2025-08-25

Mer än vart femte svenskt barn är överviktigt eller lider av fetma vilket bäddar för ett framtida stort folkhälsoproblem. Nu visar svensk forskning att det inte gick att ändra de överviktiga barnens mat- och aktivitetsvanor trots ett tvåårigt stöd till dem och deras familjer. Det är Catharina Bäcklund på institutionen för kostvetenskap i Umeå som i i sin avhandling undersökt om det går att förbätt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svart-andra-overviktiga-barns-vanor - 2025-08-25

Ett av de vanligaste läkemedlen mot hjärtinfarkt fungerar dåligt eller inte alls hos en tredjedel av patienterna. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att det beror på att patienterna har nedsatt förmåga att aktivera läkemedlet i levern. Plavix (klopidogrel) ges tillsammans med Trombyl (acetylsalicylsyra) för att förebygga återfall hos patienter som drabbats av hjärtinfart. Läkemedlet o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/darfor-fungerar-inte-hjartmedicinen - 2025-08-25

I undersökningen ANDIS kan alla som bor i Skåne och insjuknar i diabetes vara med. ANDIS är den första heltäckande kartläggningen i en hel befolkning av de olika diabetessjukdomarna som någonsin görs. Syftet är att ge djupare kunskap vilket är en förutsättning för en mer effektiv och för varje patient skräddarsydd behandling. - Vi möter hela tiden ett mer komplicerat sjukdomspanorama hos våra pati

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/andis-ett-steg-mot-individualiserad-behandling - 2025-08-25

14 forskare i Lund och Malmö, tre av dem verksamma på Lunds universitets Diabetescenter, får drygt 16 miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för att hitta metoder och behandlingar som kan hjälpa människor som är hjärt- eller lungsjuka. Totalt delar Hjärt-Lungfonden i år ut 160 miljoner kronor. Pengarna går till forskning som ska rädda liv och ge bättre behandlingar för dem som drabbas av bland annat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/160-miljoner-kronor-till-hjart-karlforskning - 2025-08-25

Trots att diabetesformen LADA är lika vanlig som typ 1 diabetes är orsakerna bakom i princip okända. Första gången jag kom i kontakt med LADA blev jag häpen när jag insåg hur lite som var känt om denna diabetesform, skriver forskaren Sofia Carlsson. Hon ska med undersökningen ESTRID fylla några av de kunskapsluckor som finns om de bakomliggande riskfaktorerna för LADA.Sofia Carlsson är docent i ep

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lada-i-grazonen-mellan-typ-2-diabetes-och-type-1-diabetes - 2025-08-25

Maneter har gjort det i miljoner år. Forskarna bara några få men sedan de tog manetens självlysande protein i sin tjänst har möjligheterna att studera biologiska processer i levande organ och celler avsevärt förbättrats. En av dem som använder fluorescerande protein i sin forskning är Anders Tengholm. - Det gör att vi kan studera olika budbärarämnen och signalproteiner, i vilka koncentrationer de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manetens-proteinceller-visar-hur-insulincellen-gor - 2025-08-25

Genom en enkelt utförd mätning av blodflödet i underarmen har en Uppsaladoktorand utvärderat en ny, lovande metod för att påvisa och följa kärlfunktion hos äldre. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsak och förekomsten av dessa ökar. Därför behövs det ständigt bättre metoder för diagnos och uppföljning av patienter som riskerar att drabbas.Mer än trettio procent av världens dödsfall sker p

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/smart-matmetod-sparar-risken-hjartsjukdom - 2025-08-25

Redan i unga år börjar åderförkalkning av blodkärlen och fortsätter sedan under flera decennier. Sedan plötsligt är hjärtinfarkten ett faktum. Men tänk om åderförkalkningen bara kunde finnas där i det tysta, utan symtom. För varför måste egentligen hjärtattacken rätt vad det är slå till när vi ändå haft åderförkalkning så länge? Ett åderförkalkningsplack i ett blodkärl kan liknas vid ett infektera

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/satt-lock-pa-hjartattacken - 2025-08-25

Nu vänder forskarna på frågan. De frågar inte varför diabetespatienter får komplikationer utan varför en minoritet slipper. Vad det är som skyddar dem? PROLONG-undersökningen kanske ger svaret. - Majoriteten av alla diabetiker får med tiden allvarliga eller dödliga följdsjukdomar, men inte alla, 10-15 procent klarar sig. Det är dem vi är intresserade av I PROLONG, förklarar Valeriya Lyssenko som t

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varfor-slipper-en-del-diabetiker-komplikationer - 2025-08-25

Sämre blodsockerkontroll efter alla helger? Visst, anledningen kan mycket väl vara all mat och soffliggandet. Men det kan också bero på vintern. Vinter, mörker och kyla försvårar blodsockerkontrollen. Forskare från Lodz i Polen har tillsammans med meteorologer i Warszawa undersökt blodsockernivåer hos barn och unga typ 1 diabetiker och deras förhållande till årstid. Deras slutsats är att vintern i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vintern-forsvarar-blodsockerkontrollen - 2025-08-25

Många som vill gå ned i vikt lyckas bra med det. Men för många blir det bara en tillfällig viktnedgång. Vikten går upp igen. Nu visar forskare att bakslagen kan bero på en speciell hormonprofil. Det är de båda aptitreglerande hormonerna leptin och ghrelin som stått i fokus för den undersökning spanska forskare har utfört.104 överviktiga eller feta män och kvinnor sattes på en kontrollerad diet med

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hormoner-bakom-misslyckad-bantning - 2025-08-25

Att långvariga höga blodsocker är en riskfaktor för diabeteskomplikationer, till exempel hjärt- kärlsjukdom, är väl känt. Nu visar spanska forskare att också att många episoder av djupa blodsockerfall kan vara det. Vid insulinbehandling finns det ett starkt och lättförståeligt samband mellan en låg och jämn blodsockerkontroll och antalet insulinkänningar, när blodsockret sjunker för lågt. Ju närma

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/upprepade-insulinkanningar-kan-oka-risken-hjartsjukdom - 2025-08-25

Leif Groop, professor vid Lunds universitets Diabetescenter, har av europeiska forskningsrådet (ERC) tilldelats Advanced Grant för 2010. Advanced Grants delas ut för att stödja excellent och innovativ forskning utförd eller ledd av etablerade och världsledande forskningsledare. Leif Groop forskar om genetiska orsaker till typ 2 diabetes.  Projektet har nu får bidrag för syftar till att kartlägga d

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stort-personligt-anslag-excellent-diabetesforskning - 2025-08-25

Att typ 2 diabetes är vanligare bland invandrare med ursprung i Mellanöstern är känt. Men om de första preliminära resultaten från MEDIM-undersökningen stämmer tickar det en ohälsobomb i invandrartäta områden med låg socioekonomisk status. - Våra första siffror visar att var femte irakisk invandrare i stadsdelen Rosengård i Malmö har typ 2 diabetes och att lika många har ett förstadium till sjukdo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manga-manga-fler-typ-2-diabetiker-vantat - 2025-08-25

Idag vet vi hur alla gener på människans 46 kromosomer ser ut – men det är först genom att undersöka genernas koppling till olika proteiner som dessa kunskaper kan leda till nya läkemedel. Lunds universitet har åtagit sig ansvaret för kartläggningen av de proteiner som hör till kromosom 19. Generna i den mänskliga arvsmassan kartlades av HUGO, the Human Genome Organisation, och publicerades år 200

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lunds-universitet-adopterar-kromosom-10 - 2025-08-25

De tidiga ögonskadorna finns i många fall där redan innan patienten får sin diabetesdiagnos. Ögonförändringarna har en tydlig koppling till högt blodtryck. Nya rön tyder dessutom på att näthinnans nervdel, och därmed funktion, påverkas ännu tidigare, innan kärlskadorna blir synliga. På sikt skulle den nya kunskapen kunna leda till utveckling och behandling med nervskyddande mediciner. Skador på nä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forandringar-i-diabetesogon-borjar-tidigt - 2025-08-25

Så kommenterar en av forskarna resultatet från de djurförsök som visar att när verkan av det blodsockerhöjande hormonet glukagon slås ut så behövs inte insulin för att kontrollera blodsockret. En dag kanske fynden innebär att typ 1 diabetes blir en tyst sjukdom utan symtom, menar forskarna. I regleringen av mängden socker i blodet är insulin och glukagon varandras motpoler. Insulinet sänker blodso

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-nara-en-bot-man-kan-komma - 2025-08-25

Överlevnaden för transplanterade insulinproducerande celler är låg. Ny avbildningsteknik gör det nu möjligt att följa de transplanterade cellerna i kroppen – ett instrument som kan bli viktigt när man vill förstå varför de skadas och dör. Uppsalaforskaren Olof Eriksson presenterar den nya avbildningstekniken i sin avhandling. De insulinproducerande cellerna, så kallade langerhanska öar, transplant

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/cellernas-insulinfabriker-fangade-pa-bild-efter-transplantation - 2025-08-25

Typ 1 diabetes drabbar i regel barn och unga. Innan insulinet upptäcktes dog de drabbade så unga att de inte hann föra sina sjukdomsanlag vidare till nästa generation. Ändå finns riskgenerna kvar i människans arvsmassa. Varför? Upptäckten av insulinet för knappt hundra år sedan, bara ett ögonblick i ett evolutionärt perspektiv, kan inte vara orsaken. Människans arvsmassa förändras inte så snabbt.D

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fordelen-med-okad-risk-typ-1-diabetes - 2025-08-25