Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 569493 hits

ForskningensDag2010_low.pdf

ForskningensDag2010_low.pdf Beställ tidigare nummer av Aktuellt om Vetenskap & Hälsa Gå in på www.vetenskap halsa.se Lev livet friskare! November 2009 Denna tidskrift ges ut av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund & Universitetssjukhuset MAS vid Region Skåne Aktuellt om VETENSKAP & HÄLSA Kontakta: Katrin Ståhl katrin.stahl@med.lu.se telefon: 046-222 01 31 FO

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/ForskningensDag2010_12.pdf - 2026-11-01

ForskningensDag2010_low.pdf

ForskningensDag2010_low.pdf FORSKNINGENS DAG 2010 Depression & mani ADHD-SYMTOM OCH NEGATIVA LIVSHÄNDELSER VID SJÄLVMORDSFÖRSÖK ADHD: symtombörda utan diagnos? ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en sjukdom som börjar under barndomen, och medför rast- löshet, koncentrationssvårigheter, och impulsivitet, som i sin tur medför en kas- kad av problem i skola och familj. Även om diagnose

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/ForskningensDag2010_3.pdf - 2026-11-01

ForskningensDag2010_low.pdf

ForskningensDag2010_low.pdf BETYDELSEN AV KRITISKT TÄNKANDE – ETT EXEMPEL UR VARDAGSSJUKVÅRDEN Bakgrund till en kritisk studie Vi ställdes för några år sedan inför valet att ersätta en beprövad blodanalys (kreatinin), som används för att upp- täcka begynnande njurskada hos litium- patienter, med en ny blodanalys (cysta- tin C). Det hade redan visats att cystatin C på vissa patientgrupper var överl

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/ForskningensDag2010_7.pdf - 2026-11-01

ForskningensDag2010_low.pdf

ForskningensDag2010_low.pdf Bakgrund Små barns behov av en trygg förutsägbar vuxen kan stå i stark kontrast till föräld- rars förmåga och egna behov om föräld- ern har psykisk ohälsa. En övergripande fråga är därför hur samhället kan erbju- da stöd. År 1999 påbörjades ett arbete i Malmö mellan barn- och vuxenpsykiatri, socialtjänst samt mödra- och barnhälso- vård för att utveckla samverkan kring f

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/ForskningensDag2010_9.pdf - 2026-11-01

No title

1 Cancer i Skåne En väckarklocka för hela Sverige › Förord: Carsten Rose N är det gäller överlevnad är den svenska cancersjukvården en av de bästa i världen. Trots detta står vi inför stora utmaningar. Inom de närmaste 20 åren sker en rejäl ökning av svenskar som under sin livstid får en cancerdiagnos. Till exempel har Malmö, Skånes största stad, den högsta förekomsten av cancer i hela landet. En

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/12/Cancer_i_Skane.pdf - 2026-11-01

Microsoft Word - M Tyrberg kappa_G5 21 okt.doc

Microsoft Word - M Tyrberg kappa_G5 21 okt.doc RETINOPATHY IN SUBJECTS WITH PRE-DIABETES AND ELECTROPHYSIOLOGICAL STUDIES IN DIABETES PATIENTS WITH AND WITHOUT RETINOPATHY av Maria Tyrberg, leg. läkare Fakultetsopponent Professor Marcus A. Bearse Jr, University of California, Berkeley Akademisk avhandling, som med vederbörligt tillstånd av Medicinska Fakulteten vid Lunds Universitet för avläggande

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/01/M-Tyrberg-spik-1-53.pdf - 2026-11-01

No title

Sammanfattning Majoriteten av patienterna skattade sin hälsa och ryggfunktion som väsentligt bättre vid avslut jämfört med vid start. De upplevde även tillgänglighet, omhändertagande och möjligheten att påverka behandlingen som god. Det strukturerade omhändertagandet, samarbetet och möjligheten för tidig MR-översikt uppskattades mest bland deltagande personal. Det planeras nu för en utökning av pr

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/02/Backupp-Poster-Riksst%C3%A4mman-2010.pdf - 2026-11-01

No title

Insta l lat ionen äger rum i Lunds univers i tets aula fredagen den 18 mars 2011 kl 16.00 Professorsinstallation 3 Förord Välkomna till den högtidliga professorsin- stallationen! Ordet universitet kommer av det latinska universitas, som betyder un- gefär helhet, det hela. Detta ord har samband med universus med betydelsen hel, allomfattande, egent- ligen vänd åt ett håll, liksom med universum och

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/03/Professorsinstallationsbroschyr_vt2011_slutversion_WEBB.pdf - 2026-11-01

Lyso-PC and macrophage interplay

Lyso-PC and macrophage interplay Lyso-PC and macrophage interplay Katarina Berg Abstract Atherosclerosis is triggered by LDL entrapment in the vessel wall. Oxidation and enzymatic processing of LDL give rise to inflammatory mediators such as lyso-PC. These inflammatory mediators attract monocytes into the vessel wall where they differentiate into macrophages. The macrophages adopt different phenot

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/05/Abstract_Lyso-PC-and-macrophage-interplay_Katarina-Berg.doc - 2026-11-01

No title

forskare: marika bajc klinik/institution: bild- och funktionsdiagnostiskt centrum lund, skånes universitetssjukhus; klinisk fysiologi, lunds universitet e-post: marika.bajc@med.lu.se N Y A M Ö J L I G H E T E R I N O M D I A G N O S T I K E N A V H J Ä R T - O C H L U N G S J U K D O M 11. Tredimensionell tomografisk lungscintigrafi (V/P SPECT; lungventilation/perfusion SPECT) är en ny metod som f

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/10/ForskningensDag2011-11.pdf - 2026-11-01

No title

Förkylningsvirus drab- bar både näsa och bronker Det finns många olika sorters förkylningsvirus; minst 200 känner vi till. Rhinovirus tillhör den vanligaste virus- familjen och den sprids främst genom luftburna partiklar tiotals meter vid nysningar och hosta. Rhinovirus över lever cirka fyra timmar utan- för kroppen. God handhygien liksom att nysa och hosta i armvecket rekommenderas. Rhinovirus är

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/10/ForskningensDag2011-2.pdf - 2026-11-01

No title

forskare: helena linge, arne egesten klinik/institution: lungmedicin och allergologi, lunds universitet e-post: helena.linge@med.lu.se Å L D R A N D E O C H I N F E K T I O N E R 8. Nationell statistik för lung- infl ammation hämtad från pneumoniregistret: totalt registrerades 4353 patienter med pneumoni i Sverige år 2010. Medianåldern var 69 år. 16 % av dessa patienter vårdades i respirator mer ä

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/10/ForskningensDag2011-8.pdf - 2026-11-01

No title

10. forskare: anna-karin larsson, maria lundström, emil tykesson, anders malmström klinik/institution: lungbiologi, lunds universitet e–post: anna-karin_l.larsson@med.lu.se L Ä K E M E D E L S U T V E C K L I N G – F R Å N C E L L T I L L P A T I E N T Lungvävnad från patienter med olika lungsjukdomar har gett oss möjlighet att bättre förstå vad som äger rum i lungan. Tidigare har den perifera lun

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/11/ForskningensDag2011-10.pdf - 2026-11-01

No title

forskare: ellen tufvesson, david aronsson klinik/institution: lungmedicin och allergologi, lunds universitet e-post: ellen.tufvesson@med.lu.se V A D F I N N S I D I T T A N D E T A G ? 12. Spirometri Lungans huvudsakliga funktion är att uppta syre och ventilera ut koldioxid, vilket förutsätter adekvat andnings för måga. Att mäta lungfunktionen är en viktig del i diagno stiseringen av lungsjukdomar

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/11/ForskningensDag2011-12.pdf - 2026-11-01

No title

forskare: oskar hallgren, michiko mori, anders bergqvist, lena thiman klinik/institution: lungmedicin och allergologi, lunds universitet e-post: oskar.hallgren@med.lu.se KOL – kroniskt obstruktiv lungsjukdom – är en kronisk infl ammatorisk lungsjukdom som främst drabbar rökare. Trots att KOL är en folksjukdom vet vi väldigt lite om vad som driver sjukdomen. Vår forskning har som mål att öka denna

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/11/ForskningensDag2011-7.pdf - 2026-11-01

No title

forskare: annika andersson-sjöland, sara rolandsson, lennart hansson, ingrid skog, leif eriksson, leif bjermer, stefan scheding, gunilla westergren-thorsson klinik/institution: lungbiologi, lungmedicin och allergologi, lunds universitet e-post: annika.andersson_sjoland@med.lu.se L U N G T R A N S P L A N T A T I O N – E T T N Y T T O R G A N I E N N Y M I L J Ö 9. Lungtransplantation är en behandl

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/11/ForskningensDag2011-9.pdf - 2026-11-01

No title

F o rs k a rg ru p p e n H ä ls a A k ti v it e t o ch V ä lb e fi n n a n d e Forskargruppen HAV under- söker samband mellan män- niskors dagliga aktiviteter och deras upplevelse av välbefin- nande och livskvalitet. I mönst- ret av vardagliga aktiviteter kan det finnas rekreerande och terapeutiska mekanismer som om de blir kända kan nyttjas i folkhälsoarbete och hälso- och sjukvård. Vi studerar s

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2012/02/havA4_09_sve_org-press.pdf - 2026-11-01

-

- Hospital-Based Home Care for Children with Cancer PhD thesis Helena Hansson The Faculty of Health and Medical Sciences University of Copenhagen Copenhagen Graduate School of Medical and Health Sciences Department of Gynaecology, Obstetrics and Paediatrics 2 PhD thesis Hospital-Based Home Care for Children with Cancer Helena Hansson This thesis has been accepted for public defence for the purpose

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2012/05/Helena-Hansson-Hospital-based-home-care-for-children-with-cancer.pdf - 2026-11-01

No title

Resistensbestämning   av  bakterier     –  så  här  går  det  ,ll   TEXT:  ELISABET  SJÖBERG  WESTER   FOTO:  ROGER  LUNDHOLM   •  Vägen  ,ll  resistensbestämning  börjar  med  aK   sjukvårdens  personal  tar  eK  prov  från  pa,enten  och   skickar  det  med  en  remiss  ,ll  Klinisk  mikrobiologi  vid   Labmedicin  Skåne.     •  Provet  odlas  på  odlingsplaKor  för  aK  iden,fiera  växt  av   b

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2013/05/Resistensbest%C3%A4mning-av-bakterier.pdf - 2026-11-01

No title

Så  fungerar  an+bio+ka   och  an+bio+karesistens   Text:  Eva  Bartonek  Roxå;  Foto:  Roger  Lundholm;  Illustra+on  Carin  Carlsson/Ritbolaget   An+bio+ka  verkar  genom  aE  angripa  strukturer  och  funk+oner  hos   bakteriecellen  vilka  saknas  eller  fungerar  annorlunda  i  den   mänskliga  cellen.  De  vanligaste  angreppsmålen  är   bakteriecellväggen  eller  bakteriecellens  proteinfab

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2013/05/S%C3%A5-fungerar-antibiotika-och-antibiotikaresistens-kopia.pdf - 2026-11-01