Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 541099 hits

Debattartikel om behovet av breddad kunskap inom artificiell intelligens

Stefan Larsson, digitaliseringsforskare och lektor vid avd för fastighetsvetenskap, skriver i Sydsvenskan tillsammans med bland andra Anna Felländer (regeringens digitaliseringsråd, m.m.), Fredrik Heintz (AI-forskare och ordförande i svenska AI-sällskapet) och Rebecka Cedering Ångström om behovet av breddad kompetens inom AI. "För att omfamna och frigöra den positiva kraften av teknologin på ett l

https://www.ai.lu.se/article/debattartikel-om-behovet-av-breddad-kunskap-inom-artificiell-intelligens - 2025-10-03

STRUDL - a new open source software package for tracking objects in video

We recently released STRUDL, a software program for automatically creating world coordinate trajectories of road users from surveillance videos, based on a neural network object detector and tracking. It is available for free and as an open source by clicking here. STRUDL was made as a part of a collaboration between Lund University, Aalborg University and TNO. A paper describing the research that

https://www.ai.lu.se/article/strudl-new-open-source-software-package-tracking-objects-video - 2025-10-03

Kognitionsvetenskap: Drömmen om en mänsklig robot

Christian Balkenius började vid Lunds universitet 1988. Då var AI-forskningen inriktad på att göra datorsimuleringar över emotionella processer. – Vi hade inga riktiga robotar som vi gjorde försök med, utan de kom först en bit in på 90-talet. Då handlade det mycket om navigering, att få roboten att ta sig från ett ställe till ett annat. Nu sker fler olika försök med robotar med målet att de ska ut

https://www.ai.lu.se/article/kognitionsvetenskap-drommen-om-en-mansklig-robot - 2025-10-03

Röstande robotar och filterbubblor – hur mycket AI tål demokratin?

"Det är viktigt att koppla ihop AI med demokrati eftersom det handlar om vilket samhälle vi vill ha, vilka möjligheter vi har att påverka och hur vi fattar våra beslut", säger statsvetaren Maria Hedlund. Som forskare har hon tittat särskilt på beslutsprocesser och AI. – AI är extra genomgripande för att den finns överallt och på grund av dess förmåga att se mönster i stora datamängder. Om system o

https://www.ai.lu.se/article/rostande-robotar-och-filterbubblor-hur-mycket-ai-tal-demokratin - 2025-10-03

Uppkopplat hemma – komfort kan gå före integritet

Det uppkopplade hemmet är redan här. Men hur mycket avkall på integriteten är vi beredda att göra för högre komfort? Den och andra frågor ställer sig etnologen Robert Willim i ett nytt forskningsprojekt som rör AI i vår hemmiljö. – Jag är nyfiken på att förstå den digitala tekniken och hur den gradvis förändrar och präglar vårt vardagsliv, säger Robert Willim, som nu startat det fyraåriga forsknin

https://www.ai.lu.se/article/uppkopplat-hemma-komfort-kan-ga-fore-integritet - 2025-10-03

Datavetenskap: "Vi vill bygga smarta och hjälpsamma robotar"

Professor Jacek Malec kom till institutionen för datavetenskap 1999. Då hade AI-forskningen där pågått under flera år tillsammans med kognitionsforskarna. – I vår forskning använde vi robotar med sensorer som kunde känna av omgivningen, navigera sig fram och ”prata” med varandra, säger Jacek Malec. Under en period under 90-talet upplevde AI-forskningen en svacka som till stor del berodde på brist

https://www.ai.lu.se/article/datavetenskap-vi-vill-bygga-smarta-och-hjalpsamma-robotar - 2025-10-03

Reglerteknik: "Vi var lite tidigt ute"

Sysslar man med att få system att sköta sig själva, exempelvis vattenrening, farthållare i bilar eller temperaturreglering, faller det sig naturligt att snegla på möjligheterna med konstgjord intelligens. För vad vore bättre än processer som inte bara uppför sig automatiskt på önskat sätt, utan också kan lära sig och bli bättre efter hand? Sådant som kan kallas föregångare till AI arbetade forskar

https://www.ai.lu.se/article/reglerteknik-vi-var-lite-tidigt-ute - 2025-10-03

Nätverken som härmar hjärnan – idag förändrar de vården

Forskare inom teoretisk fysik i Lund var tidigt ute med att skapa artificiella neuronnätverk, det vill säga den typ av algoritmer som nu ligger till grund för den enorma AI-utvecklingen i samhället. Inom teoretisk fysik är man van vid att hitta mönster i stora datamängder med hjälp av avancerade dator­beräkningar. Men frågan är om det finns en risk för övertro på algoritmerna. Året var 1988. Axelv

https://www.ai.lu.se/article/natverken-som-harmar-hjarnan-idag-forandrar-de-varden - 2025-10-03

AI börjar med matematik

”Ny algoritm”, ”en magisk formel”… Kokar man ner vad som gömmer sig bakom nya, spännande AI-uppfinningar tycks det ofta handla om matematik. Konsten att bygga nya AI-formler utövas gärna av matematikerna på LTH. Särskilt stor är kunskapen inom datorseende, det vill säga hur man lyckas få datorer och robotar som både kan se och tolka sin omgivning. Inriktningen började av en slump: Dåvarande profes

https://www.ai.lu.se/article/ai-borjar-med-matematik - 2025-10-03

Allt du skulle vilja veta om AI

Artificiell intelligens: En dator eller maskin som uppvisar intelligens eller mänskliga förmågor. Ett intelligent system kan dra slutsatser, lösa problem, planera och vara självlärande. Det mesta som i dagligt tal kallas AI uppfyller dock inte alla kriterier. AI handlar idag om enstaka, ganska snäva förmågor, som bildigenkänning och diagnosställande. Artificiell intelligens En dator eller maskin s

https://www.ai.lu.se/article/allt-du-skulle-vilja-veta-om-ai - 2025-10-03

AI i populärkulturen: Från dystopiska skildringar till allt mänskligare maskiner

I populärkulturen har idéerna om artificiell intelligens kunnat prövas och utvecklas med fantasins hjälp. Det har länge funnits både en teknik­optimism och en dystopisk bild av framtiden inom såväl litteratur och serier som i filmens värld. I framtiden kan vi vänta oss skildringar av allt mänskligare maskiner, tror filmvetaren Michael Tapper. – AI handlar om gränsen mellan liv och död och vad som

https://www.ai.lu.se/article/ai-i-popularkulturen-fran-dystopiska-skildringar-till-allt-manskligare-maskiner - 2025-10-03

Artificiell intelligens breder ut sig i handeln

Modeföretaget Zalando hjälper dig att hitta rätt look när du laddar upp foton av gatumodet. IKEA guidar dig i hemmet när du ska välja en soffa som passar i ditt vardagsrum. I livsmedelsbutiken Amazon Go handlar du utan att köa eller betala i en kassa. Artificiell intelligens i handeln var temat för Centrum för Handelsforsknings seminarium den 2 april i Helsingborg. Regeringens mål är att Sverige s

https://www.ai.lu.se/article/artificiell-intelligens-breder-ut-sig-i-handeln - 2025-10-03

Färgers funktion i djurens värld

Färger hjälper djur att skydda sig och överleva men också att hitta en partner och fortplanta sig. Ökad kunskap om hur färger uppfattas och fungerar i djurvärlden kan i framtiden bidra till utvecklingen inom så skilda områden som medicin, säkerhet och kläder. I en översiktsartikel i tidskriften Science beskriver forskare från flera länder och med olika forskningsinriktning färgers funktion och evo

https://www.lu.se/artikel/fargers-funktion-i-djurens-varld - 2025-10-03

Svärdfisken undersökt på Biologiska museet

Den svärdfisk som för knappt en vecka sedan flöt iland vid Falsterbokanalen i Skåne har undersökts på Biologiska museet vid Lunds universitet. Magsäcken var tom. Misstanken är att svärdfisken dött av svält. Maria Mostadius, museiintendent vid Biologiska museet på Arkivcentrum Syd på Gastelyckan i Lund, berättar att det var 30 år sedan, 1987, som museet senast fick in ett svärdfiskfynd.– När jag hö

https://www.lu.se/artikel/svardfisken-undersokt-pa-biologiska-museet - 2025-10-03

Kartlagd flughjärna hjälper myggbekämpare

Forskare i Lund kan nu för första gången visa hur flugor och andra insekter känner av förändringar i såväl temperatur som luftfuktighet. Resultaten ökar förståelsen för hur insekternas hjärnor fungerar; vad de reagerar på och hur de reagerar. Forskningen kan bidra till förbättrad insektsbekämpning. Tidigare har forskarna hittat de nervceller som insekterna använder för att detektera minskad luftfu

https://www.lu.se/artikel/kartlagd-flughjarna-hjalper-myggbekampare - 2025-10-03

Bättre analys av njurcancer

Varje år insjuknar drygt 1000 personer av njurcancer i Sverige. De tre vanligaste varianterna är klarcellig-, papillär och kromofob njurcancer. Genom att jämföra genuttrycket i tumörceller från en patient som har njurcancer med frisk njurvävnad, försöker forskare förstå var i njuren cancern uppkommit och vad som gått fel med dessa celler. Nu har en forskargrupp på Lunds universitet upptäckt att i

https://www.lu.se/artikel/battre-analys-av-njurcancer - 2025-10-03

Kajans flaxande sparar energi

För första gången har forskare konstaterat att fåglar som flyger aktivt och flaxar med vingarna sparar energi. Det är biologer i Lund som nu visar att kajor minimerar energiuttaget när de lyfter och flyger genom att pennorna på vingspetsen skapar flera små luftvirvlar istället för en stor. Upptäckten kan få användning inom flygteknisk industri. Tidigare har multipla vingspetsvirvlar bara förknippa

https://www.lu.se/artikel/kajans-flaxande-sparar-energi - 2025-10-03

Lunds universitet välkomnar studenter från hela världen på Arrival Day

Tisdagen den 15 augusti arrangeras Arrival Day vid Lunds universitet. Då kommer ca 1100 utbytesstudenter och ca 1000 internationella programstudenter från hela världen till Lund för att studera under en termin eller 1–2 år framåt. Mottagningen på Arrival Day pågår mellan kl. 09.00 och 20.00. Studenterna möts av internationella faddrar redan på Kastrup och vid järnvägsstationen i Lund och skjutsas

https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-valkomnar-studenter-fran-hela-varlden-pa-arrival-day-2 - 2025-10-03

Startskott för nytt universitetssamarbete med Chile

Den 17-18 augusti går startskottet för en satsning på svensk-chilenskt forskningssamarbete. Cirka 120 forskare, rektorer, dekaner och myndighetsrepresentanter från bägge länderna kommer till Lunds universitet för att under två dagar lyssna på föredrag och delta i workshops med fokus på ett hållbart samhälle. De specifika ämnena som kommer att tas upp är: ”migration”, ”vatten-land-energi” ”antibiot

https://www.lu.se/artikel/startskott-nytt-universitetssamarbete-med-chile - 2025-10-03

Hjärntumörcellers anpassning till syrebrist

Den mest aggressiva varianten av hjärntumör – glioblastom – har en genomsnittlig överlevnad på 15 månader. Det finns därför ett akut behov av nya behandlingsstrategier för denna patientgrupp. En forskargrupp från Lunds universitet visar nu på nya faktorer som kan inverka på tumörcellernas förmåga att stå emot behandling. Studien publiceras i Cell Reports. Den vanligaste formen av hjärntumör heter

https://www.lu.se/artikel/hjarntumorcellers-anpassning-till-syrebrist - 2025-10-03