Struts på farmen i Sydafrika. Foto: Charlie Cornwallis Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C. Det skriver forskare vid Lunds universitet i en artikel i Nature Communications. Forskarnas resultat visar att strutshonan lägger upp till 40 procent färre ägg om temperaturen varit ojämn

https://www.biologi.lu.se/artikel/varldens-storsta-fagel-hotas-av-temperaturforandringar - 2025-09-03

Studien visar att djur och växter kan genomgå evolutionära storleksförändringar om de utnyttjas för hårt i livsmedelsproduktionen. Något som drabbade torsken utanför Newfoundlands kust. Foto: Creative Commons Överfiske, jakt och intensivt jord- och skogsbruk är exempel på några aktiviteter som i en del fall bidragit till att växter och djur reducerats kraftigt och på vissa håll utrotats. Ny forskn

https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-leder-hart-fiske-till-att-torskarna-blir-mindre - 2025-09-03

Granbarkborre. Foto: Erling Jirle För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använder luktsinnet för att hitta träd och partners att fortplanta sig med. Lukterna fångas med

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2025-09-03

Bananfluga. Foto: Qinyang Li Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Nu publiceras deras studie i den topprankade tidskriften PNAS. Forskningsresultaten ger en ny förklaring till evolutionen

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-okar-kunskapen-om-samspelet-mellan-x-och-y - 2025-09-03

Atalafjärilen (Eumaeus atala). Fotot är taget i Florida. Foto: Nanfang Yu I en ny studie visar forskare hur synen hos en fjärilsart har utvecklats så att de ser röda färgnyanser lika bra som blå. En förmåga som ger dem specifika fördelar, exempelvis i jakten på nektar. Upptäckten har möjliggjorts genom att forskarna har utvecklat en helt ny metod för att avgöra vad och vilka färger insekter kan se

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-vad-insekter-ser - 2025-09-03

Stjärtmesen förekommer i Sverige och är en av de arter där vissa föräldrapar får hjälp att ta hand om sina ungar, andra inte, något som påverkar hur länge föräldrarna lever. Foto: Wikimedia I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det konstaterar forskare vid universiteten i Lund och Oxford efter att ha gått igenom dat

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2025-09-03

Jordhumla. Foto: Kennet Ruona Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare. Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och klimatforskare på Lunds uni

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-varmare-klimat-gor-varldens-vanligaste-humla-annu-vanligare - 2025-09-03

Rovfiskar som gädda framkallar kroppsliga förändringar hos bytesfiskar. Foto: Marcel Einig, Pixabay Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fiskarna, enligt en ny avhandling vid Lunds universitet. Jerker Vinterstare har studerat f

https://www.biologi.lu.se/artikel/fiskars-beteende-och-utseende-paverkas-av-stress - 2025-09-03

Fåglar kan skruva upp värmen i kroppen när det är kallt. Blodet fungerar som ett element. På bilden en svartmes. Foto: Andreas Nord Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur har inga mitokondrier i sina röda blodkroppar, något som fåglar har och som enligt for

https://www.biologi.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2025-09-03

Hos vadarfågeln brushanen finns bland hanarna flera typer med olika parningsstrategier, beteenden och färger. Korrelerande selektion för sannolikt de olika egenskapspaketen vidare inom respektive typ. Foto från Vombs Ängar i Skåne. Foto: Erik Svensson Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig, något som gäller både växter och djur. Den slutsatsen drar en in

https://www.biologi.lu.se/artikel/forbisedda-kombinationer-av-egenskaper-vanliga-inom-djuraveln - 2025-09-03

Trastsångare. Foto: niclasahlberg.se Forskare har upptäckt att trastsångaren, en liten fågel som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta att flyga på dagen under sin månadslånga flyttning från norra Europa till övervintringsområdena söder om Sahara. I en studie publicerad i Science presenterar forskarna sina unika r

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttande-smafaglar-stiger-till-extrema-hojder-pa-dagen - 2025-09-03

Färgvariationerna är stora bland Medelhavets murödlor. På bilden syns två ödlor av samma art, pituysisk murödla. Arten är vanlig på Ibiza och Formentera. Foto: Day's Edge Productions Ett internationellt forskarlag kan ha hittat svaret på varför murödlor blivit Medelhavsländernas mest framgångsrika reptil. Resultaten visar hur hybridisering och drastiska förändringar i havsnivåer och klimat påverka

https://www.biologi.lu.se/artikel/nya-arter-nar-medelhavet-torkade-ut - 2025-09-03

Livet i staden har gjort talgoxar djärvare och mer aggressiva. Förändringarna märks i fåglarnas arvsmassa. Foto: Caroline Isaksson Talgoxar som lever i städer skiljer sig genetiskt från talgoxar på landet. Det konstaterar forskare i en unik studie där de undersökt populationer med talgoxar i nio stora europeiska städer och jämfört deras gener med generna hos kusinerna från landet. Forskarna konsta

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-stressigt-liv-i-staden-paverkar-faglarnas-arvsmassa - 2025-09-03

I jorden finns ett myller av organismer som är livsviktiga för vår matförsörjning. Foto: Shutterstock/Madlen. När man talar om biologisk mångfald är det ofta artrikedomen ovan marken man tänker på. Men på senare tid har även livet under markytan fått allt mer uppmärksamhet. Här kommer fem enkla tips från Lunds universitet på hur du kan boosta jorden i din egen trädgård! Jorden, det vill säga den s

https://www.biologi.lu.se/artikel/myllret-i-marken-sa-boostar-du-jorden-i-din-egen-tradgard-fem-enkla-tips-till-biologiska-mangfaldens - 2025-09-03

Tornseglare. Foto: Davide D'Amico I en ny studie publicerad i iScience konstaterar forskare vid Lunds universitet att tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. Fåglar som flyttar från övervintringsområdena i södra Afrika till häckningsplatserna i Sverige tar ungefär två månader på sig att tillryggalägga sträckan inräknat raster för att vila

https://www.biologi.lu.se/artikel/nytt-hastighetsrekord-flyttfaglar - 2025-09-03

Mellanspetten har försvunnit från den svenska faunan, klockgrodan har blivit återinförd efter att ha varit försvunnen. Foto: Wikimedia Commons Forskare i Lund, Köpenhamn och Norwich visar i en ny studie publicerad i Science att skadliga mutationer som ansamlas i genomet (arvsmassan) spelar en viktig, men försummad, roll för bevarandebiologiska åtgärder för hotade arter. – Många arter är idag stark

https://www.biologi.lu.se/artikel/dna-analyser-kan-radda-hotade-arter - 2025-09-03

En dubbelbeckasin fotograferad i den jämtländska fjällvärlden. Foto: Åke Lindström Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för flyttfåglar oavsett art, 8700 meter. Dubbelbeckasiner är en vadarfågel som häckar i

https://www.biologi.lu.se/artikel/hissnande-hojdvaxlingar-hos-maratonflygande-flyttfaglar - 2025-09-03

Claudia Tocco undersöker hur ljusföroreningar påverkar dyngbaggarnas förmåga att orientera sig. Experimentet görs på taket till the University of Witwatersrand i Johannesburg. Foto: Marcus Byrne För första gången kan forskare visa att artificiellt ljus i städer och andra områden förstör möjligheterna för nattaktiva djur att navigera efter naturliga ljusfenomen på natthimlen. Istället tvingas de ta

https://www.biologi.lu.se/artikel/artificiellt-ljus-saboterar-dyngbaggarnas-orienteringsformaga - 2025-09-03

Svamphyf som växer genom en luftbubbla och har dragit med sig en vattendroppe. I vattnet finns bakterier som kan simma längs hyfen så länge vattnet räcker. Foto: Micaela Mafla-Endara Nere i jorden, på en yta inte större än en skosula, lever fler mikroorganismer än det finns människor i världen. Nu har forskare vid Lunds universitet byggt ett fönster till denna underjordiska värld och gjort det osy

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-oppnar-unikt-fonster-mot-underjorden - 2025-09-03

Rödmurarbihonor som arbetar i holkarna där de har sina bon. Forskare har undersökt livsmiljöer och blommor i jordbrukslandskapet som gynnar fortplantningen av det röda murarbiet. Generell tillgång på träd ökar reproduktionen. Foto: Melanie Karlsson Medvetenheten om att pollinerande insekter behöver blommor rika på pollen och nektar ökar. I en ny studie visar det sig att träd kan vara minst lika vi

https://www.biologi.lu.se/artikel/bin-behover-fler-trad - 2025-09-03