Publicerad 17 april 2024 Rymdteleskopet Gaia, som sköts upp 2013, kartlägger Vintergatan genom astrometri. Foto: ESA/ATG medialab; background: ESO/S. Brunier. Tack vare rymdteleskopet Gaia har forskare upptäckt ett svart hål i Vintergatan. Objektet Gaia BH3 ligger i Örnens stjärnbild knappt 2 000 ljusår från solen. Lennart Lindegren, professor emeritus i astronomi vid fysiska institutionen, som un

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-hittat-spektakulart-svart-hal - 2025-05-13

Publicerad 25 april 2024 Ödlehane med Hulken-utseende från centrala Italien. Foto: Javier Abalos. Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Genom att studera murödlor i Medelhavsområdet har forskare i Lund visat hur en unik celltyp hos ryggradsdjur kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution. Anpassning, eller adaptation, är

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/illgron-aggressiv-och-sexuellt-lyckosam-hulken-odla-ger-evolutionara-nycklar - 2025-05-13

Publicerad 30 april 2024 Daniel Conley. Foto: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Daniel Conley, professor på geologiska institutionen, har belönats med Vladimir Ivanovich Vernadsky-medaljen. Priset – som är uppkallat efter en av grundarna till biogeokemin – delas årligen ut till forskare som gjort exceptionella bidrag inom fältet. Grattis Daniel, hur känns det att få det här priset?– Jag blev ö

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biogeokemist-far-prestigefylld-medalj-sin-forskning - 2025-05-13

Publicerad 14 maj 2024 Ischemisk stroke innebär att en propp täpper igen något av de kärl som förser hjärnan med syre. I det aktuella projektet utgår man från patienter där förmaksflimmer kan leda till, eller har lett till, ischemisk stroke. Bild: Istockphoto. Varje år drabbas flera tusen personer i Sverige av så kallad ischemisk stroke. Tillståndet är livshotande, svårbehandlat och kan ge allvarl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-tar-fram-individuellt-anpassad-strokevard-med-hjalp-av-ai-och-virtuella-tvillingar - 2025-05-13

Publicerad 14 maj 2024 Ett forskarlag har kartlagt koldioxidutsläppen från deltagare vid en internationell vattenkonferens mellan åren 2004 och 2023. Foto: Emma Kritzberg. Klimatforskare framhåller ofta att det ligger i allas intresse att koldioxidutsläppen minskar. Men hur bra är de själva på att minimera sina klimatavtryck? En ny studie från Lund visar att vissa bränner halva sin CO2-budget på e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/konferensresor-gor-forskare-till-klimatbovar - 2025-05-13

Publicerad 15 maj 2024 Bilderna visar tandutveckling hos den förhistoriska jättehajen Otodus megalodon. Foto: Meghan Balk. Uppskattningar av populationers förmåga att ändras evolutionärt under några generationer kan användas för att få överraskande bra förutsägelser om den långsiktiga evolutionen över miljontals år. De kan också användas för att förutspå framtida förändringar. Det visar en ny stud

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sma-forandringar-kan-hjalpa-till-att-forsta-miljoner-ar-av-utveckling - 2025-05-13

Publicerad 27 maj 2024 Genom att välja naturmaterial, ställa undan plastföremål och avstå från kemikalier kan vi gynna den biologiska mångfalden hemma i trädgården, tipsar forskaren Maria Hansson. Foto: Johan Persson. Gifter och kemikalier utgör ett stort hot mot vår miljö. ”Den tredje krisen” – kemikaliekrisen – glöms ofta bort när man pratar om klimatet och hotade arter. Inför Biologiska mångfal

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-satt-att-skapa-en-giftfri-tradgard - 2025-05-13

Publicerad 3 juni 2024 Islinjen vid ett stjärnutbrott. Närmast stjärnan består det fasta materialet av stoft, men utanför islinjen gör is att partiklar kan växa sig större. Illustration: A. Angelich (NRAO/AUI/NSF)/ALMA (ESO/NAOJ/NRAO). Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2025-05-13

Publicerad 11 juni 2024 "Målet är inte bara ökad kvalitet på vården genom att patienterna ska ges rätt insatser utan också att vi bidrar till att vårdens resurser används på mest effektiva sätt", säger Anders Björkelund, en av forskarna i EU-projektet. Foto: Lena Björk Blixt. Med hjälp av artificiell intelligens ska vården för multisjuka äldre förbättras. Det hoppas man i ett nytt forskningsprojek

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ai-ska-skydda-multisjuka-aldre - 2025-05-13

Publicerad 19 juni 2024 Bild: Istockphoto/Micke Andersson. Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för andra produkter än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställnin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2025-05-13

Publicerad 27 juni 2024 Konstnärlig illustration av spektrografen ANDES (ArmazoNes high Dispersion Echelle Spectrograph). Bild: ESO. 2028 ska de första observationerna ske vid världens största optiska teleskop som håller på att byggas i Chile. Nu står det klart att anläggningen ska förses med en kraftfull spektrograf som forskare i Lund ska vara med och utveckla. Teleskopet heter Extremely Large T

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronomer-ska-utveckla-ny-spektrograf-till-bjasseteleskop - 2025-05-13

Publicerad 5 augusti 2024 För att vara en liten småfågel kan talgoxen åstadkomma häpnadsväckande saker, konstaterar Lundaprofessorn Anders Brodin. Foto: Mostphotos. Trots sin lilla storlek är talgoxar betydligt listigare än vad man kan tro. De har kommit på ett sätt att lura andra fåglar att fly från fågelbordet. Biologiprofessor Anders Brodins mångåriga undersökningar har avslöjat finurliga och o

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/smarta-talgoxar-lurar-andra-fagelarter - 2025-05-13

Publicerad 5 augusti 2024 På ekologiskt odlade fält hittar man många fler vilda åkerväxter än på konventionella gårdar. Foto: Melanie Karlsson. Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan f

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2025-05-13

Publicerad 5 augusti 2024 Granskog som tynar bort. Foto: Thomas Pugh. Två tredjedelar av de vanligaste trädarterna i Europa och Nordamerika befinner sig mitt uppe i att möta den globala uppvärmningen genom att söka sig till kallare och blötare trakter. Trädens förändrade utbredning riskerar att skapa problem för stora pågående satsningar på återplanteringsprogram. I en färsk studie har forskare fr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatpaverkade-trad-kan-aventyra-satsning-pa-kolinlagring - 2025-05-13

Publicerad 5 augusti 2024 Forskargruppen är sparsamma med att ha ihjäl bin men i detta fall gick det inte att artbestämma i fält utan det behövdes ett mikroskop. Samtidigt är dokumenterade exemplar ovärderliga för framtida studier, menar Maj Rundlöf. Foto: Michael Tholin. En art som förklarats nationellt utdöd, kölblodbi, har hittats vid Kallinge. Ett annat oväntat fynd är slåttergökbiet, som inte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nationellt-utdott-bi-aterfunnet-i-blekinge - 2025-05-13

Publicerad 16 augusti 2024 I den aktuella studien fick varje humla en liten lapp fastsatt på ryggen för att forskarna skulle kunna särskilja de olika individerna när man testade humlornas navigationsförmåga. Foto: Rickesh Patel. Trots sin minimala hjärna besitter humlor en väldigt stor förmåga att navigera. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Forskningsresultaten har potenti

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/humlor-har-lika-bra-lokalsinne-som-manniskor - 2025-05-13

Publicerad 22 augusti 2024 En storslamfluga, Eristalis tenax, i en bioanalys där den frivilligt kan konsumera imidakloprid-spetsad sackaroslösning. Foto: Elisa Rigosi. En ny studie från Lunds universitet visar att känsligheten för bekämpningsmedel kan skilja extremt mycket mellan olika grupper av insekter, men också mellan studier av samma insektsart. Studien fokuserar på världens mest undersökta

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kansligheten-bekampningsmedel-varierar-kraftigt - 2025-05-13

Publicerad 22 augusti 2024 Barn i områden med lägre socioekonomi får ut mest av natursatsningar, och särskilt om de inte har någon natur in på knuten där de bor säger, Johan Kjellberg Jensen. Bild: "Feeding birds" av Diego Cambiaso, licens CC BY-SA 2.0. Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det vis

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-05-13

Publicerad 26 augusti 2024 Vegetationen kommer tillbaka efter en av de omfattande skogsbränderna i Sverige den varma, torra sommaren 2018. Foto: Natascha Kljun. Eldhärjade skogsområden i Norden fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna slocknat. Utsläppen är till och med betydligt högre efter en brand, än medan den pågår. Det visar en ny unik studie från Lunds universitet, där effekten

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsbrander-i-norden-kalla-till-stora-koldioxidutslapp-langt-efter-att-branden-ar-over - 2025-05-13

Publicerad 3 september 2024 Hällekis stenbrott. Foto: Anders Lindskog. Hällekis stenbrott på Kinnekulle har valts ut som ett av 100 geologiska arv i världen av stor betydelse för utvecklingen av geologisk vetenskap och förståelsen av jordens historia. Utnämningen gjordes av International Union of Geological Sciences efter lyckat nomineringsarbete lett av Per Ahlberg och Anders Lindskog vid geologi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-geologiskt-arv-i-varldsklass - 2025-05-13