Search results

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett helt nytt sätt att läka sår snabbare. Teknologin bygger på mjölksyrabakterier som producerar det terapeutiska proteinet direkt i såren. Behandling av stora och kroniska sår är ett område som idag drar enorma resurser då effektiv teknik som ökar sårläkning saknas. Istället begränsas behandlingen till rengöring och omläggning av sår, samt antib

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manipulerade-mjolksyrabakterier-laker-sar-snabbare - 2026-01-10

Cellerna som tillverkar insulin och glukagon sitter svårtillgängliga inne i den sköra bukspottkörteln. Forskare som vill förstå hur de fungerar och vad som ligger bakom utvecklingen av diabetes är därför ofta hänvisade till att göra sina försök på djur. Human Tissue Lab ger däremot forskarna tillgång till donerade celler från avlidna personer vilket lett till att Lunds universitets Diabetescentrum

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskarnas-guld - 2026-01-10

Forskare har identifierat en antioxidant – rikligt förekommande i broccoli – som en ny antidiabetisk substans. En patientstudie visar på signifikant lägre blodsockernivåer hos deltagare som åt broccoliextrakt med höga halter av sulforafan. – Mycket talar för att det här kan bli ett värdefullt tillägg till existerande läkemedel, säger Anders Rosengren, docent i metabol fysiologi vid Göteborgs unive

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/broccoli-i-fokus-nar-ny-substans-mot-diabetes-identifierats - 2026-01-10

Utvecklingen på hjälpmedelssidan går snabbt. Fd överläkaren vid Skånes universitetssjukhus Anders Frid var med och tog fram nya riktlinjer för hur långa nålarna bör vara - det räcker med fyra millimeter och inte 13 som de var tidigare. Hör honom berätta om tekniska hjälpmedel förr och nu.  Inspelningen är gjord i oktober 2018 under ett seminarium på temat "hopp".Seminariet arrangerades av Endokrin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-hopp-ar-bra-rejala-satsningar-pa-teknik-ar-battre - 2026-01-10

Forskare vid Lunds universitet har funnit en ny länk mellan tarmbakterier och fetma. Länken utgörs av vissa aminosyror i blodet som kopplades till både fetma och tarmbakteriernas sammansättning. Fynden kan bidra till utvecklingen av nya sätt att förebygga fetma. Kunskapen om våra tarmbakterier och tarmflorans betydelse är betydligt mindre än vad många böcker och tidningar i ämnet vill påskina. En

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lank-mellan-tarmbakterier-och-fetma - 2026-01-10

Förträngningar i hjärtats blodkärl är en möjlig följdsjukdom vid typ 1-diabetes som på sikt kan leda till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. I regel drabbas kvinnor av kranskärlssjukdom senare än män, men om kvinnan har typ 2-diabetes minskar den fördelen. Det gäller även vid typ 1-diabetes, visar forskare vid Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet i en ny studie som public

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kvinnligt-kon-skyddar-inte-mot-hjartsjukdom-vid-typ-1-diabetes - 2026-01-10

En helt ny indelning av diabetessjukdomarna som även förutser risken för allvarliga följdsjukdomar och ger förslag på behandling. Det är resultatet av ANDIS, en studie som omfattar alla nyinsjuknade diabetiker i södra Sverige. Fynden publiceras i The Lancet Diabetes & Endocrinology. Den stora skillnaden från dagens indelning är att typ 2-diabetes består av flera undergrupper.-    Det här det först

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/paradigmskifte-i-diagnosticeringen-av-diabetessjukdomarna - 2026-01-10

Genom att undersöka ögats hornhinna med ett specialmikroskop kan det bli möjligt att på tio minuter ställa diagnos om en person med typ 2-diabetes har fått nervskador. Det visar en studie från Umeå universitet, bland diabetespatienter i Skellefteå. – Även om det för närvarande inte finns någon botande behandling, är det alltid en fördel att tidigt kunna upptäcka förändringar i nerverna. Därför är

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nervskador-vid-typ-2-diabetes-kan-upptackas-i-ogat - 2026-01-10

I takt med att vi åldras försämras funktionen hos våra muskler. En studie från Karolinska Institutet visar hur ett oväntat högt antal mutationer i musklernas stamceller försämrar cellernas reparationsförmåga. Upptäckten kan leda till läkemedel som bygger starkare muskler även i högre åldrar. Att naturligt åldrande följs av nedsatta funktioner hos våra skelettmuskler är känt sedan tidigare. Även at

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-aldras-musklerna - 2026-01-10

Det är de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Fynden har betydelse för viss läkemedelsbehandling och vid transplantation av insulinproducerande celler till patienter med diabetes. För att i framtiden kunna bota

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kroppens-sockertermostat-identifierad - 2026-01-10

I den stora befolkningsstudien Malmö Offspring Study försöker forskare ta reda på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta har för hälsan. – Vi har cirka ett och ett halvt kilo bakterier i tarmarna, berättar Louise Brunkwall – doktorand vid Diabetes och kardiovaskulär sjukdom och genetisk epidemiologi.  Malmö Offspring Study bygger på en tidigare befolkningsstudie som gjorde

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bakterier-viktiga-magkanslan - 2026-01-10

Variationer och förändringar i den genetiska koden i våra celler har stor betydelse för många av mänsklighetens stora folksjukdomar. Men under de senaste åren har forskare gjort betydande framsteg i att hitta nya sätt att rätta till generna som orsakar problemen. De har utvecklat en teknik som gör det möjligt att ändra gensekvensen i levande celler. – Man kan klippa ut de dåliga generna och klistr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-genteknik-inspirerad-av-bakteriers-immunforsvar - 2026-01-10

Nya uppgifter om hur en kolhydratfattig kost förbättrar ämnesomsättningen presenteras i en studie publicerad i tidskriften Cell Metabolism. Fynden kan leda till förbättrade behandlingar av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. – Vi upptäckte att kosten, oberoende av viktnedgången, ledde till snabba och dramatiska minskningar av leverfett och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, och vi avslöja

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kolhydratfattig-kost-kan-bli-effektiv-behandling-vid-fettlever - 2026-01-10

En nyfödd bebis i famnen – och samtidigt ett eget blodsocker som åker berg-och-dalbana som aldrig förr. För vissa nyförlösta kvinnor med diabetes typ 1 blir situationen övermäktig, och mer stöd måste till, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.  – Det är klart att det blir oerhört skrämmande om man går och håller ett barn och samtidigt blir så yr att man måste sätta sig, det skapar naturligtvis

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tufft-lage-nyforlosta-med-diabetes-typ-1 - 2026-01-10

Vi väntar allt längre innan vi planerar för barn. Men vilka samhällsekonomiska och hälsorelaterade konsekvenser kan vi förvänta oss den negativa fertilitetstrenden? Hur gör vi människor i reproduktiv ålder mer medvetna om fertilitet, levnadsvanor och en reproduktiv livsplan? Vad kan politiker göra för att vända samhällstrenden? Detta och mycket annat ska avhandlas under ett symposium i Malmö. Vad:

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-kan-vi-gora-att-vanda-den-negativa-fertilitetstrenden - 2026-01-10

Hur påverkar ärftlighet och fostermiljön barnets risk för att utveckla typ 2-diabetes? Det är en fråga som Rashmi Prasad studerar i sin forskning, som på sikt kan leda till individanpassade preventionsmöjligheter. Nu uppmärksammas hennes forskning då hon får motta årets Medeonstipendium för framgångsrik diabetesforskning. Stipendiet delas ut i samband med Världsdiabetesdagen Skåne som arrangeras i

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-om-typ-2-diabetes-och-arftlighet-prisas - 2026-01-10

För tredje året delar Future Faculty ut Minerva award for academic leadership. Detta år är det universitetslektor Tomas Deierborg som prisas för sitt akademiska ledarskap. Future Faculty, som en sammanslutning av disputerade forskare Medicinska fakulteten, vill genom detta pris lyfta värdet av gott akademiskt ledarskap. De egenskaper som bedöms är ärlighet, förtroende, rättvisa, respekt, ansvar oc

https://www.medicin.lu.se/artikel/pris-akademiskt-ledarskap-till-tomas-deierborg - 2026-01-10

Forskare vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor vid synkotronanläggningen NIST i USA, på atomnivå kartlagt vad som sker i en viruspartikel när temperaturen höjs. – När temperaturen höjs, byter virusets genetiska material form samt densitet och blir mer vätskeliknande – vilket leder till att det snabbt injiceras i cellen, säger Alex Evilevitch, som lett studien som nu publiceras i PNAS.

https://www.medicin.lu.se/artikel/temperaturhojning-triggar-virusinfektionen - 2026-01-10

Det väl känt att prematurt födda barn, före vecka 37, riskerar seneffekter som vuxna med olika former av komplikationer, bland annat vad gäller hjärt- och lungfunktion. Nu har svenska och amerikanska forskare i en stor registerstudie funnit tydliga korrelationer mellan för tidig födelse och risk för utvecklingen av kronisk njursjukdom från barndomen till vuxenlivet. Studien är publicerad i British

https://www.medicin.lu.se/artikel/tidig-fodelse-kopplat-till-kronisk-njursjukdom-senare-i-livet - 2026-01-10

Grattis till alla pristagare – forskare och studenter – som mottar fina erkännande för sina innovationer när Lunds universitets och Sparbanken Skåne delade ut pris för “Framtidens innovationer”. Bland pristagarna finns bland andra Magnus Cinthio, Tobias Erlöv och Isabel Goncalves vid LTH och Medicinska fakulteten, som mottog förstapriset för "Ny metod för att bedöma strokerisk”: "Hjärtinfarkter oc

https://www.medicin.lu.se/artikel/framtidens-innovationer - 2026-01-10