Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 565666 hits

Utställningen Hästfolk galopperar vidare

Nu är det sista chansen att se de makalösa 1500 år gamla ryttarbeslagen från den tid som kallas folkvandringstiden. Efter att ha visats på Historiska museet, ska utställningen snart vidare. Du som ännu inte sett utställningen – passa på senast den 27 februari! Någon gång under första hälften av 400-talet ägde en märklig ritual rum, i hjärtat av Skåne. En mängd metallföremål ur ryttarutrustning, ut

https://www.historiskamuseet.lu.se/artikel/utstallningen-hastfolk-galopperar-vidare - 2026-07-13

Visningarna är igång igen

Varje dag kan du se visningar med Historiska museets studentvärdar – klockan 12:15 och klockan 15. Visningarna är gratis och du behöver inte anmäla dig. Historiska museets studentvärdar håller i korta, öppna visningar som håller på mellan 15 och 30 minuter. Visningarna utgår från någon av museets utställningar och kostar ingenting extra. Du är varmt välkommen att delta! Studentvärdarna har sin hem

https://www.historiskamuseet.lu.se/artikel/visningarna-ar-igang-igen - 2026-07-13

Nya grepp avslöjar mynt från 1400-talsskepp

När det kungliga danska flaggskeppet Gribshunden sjönk i Blekinge skärgård vid slutet av 1400-talet, tog det med sig mängder av tidsdokument i sin grav. Med hjälp av medicinsk skiktröntgen – datortomografi – har Historiska museets numismatiker Gitte Ingvardson och arkeologen Brendan Foley lyckats undersöka fynden närmare. Gribshunden anses vara världens bäst bevarade fartyg av den typ som självast

https://www.historiskamuseet.lu.se/artikel/nya-grepp-avslojar-mynt-fran-1400-talsskepp - 2026-07-13

Nu kan utställningsplanerna på Uppåkras skattkammare förverkligas

Genom en ny donation på drygt 8 miljoner kronor från Crafoordska stiftelsen, kan de trångbodda järnåldersfynden från Uppåkra äntligen få en utställning som motsvarar den storhet de minner om. – Det här är den största donationen i Historiska museets historia, och nu ska vi förvalta det förtroendet genom att ge Uppåkrafynden sin rätta inramning, säger Per Karsten. Uppåkra strax söder om Lund har vis

https://www.historiskamuseet.lu.se/artikel/nu-kan-utstallningsplanerna-pa-uppakras-skattkammare-forverkligas - 2026-07-13

Lucka i lagen – vikingaskatt kan säljas

I april säljs den silverskatt som kallas Everlövsskatten eller ”chiffonjéfyndet”: drygt 900 mynt och ett antal smycken, som ägaren hittat i en ärvd möbel och som därmed inte omfattats av lagstiftningens krav på att fornfynd ska lämnas in till myndigheterna. – Jämför med en medeltida handskrift. Det är som om man skulle riva ut alla sidor och sedan sprida ut dem så att forskare sedan bara kan se en

https://www.historiskamuseet.lu.se/artikel/lucka-i-lagen-vikingaskatt-kan-saljas - 2026-07-13

Historiska museet och Skissernas Museum får gemensamt magasin

”Öppna magasinet” – ett centrum för arkeologi och konst på Medicon Village beräknas stå inflyttningsklart 2026. Till dess kommer tillgängligheten till Historiska museets magasin vara begränsad, eftersom vi behöver packa och förbereda inför flytten. Historiska museets 11 miljoner arkeologiska föremål, arkiv och konserveringsavdelning ska äntligen flytta till nya klimatsäkra och tillgänglighetsanpas

https://www.historiskamuseet.lu.se/artikel/historiska-museet-och-skissernas-museum-far-gemensamt-magasin - 2026-07-13

Lundaforskare kartlägger unik kedjeflytt i luften

Jämfört med andra flyttfåglar följer tornseglare ett mycket ovanligt mönster när de flyttar från häckningsområdena i Europa till övervintringsplatserna söder om Sahara. Det konstaterar forskare i en stor internationell studie som pågått i elva år och där de även upptäckt skillnader i storlek och antal ungar beroende på var i Europa tornseglarna häckar. Forskarna har följt 102 tornseglare (Apus apu

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-kartlagger-unik-kedjeflytt-i-luften - 2026-07-13

28,6 miljoner för att studera växters överlevnadsstrategier

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och biologiska institutionen i Lund får 28,6 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att undersöka mikro- och nanostruktur hos fossila växter från dinosauriernas tid och ge svar på hur de skiljer sig ifrån, men även liknar, dagens växter. Forskarna kommer speciellt att fokusera på växternas överlevnadsförmågor i samband med katastrofala

https://www.biologi.lu.se/artikel/286-miljoner-att-studera-vaxters-overlevnadsstrategier - 2026-07-13

22,9 miljoner möjliggör helhetsgrepp på flyttfåglar

Anders Hedenström vid biologiska institutionen får 22,9 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Tillsammans med kollegorna Christoffer Johansson och Susanne Åkesson ska han ta ett helhetsgrepp på de faktorer som påverkar flyttfåglar och deras flygning från en del av världen till en annan. Projektet löper över fem år. För fåglar kostar det mycket energi att flyga. Därför är det e

https://www.biologi.lu.se/artikel/229-miljoner-mojliggor-helhetsgrepp-pa-flyttfaglar - 2026-07-13

Ny studie: Utrotning hotar insekter när klimatet blir varmare

Insekter är dåliga på att hantera klimatförändringens högre temperaturer. Risken är stor att de blir överhettade. Både överlevnaden och förmågan att reproducera sig påverkas kraftigt av ökande temperaturer även i områden högt uppe på norra halvklotet, enligt en ny studie från Lunds universitet. Insekter kan inte reglera sin egen kroppstemperatur, som istället starkt påverkas av temperaturen i den

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-studie-utrotning-hotar-insekter-nar-klimatet-blir-varmare - 2026-07-13

Johannes är en av världens mest citerade forskare

Knappt 6400 forskare i världen har fått bevis på att de tillhör de allra mest citerade. Johannes Rousk är en av dem. The Web of Science Group står bakom utnämningen Highly cited researcher 2020. Endast omkring en procent av forskarna inom ett vetenskapligt fält får utnämningen. Johannes Rousk är stolt. Utnämningen är ett bevis på att forskningen är viktig och har haft genomslag. Att resultaten ans

https://www.biologi.lu.se/artikel/johannes-ar-en-av-varldens-mest-citerade-forskare - 2026-07-13

Andreas tipsar om julgottis för fåglar

Svålen på julskinkan är bättre än saffransgula lussekatter. Det säger Andreas Nord om vad som är bra respektive mindre bra fågelmat i vinterkylan. Det är en myt att saffransbullar dödar fåglar. Långt innan mängden saffran blir dödlig har fåglarna blivit mätta och slutat äta. Det berättar Andreas Nord apropå det seglivade påståendet att saffran är jättefarligt för fåglar och att de kan dö av små mä

https://www.biologi.lu.se/artikel/andreas-tipsar-om-julgottis-faglar - 2026-07-13

Fjärilens vingslag överraskar forskare

Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat aerodynamiken när fjärilarna flyger. Resultaten förklarar nyttan med den extrema vingformen och de flexibla vingarna och kan komma till användning vid tillverkning av små drönare. Lundaforskarna har i detalj

https://www.biologi.lu.se/artikel/fjarilens-vingslag-overraskar-forskare - 2026-07-13

Militärer, ormar och maratonlöpare i svamparnas värld

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt hur svampar besitter individuella karaktärsdrag, och hur deras hyfer (enskilda svamptrådar i jorden) beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter. Undersökningarna har gjorts i laboratorium och de underjordiska gångarna har tillverkats syntetiskt av silikonpolymer. I mikroskop har forskarna kunnat följa

https://www.biologi.lu.se/artikel/militarer-ormar-och-maratonlopare-i-svamparnas-varld - 2026-07-13

Världens största fågel hotas av temperaturförändringar

Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C. Det skriver forskare vid Lunds universitet i en artikel i Nature Communications. Forskarnas resultat visar att strutshonan lägger upp till 40 procent färre ägg om temperaturen varit ojämn dagarna innan äggläggning. Både hanarnas och honornas

https://www.biologi.lu.se/artikel/varldens-storsta-fagel-hotas-av-temperaturforandringar - 2026-07-13

Därför leder hårt fiske till att torskarna blir mindre

Överfiske, jakt och intensivt jord- och skogsbruk är exempel på några aktiviteter som i en del fall bidragit till att växter och djur reducerats kraftigt och på vissa håll utrotats. Ny forskning visar varför aktiviteter av det slaget kan leda till att hela populationer blir mindre till storleken och att de tvingas börja reproducera sig allt tidigare. Det är forskare från Lund och Toronto som står

https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-leder-hart-fiske-till-att-torskarna-blir-mindre - 2026-07-13

Forskningsgenombrott i kampen mot granbarkborrar

För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använder luktsinnet för att hitta träd och partners att fortplanta sig med. Lukterna fångas med hjälp av doftreceptorer (proteiner

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2026-07-13

Studie ökar kunskapen om samspelet mellan X och Y

Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Nu publiceras deras studie i den topprankade tidskriften PNAS. Forskningsresultaten ger en ny förklaring till evolutionen av könskromosomerna X och Y o

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-okar-kunskapen-om-samspelet-mellan-x-och-y - 2026-07-13

Ny metod avslöjar vad insekter ser

I en ny studie visar forskare hur synen hos en fjärilsart har utvecklats så att de ser röda färgnyanser lika bra som blå. En förmåga som ger dem specifika fördelar, exempelvis i jakten på nektar. Upptäckten har möjliggjorts genom att forskarna har utvecklat en helt ny metod för att avgöra vad och vilka färger insekter kan se. Landlevande varelser uppfattar olika delar av ljusets våglängder. Männis

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-vad-insekter-ser - 2026-07-13