Filetype
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. ”Ny algoritm”, ”en magisk formel”… Kokar man ner vad som gömmer sig bakom nya, spännande AI-uppfinningar tycks det ofta handla om matematik. Konsten att bygga nya AI-formler utövas gärna av matematikerna på LTH. Särskilt stor är kunskapen inom datorseende, det vill säga hur man lyckas få datorer och robotar som både
https://www.lu.se/artikel/ai-borjar-med-matematik - 2026-05-09
Christian Balkenius började vid Lunds universitet 1988. Då var AI-forskningen inriktad på att göra datorsimuleringar över emotionella processer. – Vi hade inga riktiga robotar som vi gjorde försök med, utan de kom först en bit in på 90-talet. Då handlade det mycket om navigering, att få roboten att ta sig från ett ställe till ett annat. Nu sker fler olika försök med robotar med målet att de ska ut
https://www.lu.se/artikel/kognitionsvetenskap-drommen-om-en-mansklig-robot - 2026-05-09
Sysslar man med att få system att sköta sig själva, exempelvis vattenrening, farthållare i bilar eller temperaturreglering, faller det sig naturligt att snegla på möjligheterna med konstgjord intelligens. För vad vore bättre än processer som inte bara uppför sig automatiskt på önskat sätt, utan också kan lära sig och bli bättre efter hand? Sådant som kan kallas föregångare till AI arbetade forskar
https://www.lu.se/artikel/reglerteknik-vi-var-lite-tidigt-ute - 2026-05-09
Går det att förbättra antikropparna som kroppen tillverkar för att bekämpa SARS-CoV2? I en studie som publiceras i PNAS och som letts av forskare från Lunds universitet, har man undersökt detta genom att designa om antikroppar och kombinera dem mot viruset. De modifierade antikropparna har testats i möss och med mänskliga celler. Många av de antikroppar som använts för att behandla covid-infektion
https://www.medicin.lu.se/artikel/cocktail-av-modifierade-antikroppar-ger-stark-effekt-mot-sars-cov-2 - 2026-05-10
Under två decennierhar forskarna vid Lunds universitets strategiska forskningsområde Stamcellscentrum spänt bågen för att utveckla och förfina stamcellsforskningen med människors förbättrade hälsa i sikte. Nu när 20-årsjubiléet närmar sig är det läge att reflektera över framsteg som gjorts och möjligheter som forskarna ser inom stamcellsforskningen framöver. Stamceller kan göra vilken uppfinnare s
https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-vision-till-verklighet-20-ars-spetsforskning-vid-lunds-stamcellscentrum - 2026-05-10
Bostaden är en plats där vi spenderar mycket tid och den har visat sig ha stor betydelse för vår hälsa. Till exempel har forskning visat att boendet är viktigt för livstillfredställelse och välbefinnande för den åldrande befolkningen. Parkinsons sjukdom, som oftast diagnostiseras i 55- till 65 årsåldern, är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna; trots det saknas det kunskap om många bo
https://www.medicin.lu.se/artikel/aspekter-av-boende-personer-med-parkinsons-sjukdom - 2026-05-10
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete. Att gå är alltså mycket mer komplicerat än man kanske tror. Och det finns flera sätt att bedöma gång inom forskningen. Man kan fokuse
https://www.medicin.lu.se/artikel/kognitiv-formaga-ar-en-viktig-komponent-relaterat-till-gangformaga - 2026-05-10
Ny studie visar att svenska förlossningsläkare och gynekologer är påtagligt mer emotionellt stabila och mer samvetsgranna, jämfört med majoriteten av övrig svensk befolkning. Utifrån läkarnas personlighet kan man se hur deras beslutsstilar skiljer sig åt i akuta situationer. Forskningsstudien från Lunds universitet, publiceras i Scientific Reports. Man brukar sammanfatta personligheten i fem egens
https://www.medicin.lu.se/artikel/forlossningslakare-emotionellt-stabilare-de-flesta - 2026-05-10
Att rekrytera artrospatienter med mycket smärta till kliniska studier, kan ge felaktigt resultat om forskaren inte tar hänsyn till den naturliga smärtvariationen som förekommer. En forskargrupp från Lunds universitet uppmärksammar nu fallgroparna i forskningsstudier kring artros och publicerar sina rön som en kommentar i The Lancet Rheumatology. Artros är en livslång ledsjukdom som blir allt vanli
https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-ifragasatter-visad-effekt-vid-artrosbehandlingar - 2026-05-10
En nobelpristagare och en pionjär har utnämnts till 2023 års hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten 2023. Den 24 maj bjuder de på sina insikter om kroppens och själens känslighet i ett öppet seminarium. Att förstå kroppens och själens känslighet, "Understanding the sensitivities of body and mind" är en öppen föreläsning med 2023 års hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten. I den här föreläsning
Flera nobelpristagare, kända forskare och entreprenörer bakom framgångsrika biotech-företag kommer till Lund i maj för att medverka i Lund Spring Symposium, ett internationellt symposium om läkemedelsforskning. Läkemedel är läkarens främsta verktyg när de behandlar sina patienter och förståelsen för hur läkemedel fungerar är fundamental för att kunna vara en bra doktor, menar Lars Grundemar, adjun
https://www.medicin.lu.se/artikel/superstjarnor-till-lund-lakemedelssymposium - 2026-05-10
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels– och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner. Under pandemin blev det tydligt vilka möjligheter de genetiska budbärarmolekylerna (mRNA) öppnar upp för, då man för förs
https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-raknar-hur-manga-rna-molekyler-som-tar-sig-i-cellen - 2026-05-10
Teresa Ullberg, forskare och docent vid Lunds universitet och överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus, får Bundy Academys stora pris för sin forskning för att förbättra resultaten vid strokebehandling. Hon leder flera forskningsprojekt med syfte att öka kunskapen om diagnostik, vård och behandling vid hjärnblödning för att i förlängningen bidra till förbättrad vård och riktlinjer. –
https://www.medicin.lu.se/artikel/pris-forskning-med-fokus-pa-hjarnblodning - 2026-05-10
Din hjärna har en egen liten tvättmaskin som drar igång när du somnar och rensar bort uttjänta proteiner som bildats under dagen. Maskineriet ser till att gamla, skadade eller farliga celler tas om hand. Tacka ditt glymfatiska system för det! När vi somnar, sätter hjärnans tvättmaskin i gång. På forskarspråk kallas den för det glymfatiska systemet och skyddar hjärnan från neurodegenerativa sjukd
https://www.medicin.lu.se/artikel/hjarnans-tvattmaskin-gor-rent-nar-du-sover - 2026-05-10
Personer med diabetes drabbas oftare av komplikationer i sina händer än övrig befolkning. I sin avhandling som läggs fram vid Lunds universitet har Mattias Rydberg kartlagt diabeteshanden. – Det finns stor anledning både för dem som har diabetes och för vårdpersonal som möter dessa patienter att vara uppmärksamma på handfunktionen. Det är först när handfunktionen krånglar som vi inser hur mycket v
https://www.medicin.lu.se/artikel/satt-mer-fokus-pa-diabeteshanden - 2026-05-10
En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat ett enzym, en markör, som de hoppas ska kunna förutspå vem som är i riskzonen att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke till följd av ett brustet åderförfettn
https://www.medicin.lu.se/artikel/har-brister-aderforfettningsplacket - 2026-05-10
Runt 25 procent av alla barn lider av långvarig smärta. För några blir livet extra jobbigt med en nedåtgående spiral av nedstämdhet, isolering och samsjuklighet. Nu pågår en studie vid Lunds universitet för att bland annat kartlägga vilken av dessa barn som riskerar att drabbas och hur man kan hjälpa dessa barn. Idag lider runt 25 procent av alla barn i västvärlden av långvarig smärta. Det betyder
https://www.medicin.lu.se/artikel/darfor-kan-barn-behova-lara-sig-leva-med-langvarig-smarta - 2026-05-10
Alla vill vi väl leva länge, men vara friska ända till slutet. Men är det ens möjligt att bli riktigt gammal utan att bli sjuk? Olle Melander planerar själv att bli 85 år. Och han har gjort en del livsstilsförändringar för att kunna nå sitt mål. Olle Melander är professor i internmedicin och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han har nyligen själv gjort en hälsoresa och det är hans egen fo
https://www.medicin.lu.se/artikel/leva-lange-och-vara-frisk-anda-till-slutet - 2026-05-10
Begreppet proaktivt åldrande beskrivs nu för första gången i en vetenskaplig tidskrift. Forskarna bakom artikeln pekar på behovet av ett bredare och synsätt på åldrandet. Begreppet ”proaktivt åldrande” har hittills inte beskrivits i den vetenskapliga litteraturen. I den nyligen publicerade artikeln "‘Proactive aging’ is a new research approach for a new era" i tidskriften Nature Aging pekar forska
https://www.medicin.lu.se/artikel/nytt-vetenskapligt-begrepp-kan-forandra-synen-pa-aldrandet - 2026-05-10
I juni 2021 fick den kliniska hjärtstoppsstudien TTM2 stor uppmärksamhet runt om i världen. Studien visade att den gängse behandlingen med nedkylning till 33 grader inte minskar dödligheten eller förbättrar återhämtningen hos medvetslösa patienter som drabbats av hjärtstillestånd utanför sjukhus. Då menade forskarna att studiens resultat skulle påverka riktlinjerna för intensivvård i hela världen.
https://www.medicin.lu.se/artikel/nedkylning-vid-hjartstopp-vad-hande-sen - 2026-05-10
