Search results

I november 2021 bildades en privat stiftelse som syftar till att främja vetenskaplig forskning avseende pankreascancer, gastroenterologi, och smärtlindring vid Lunds universitet. Stiftelsen förvaltas av Lunds universitet och totalt sett kommer 40 miljoner att tillföras. Tidigare i vår delades de första anslagen ut - drygt tre miljoner kronor ska stötta fem forskares ansträngningar inom de ovan ang

https://www.medicin.lu.se/artikel/mangmiljondonation-till-medicinska-fakulteten-vid-lunds-universitet - 2026-05-09

Miljön som bröstcancer uppstår i – både patientens kroppsform, tumörens storlek och cancerspecifika proteiner – samverkar och har betydelse för prognosen. Det visar en studie som nu publiceras i augustinumret av Translational Oncology. Kunskapen kan ytterligare stärka den precisionsbaserade vården vid bröstcancer. Stora framsteg inom diagnostik och behandling har förbättrat överlevnad hos bröstcan

https://www.medicin.lu.se/artikel/tumorens-miljo-kan-paverka-prognos-vid-brostcancer - 2026-05-09

Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar. En ny studie visar att förskolebarn i trafiktäta storstadsområden är ute betydligt kortare tid av sin dag på förskolan men riskerar samtidigt att andas in en dubbelt så hög dos av luftföroreningar (partiklar*/minut) jämfört med barn i medelstora och mindre orter. Resultaten av studien som genomförts på tio förskolor i Skåne, såväl storstad som mindre

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-rapport-stadsluftens-halsobelastning-pa-barn - 2026-05-09

I mitten av juli meddelade forskarteamet bakom COVID Symptom Study Sverige att de avslutar datainsamlingen. De riktade ett stort tack till alla som bidragit med viktiga data, data som bidragit till forskningsrapporter och möjligheten att följa smittspridningen. Sedan studien lanserades i april 2020 har drygt 208 000 personer i Sverige skickat in fler än 20 miljoner dagsrapporter via appen COVID Sy

https://www.medicin.lu.se/artikel/over-20-miljoner-dagsrapporter-till-covid-symptom-study-sverige - 2026-05-09

En stor andel av de lungor som doneras varje år kan inte användas för transplantation. Forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har i en studie på djur nått resultat som ger hopp om att fler donerade lungor ska kunna rädda liv i framtiden. En pilotstudie har nu inletts för att se om behandlingen har samma positiva resultat hos människor. Varje år blir cirka 190 avlidna persone

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-behandling-kan-ge-tillgang-till-fler-donerade-lungor-och-farre-komplikationer-efter - 2026-05-09

Att upptäcka tidiga tecken på spelproblem för att kunna identifiera dem som löper risk att utveckla ett beroende och utveckling av preventiva insatser för dem i riskgruppen – det är två exempel på den forskning som under snart ett decennium letts av professor Anders Håkansson. Forskningen har möjliggjorts genom initiativ finansierat av Svenska Spel som de kommande fem åren satsar ytterligare 12,5

https://www.medicin.lu.se/artikel/stor-satsning-pa-forskning-om-spelberoende - 2026-05-09

Luftföroreningar är en av de främsta orsakerna till sjuklighet och för tidig död över hela världen. I en forskningsstudie från Lunds universitet på uppdrag av miljöförvaltningen i Malmö, gjordes en hälsokonsekvensanalys för att uppskatta hälsoeffekterna av en hypotetisk miljözon i Malmö. Miljözoner, eller lågutsläppszoner, är områden där de mest förorenande fordonen regleras. Vanligtvis innebär de

https://www.medicin.lu.se/artikel/miljozoner-skulle-kunna-radda-liv - 2026-05-09

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn med infektionsdiagnos i Sverige från 11 till 21 procent. Ökningen har skett i alla åldersgrupper, men är störst hos personer över 80 år. Det visar en studie från Lunds universitet som publicerats i tidskriften The Lancet Regional Public Health. Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsin

https://www.medicin.lu.se/artikel/allt-fler-med-infektionsdiagnos-pa-svenska-sjukhus - 2026-05-09

Efter att Svenska läkaresällskapet beviljat Sara Alkners forskningsansökan och tilldelat projektet 800 000 kronor, får samma projekt nu även sällskapets pris för bästa vetenskapliga ansökan. Sara Alkner är docent i onkologi vid Lunds universitet och specialistläkare vid Strålenheten, Skånes universitetssjukhus. Hon är också ansvarig för den nu prisade studien, ”The T-REX trial: Tailored regional e

https://www.medicin.lu.se/artikel/projekt-om-stralbehandling-av-brostcancer-prisas - 2026-05-09

Tre forskare vid Lunds universitets diabetescentrum får omkring en halv miljon kronor vardera i stipendium av Hjelt Diabetes Foundation. En viktig målsättning med projekten är att utveckla ny kunskap som kan förbättra behandlingen av typ 2-diabetes och komplikationer som kan uppstå av sjukdomen. Ett av projekten använder sig av avancerad teknik för att öka kunskapen om mekanismerna bakom diabetisk

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-forskningsanslag-okad-kunskap-om-diabetes - 2026-05-09

I Sverige har nyckeln för att framgångsrikt införa precisionsmedicin i hälso- och sjukvården varit den botten-upp strategi där akademi och sjukvård har gått samman för att bygga en nationell infrastruktur. Det skriver 42 författare från Clinical Genomics vid SciLifeLab och Genomic Medicine Sweden, GMS, i Nature Medicine. Tillsammans har Clinical Genomics och GMS etablerat en innovativ modell för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/framgangsrik-implementering-av-precisionsmedicin-pa-nationell-niva - 2026-05-09

Kungliga vetenskapsakademien, KVA, har valt in två nya ledamöter i akademins klass för medicinska vetenskaper. En av dem är Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Tillsammans med sin forskningsgrupp har hon gjort flera banbrytande studier som stamceller, som lett fram till utveckling av nya behandlingar för patienter med Parkinsons sjukdom. Utifrån kunskap om hur

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaprofessor-invald-i-kungliga-vetenskapsakademien - 2026-05-09

Hur kan man styra en inflammatorisk lungsjukdom så att den inte blir kronisk? Och hjälpa lungan att självläka? Det försöker Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi, och hennes team vid Lunds universitet, ta reda på. Gunilla Westergren-Thorsson leder forskargruppen Lungbiologi, som forskar på lungans sjukdomar. – Vi tittar på de små beståndsdelarna i lungvävnaden, olika celle

https://www.medicin.lu.se/artikel/malet-ar-att-forsta-hur-lungan-kan-reparera-sig-sjalv - 2026-05-09

Med ny teknik odlas ny lungvävnad i docent Darcy Wagners laboratorium. – Vi hoppas att man med denna teknik ska kunna ersätta områden med sjuk lungvävnad med bioutskrifter, istället för att ta bort hela lungan. Darcy Wagners forskargrupp, ”Lung Bioengineering and Regeneration”, har utvecklat något som kallas biobläck som används i 3D-utskrifter av ny lungvävnad och luftvägsvävnad. – Istället för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-lungor-byggs-med-3d-skrivare-i-labbet - 2026-05-09

Bara 20 procent av de lungor som doneras är i sådant skick att de kan användas för transplantation. Och när de väl transplanterats, är det många som stöts bort. Sandra Lindstedt, forskare och adjungerad professor i thoraxkirurgi, försöker förbättra denna statistik genom sin forskning. De övriga 80 procenten av donerade lungor kan inte användas eftersom de har en skada. – De ena stora utmaningen vi

https://www.medicin.lu.se/artikel/drivkraften-ar-att-oka-antalet-lungor-som-kan-transplanteras - 2026-05-09

En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och tarmfloran. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet. Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har bl

https://www.medicin.lu.se/artikel/starkt-samband-mellan-tarmbakterier-och-metaboliter-i-blodet - 2026-05-09

”Vi vet att träning fungerar olika för olika människor, men än så länge vet vi inte varför.” Det säger Ola Hansson som forskar om gener, muskelfunktion och träning. Han vill förstå hur våra gener påverkar hur vi svarar på träning. – Drömmålet är att hitta biomarkörer som hjälper läkare att skräddarsy individanpassade träningsprogram för att förebygga olika sjukdomar. Till exempel träning som motve

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/valja-traning-efter-gener - 2026-05-09

När Malmöbor födda i Irak erbjöds matlagningskurser och information om hälsa minskade de i vikt och mådde bättre – viktiga resultat i en befolkningsgrupp där risken att utveckla typ 2-diabetes är hög. Forskaren och läkaren Louise Bennet ledde en studie som gjordes 2015 inom ramarna för den större studien MEDIM (Migration och etnicitet för diabetesutvecklingen i Malmö). I MEDIM-studien deltog cirka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/risken-diabetes-minskade-med-nya-vanor - 2026-05-09

Diabetesforskarna Allan Vaag och Lena Eliasson är nya koordinatorer för Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och det strategiska forskningsområdet EXODIAB (Excellence of Diabetes Research in Sweden). De närmaste åren kommer de att arbeta för att förstärka och vidareutveckla pågående samarbeten. Allan Vaag är ny koordinator sedan årsskiftet och leder verksamheten i nära samarbete med vice koor

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/strategiskt-forskningsomrade-inom-diabetes-far-nya-koordinatorer - 2026-05-09

Ett internationellt forskarlag har identifierat 13 biomarkörer som kan leda till förbättrad möjlighet att förutse hjärt- och kärlsjukdomar hos personer med typ 2-diabetes. Studien har letts av forskare vid Lunds universitet, Johns Hopkins University och Chinese University of Hong Kong. Artikeln publiceras nu i Communications Medicine. Personer med typ 2-diabetes har två gånger högre risk att utvec

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-biomarkorer-forutser-hjart-och-karlsjukdom-vid-typ-2-diabetes - 2026-05-09