Search results

EAT-Lancet-kosten är en modell för hur det globala livsmedelssystemet ska förhålla sig till planetens begränsningar samtidigt som folksjukdomar som typ 2-diabetes kan förebyggas. Men hur ska vi veta om dieten verkligen fungerar? Genom att studera sju kostindex har ett internationellt forskarlag funnit att två av dem är särskilt bra på att utvärdera följsamhet till kosten. Välfungerande kostindex b

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskning-banar-vag-hallbara-kostrekommendationer - 2026-06-25

Det är vanligt att utveckla komplikationer i hjärta och kärl vid diabetes och en orsak till det är att kroppens förmåga att reparera och bilda kärl är nedsatt. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny substans som har visat sig stimulera kärlcellers reparationsförmåga och tillväxt. Vid diabetes får kroppen försämrad förmåga att reparera de kärlskador som sjukdomen orsakar, vilket kan led

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-substans-kan-minska-risken-komplikationer-vid-diabetes - 2026-06-25

Tio procent av alla barn som föds i Sverige har en förhöjd ärftlig risk att drabbas av autoimmun diabetes, typ 1-diabetes. Men vad påverkar om sjukdomen utvecklas eller inte? Tusentals skånska barn och deras föräldrar har i flera studier bidragit till att forskarna kommit närmare svaren. Av de cirka 5 000 barn som föds per år i landet med en förhöjd risk att utveckla typ 1-diabetes kommer runt 350

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/typ-1-diabetes-mycket-rorelse-och-farre-kalorier-minskar-risk - 2026-06-25

Kan man ge bebisar ”snälla bakterier” och därigenom förebygga diabetes typ 1? De studier som gjorts hittills har varit för små för att svara på det. Men nu pågår en stor multicenterstudie till vilken skånska nyfödda barn inkluderas, och som vill ge tydligare svar. Det är något av ett mysterium. Antalet barn som insjuknar i diabetes typ 1 är mycket högre idag än för 20 år sedan, men ingen vet rikti

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kan-snalla-bakterier-motverka-diabetes-typ-1 - 2026-06-25

Barnläkaren Daniel Agardh har i många år studerat sambandet mellan celiaki, typ 1-diabetes och på senare år även sköldkörtelinflammation − tre autoimmuna sjukdomar som ofta förekommer tillsammans i familjer där ett barn insjuknat. Nu driver han nya forskningsprojekt för att försöka förhindra att sjukdomarna bryter ut. − Det känns jättebra att kunna arbeta mot ett konkret mål. Grundforskningen har

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tre-sjukdomar-som-soker-varandra - 2026-06-25

En viktig målsättning med precisionsmedicin är att minska risken för fel och att göra rekommendationer inom hälso- och sjukvården mer träffsäkra, men för att nå hela vägen krävs bättre evidens. Ett internationellt konsortium lett av Paul Franks vid Lunds universitet presenterar nya riktlinjer som kan bidra till att öka den kliniska relevansen av forskning inom precisionsmedicin. Författarna till e

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-ska-forskningen-inom-precisionsmedicin-bli-mer-traffsaker - 2026-06-25

Personer med typ 2-diabetes har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död till följd av åderförfettning och forskare söker efter förklaringar till detta. Ett forskarlag vid Lunds universitet har nu identifierat molekylära mekanismer som kan förklara den ökade risken. Deras upptäckt kan leda till mer träffsäkra behandlingar mot åderförfettning i samband med typ 2-diabetes. Individer med typ

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forklaring-till-farliga-aderforfettningsplack-vid-typ-2-diabetes - 2026-06-25

Hållbarhetsveckan är ett årligt evenemang där Lunds universitet och Lunds kommun bjuder in till aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka fylld med diskussioner och föreläsningar, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner. Här hittar du alla veckans evenemang med medverkande från Centrum- för miljö och klimatvetenskap. Måndag 8 april - fredag 12 aprilPå spaning efter de Global

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vara-arrangemang-pa-hallbarhetsveckan-i-lund-2024 - 2026-06-25

Kalhyggen anses ofta vara negativa för den biologiska mångfalden, varför hyggesfritt skogsbruk diskuteras som ett mer gynnsamt alternativ. Men kan det vara så att kalhyggen – med rätt förvaltning i ett landskapsperspektiv – skulle kunna gynna vissa arter? På senare tid har det blivit allt vanligare att hitta fåglar och dagfjärilar på kalhyggen, arter som normalt trivs på exempelvis slåttermarker o

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forvaltning-av-kalhyggen-att-gynna-vissa-arter - 2026-06-25

På torsdagen presenterade Klimatpolitiska rådet sin rapport där man granskar regeringens förda klimatpolitik och klimathandlingsplan. Rådet konstaterar bland annat att regeringens politik leder till ökade utsläpp och att klimathandlingsplanen inte lever upp till klimatlagens krav. Henrik Smith, professor i zooekologi vid CEC, Lunds universitet, är en av ledamöterna i rådet. Ert uppdrag är att utvä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vi-star-langre-fran-malen-tidigare - 2026-06-25

Ullrika Sahlin, forskare vid CEC och specialiserad inom forskningsområdet Beräkningsvetenskap för hälsa- och miljö (COSHE), har nyligen avslutat ett uppdrag för den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. De vetenskapliga experterna inom EFSA har fått lära sig hur de ska uttrycka osäkerhet på ett tydligt sätt. EFSA grundades år 2002 i spåren av förtroendekriser inom livsmedelssäkerhet

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forbattrade-riskbedomningar-inom-livsmedelssakerhet-i-eu - 2026-06-25

En beräkningsvetenskaplig hub, COSHE, har bildats vid Lunds universitet. Målet är att bli ett kreativt nav för beräkningar med fokus på tvärvetenskaplig forskning inom hälso-, klimat- och miljöområdena. Inom COSHE arbetar man med maskininlärning, statistiska inlärningsmetoder, fysikalisk systemmodellering och kvantdatorberäkningar. Sedan tidigare har forskargrupperna bakom COSHE deltagit i tvärvet

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/berakningsvetenskaplig-hub-ska-vassa-forskning-inom-miljo-och-halsa - 2026-06-25

Varje år drabbas flera tusen personer i Sverige av så kallad ischemisk stroke. Tillståndet är livshotande, svårbehandlat och kan ge allvarliga funktionsnedsättningar. I ett stort pilotprojekt i Lund testar forskare att med hjälp av AI identifiera vilka som riskerar att drabbas och hur man kan skräddarsy såväl akutvård som rehabilitering efter patienternas individuella behov. – Förhoppningen är att

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/lundaforskare-tar-fram-individuellt-anpassad-strokevard-med-hjalp-av-ai-och-virtuella-tvillingar - 2026-06-25

Gifter och kemikalier utgör ett stort hot mot vår miljö. ”Den tredje krisen” – kemikaliekrisen – glöms ofta bort när man pratar om klimatet och hotade arter. Inför Biologiska mångfaldens dag 22 maj tipsar Lundaforskaren Maria Hansson om hur man på den egna täppan kan skapa en giftfri miljö och gynna trädgårdens alla små och stora invånare. Syntetiskt framställda kemikalier finns idag överallt, i j

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-satt-att-skapa-en-giftfri-tradgard - 2026-06-25

Vi ställer fem frågor till Marianne Ekdahl, tidigare student på CEC:s masterprogram i klimatstrategi. Marianne tilldelades årets Sysav-stipendium för sin masteruppsats där hon undersökt hur svensk industripolitik kan utformas för att stödja en cirkulär omställning. Varför valde du det här forskningsområdet?– Klimatfrågan får stor uppmärksamhet i dag, även om inte tillräckligt mycket görs. Men biod

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-fragor-om-cirkular-omstallning-till-prisade-marianne-ekdahl - 2026-06-25

CEC har intensifierat arbetet med analys av policyprocesser på EU-nivå och arbetar nu med att skapa en ”policy hub”. Berätta, vad är syftet? – Dels vill vi skapa en mötesplats för våra forskare där vi kan dela kunskap och hålla oss uppdaterade om vad som händer inom den gröna omställningen på EU-nivå. Vi vill främja lärande inom organisationen och inte minst underlätta för våra yngre forskare att

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/halla-dar-marianne-hall-forskningskoordinator-pa-cec - 2026-06-25

Efter ett års intensivt arbete av många involverade så är Swedish Climate Symposium, med sina närmare 400 deltagare, i mål. Nu väntar en utvärdering av konferensen, men känslan är att de flesta upplevt det som ett lyckat evenemang. För att ta pulsen under själva symposiet gjorde vi ett par korta intervjuer med några av de som var på plats. Nöjda arrangörer Josefin Madjidian är forskningskoordinato

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/roster-fran-swedish-climate-symposium - 2026-06-25

Det är viktigt att en strategi för formellt skydd av skog förhåller sig till även andra samhällsmål och åtaganden, såsom kolsänkan (klimatfrågan), rennäringens möjligheter, rekreation, med mera. Det skriver CEC:s forskare i Lunds universitets remissvar angående ”Förslag på en reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog” som tagits fram av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. "Synergier

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/remissvar-pa-forslag-om-nationell-strategi-skydd-av-skog - 2026-06-25

Med hjälp av artificiell intelligens ska vården för multisjuka äldre förbättras. Det hoppas man i ett nytt forskningsprojekt som även sätter fingret på brister i kommunikationen mellan olika vårdgivare inom kommun och region. Syftet med det aktuella forskningsprojektet är att förbättra kvaliteten på sjukvård för äldre patienter som lider av flera olika sjukdomar, så kallade multisjuka patienter. M

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ai-ska-skydda-multisjuka-aldre - 2026-06-25

Skolgårdar är en underutnyttjad resurs som borde användas aktivt som ett svar på den pågående krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, och för att stärka barns hälsa och lärande. Det menar tjugo forskare och pedagoger som i en ny kunskapssammanställning listar enkla åtgärder för att göra skolgårdar grönare – och samtidigt uppnå flera vinster för både klimatanpassning och artrikedom. Det

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/battre-halsa-bara-en-av-fordelarna-med-gronare-skolgard - 2026-06-25