Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 562974 hits

Urskogar lagrar mycket mer kol än brukade skogar

Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar, visar en ny studie från Lunds universitet. Skillnaden är betydligt större än tidigare uppskattningar och beror främst på stora kollager i marken. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, är den hittills mest omfattande kartläggningen av hur mycket kol som lagras i svenska urskogar. Resultaten visar att urskogar l

https://www.lu.se/artikel/urskogar-lagrar-mycket-mer-kol-brukade-skogar - 2026-08-10

Lundaalumn får världens mest prestigefyllda vattenpris

Lunds universitets alumn, professor Kaveh Madani, chef för FN:s universitet för vatten, miljö och hälsa (UNU-INWEH), har utsetts till mottagare av Stockholm Water Prize 2026 – världens mest prestigefyllda utmärkelse för framstående insatser inom vattenområdet. För två decennier sedan tog professor Madani en masterexamen i vattenresurser vid Lunds universitet. Sedan dess har han gjort en raketkarri

https://www.lu.se/artikel/lundaalumn-far-varldens-mest-prestigefyllda-vattenpris - 2026-08-10

Forskare fälld för oredlighet i forskning

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF) har fällt en forskare vid Lunds universitet för oredlighet i forskning. Den 14 november inkom en anmälan om misstänkt avvikelse från god forskningssed till Lunds universitet. Eftersom anmälan rörde misstanke om förfalskade referenser i en doktorsavhandling överlämnandes anmälan till den Nationella nämnden för prövning av oredlighet i forskning

https://www.lu.se/artikel/forskare-falld-oredlighet-i-forskning - 2026-08-10

Aggressiva fiskhonor sätter stopp för parning – kan driva fram nya arter

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-08-10

Ny DNA-teknik kan hjälpa polisen

Var har brottsmisstänkta befunnit sig innan brottet begicks? Var tillverkades en bomb eller ett parti narkotika? En ny teknik som spårar fragment av miljö-DNA kan ge ledtrådar till svaren. Genetikern Eran Elhaik vid Lunds universitet har utvecklat ett AI-baserat verktyg som kan bidra till kriminaltekniska utredningar. Tekniken bygger på att använda miljö-DNA.– Användningen av miljö-DNA öppnar en n

https://www.lu.se/artikel/ny-dna-teknik-kan-hjalpa-polisen - 2026-08-10

Kampanj ska samla in tre miljarder till Lunds universitet

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Idag har donationskampanjen ”Lunds universitet – För en bättre värld” invigts i Universitetshuset. Invigningen är startskottet för universitetets stora satsning på att attrahera donationer från företag, stiftelser och privatpersoner. Kampanjen är en del av det kommande 350-årsjubileet och har som mål att samla in tr

https://www.lu.se/artikel/kampanj-ska-samla-tre-miljarder-till-lunds-universitet - 2026-08-10

Nya studier utmanar fransk språkdebatt

I Frankrike har länge pågått en hätsk strid om könsinkluderande språk, där kritiker varnar för svårlästa texter. En ny avhandling visar dock att formerna fungerar som tänkt. De gör kvinnor mer synliga i läsarens föreställningar, utan att försämra läsbarheten i någon större utsträckning. I franskan har alla substantiv ett genus och är antingen maskulina eller feminina. Dessutom används den maskulin

https://www.lu.se/artikel/nya-studier-utmanar-fransk-sprakdebatt - 2026-08-10

Miljonregn över forskning om hur företag kan främja biologisk mångfald

Hur kan företag fatta hållbara beslut som tar hänsyn till naturen? Den frågan står i centrum när forskningsprogrammet Mistra BIOPATH vid Lunds universitet nu får 50 miljoner kronor från Mistra och kan fortsätta i ytterligare fyra år. Programmet fokuserar på hur biologisk mångfald kan bli en naturlig del av företagsstrategier och finansiella beslut. I dag saknas ofta naturens värden i ekonomiska ka

https://www.lu.se/artikel/miljonregn-over-forskning-om-hur-foretag-kan-framja-biologisk-mangfald - 2026-08-10

"Digitala bröst" kan ge skjuts åt bröstcancerscreening

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat metoder för att simulera hur brösttumörer växer och hur bröstvävnad förändras över tid. Genom att digitalt efterlikna både bröstets anatomi och tumörers utveckling kan ny, avancerad bildteknik testas snabbare och mer säkert än i dag – utan att utsätta patienter för strålning eller fler undersökningar. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvi

https://www.lu.se/artikel/digitala-brost-kan-ge-skjuts-brostcancerscreening - 2026-08-10

Huttrande harkrank trotsar vargavintern med värdefull värmestrategi

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och −7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-08-10

Satsning på individuell cancerbehandling

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Idag drar en tvådagars konferens om individuell cancerbehandling, eller ”personalised medicine” som det engelska uttrycker lyder, igång på Medicon Village i Lund. De flesta experter är eniga om att individanpassningen kommer förändra och förbättra patientbehandlingen från grunden. – Vi befinner oss i ett paradigmski

https://www.lu.se/artikel/satsning-pa-individuell-cancerbehandling - 2026-08-10

När utbildningen blir en tolkningsfråga

Allt fler studenter är i behov av särskilt stöd. En av dem är sociologistudenten Julia Grahn. Hon är döv och får teckenspråkstolkning under sin studietid. Cilla Riber Alm är en av teckenspråkstolkarna som arbetar tillsammans med döva studenter vid universitetet. LUM har pratat med båda. – I alla utbildningsrelaterade situationer, som föreläsningar, seminarier och grupp­arbeten, har jag tillgång ti

https://www.lu.se/artikel/nar-utbildningen-blir-en-tolkningsfraga - 2026-08-10

Osäkerhet är det nya normala för butiker och handlare

Forsknings­områdena är desamma, men hur vi ser på dem har förändrats. Så beskriver konsumtionsforskarna Carys Egan-Wyer och Emma Samsioe utvecklingen inom handels­forskningen de senaste tio åren. – I en av våra senaste rapporter kallar vi det ”Retail as unusual”. Det finns inget normalläge längre inom handeln, inget ”Business as usual”. Allt har blivit mer osäkert, säger Carys Egan-Wyer, universit

https://www.lu.se/artikel/osakerhet-ar-det-nya-normala-butiker-och-handlare - 2026-08-10

Skolornas matematiktävling avgjordes i Lund

Från Luleå i norr till Malmö i söder. Den geografiska bredden bland finalisterna var stor när Skolornas matematiktävling nyligen avgjordes i Lund. Sedan 1961 har Svenska matematikersamfundet arrangerat Skolornas matematiktävling för gymnasister. Tävlingen, som fokuserar på problemlösning, är öppen för alla elever på landets naturvetenskapliga och tekniska gymnasieprogram och brukar locka ett tusen

https://www.lu.se/artikel/skolornas-matematiktavling-avgjordes-i-lund - 2026-08-10

Fem tips för att ta sin tid inför julen

Historikern David Larsson Heidenblad har skrivit självhjälpsboken ”Ta din tid: Gör mindre men bättre”. Han säger att en av de värdefullaste sakerna för framgång och ett lugnare liv är att ha ingenting att göra. De erfarenheterna har han samlat till fem tips inför julen.  – Det var en chock att få första barnet. Känslan av att inte kunna bestämma över sin egna tid och att inte hinna med väckte mitt

https://www.lu.se/artikel/fem-tips-att-ta-sin-tid-infor-julen - 2026-08-10

LU vill ha långsiktigt stöd till satsningar på MAX IV

Lunds universitet vill se ökat och mer långsiktigt statligt ekonomiskt stöd till MAX IV. Dessutom vill man att regeringen går vidare med den förra regeringens planer på nationella profilområden. Det är två av punkterna som universitetet trycker på i sitt inspel till regeringens kommande forsknings- och innovationspolitiska proposition.MAX IV togs i drift 2016 och har idag 16 operativa strålrör. An

https://www.lu.se/artikel/lu-vill-ha-langsiktigt-stod-till-satsningar-pa-max-iv - 2026-08-10

Kustforskare rycker ut efter stormen

De vill inte kalla sig för storm­jägare, men det är ändå stormen och dess efterdyningar som driver Björn Almström och Caroline Hallin i deras arbete. De forskar om kusten och utvecklar metoder som kan ge information om hur framtida stormar kan komma att påverka havsnära samhällen. Det är en av de sista nätterna i oktober och klockan är halv fyra på morgonen. Stormen Babet härjar och de flesta förs

https://www.lu.se/artikel/kustforskare-rycker-ut-efter-stormen - 2026-08-10

Indragna anslag till utvecklingsforskning: ”Oerhört svårt att förstå”

I tjugo år har Anette Agardh, professor i global hälsa, bedrivit forskning i Uganda. Efter regeringens beslut om att dra in anslag till utvecklingsforskningen är fram­tiden för forskningen osäker. – Det är oerhört svårt att förstå hur regeringen kunde fatta det här beslutet. Dessutom mitt i ansökningsprocessen och utan föregående dialog med lärosätena, säger Anette Agardh. Under många år har hon f

https://www.lu.se/artikel/indragna-anslag-till-utvecklingsforskning-oerhort-svart-att-forsta - 2026-08-10

Prestigefulla anslag till medicinforskare

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Johan Flygare och Anders Rosengren vid Lunds universitet får 8 miljoner kronor var för att under fem år att utveckla sin medicinska forskning inom behandling av blodbrist respektive typ 2-diabetes. Idag offentliggjordes mottagarna av anslaget Ragnar Söderbergforskare i medicin  2013 och två av sex forskare finns vid

https://www.lu.se/artikel/prestigefulla-anslag-till-medicinforskare - 2026-08-10

Högskolepolitiken kräver nya grepp

Från djärva grepp i rätt tid under 1900-talet till ängsligt, otydligt och spretigt under 2000-talet. Svensk högskolepolitik har hamnat i otakt med samhällsutvecklingen och universitet i andra europeiska länder har tagit över ledartröjan vad gäller att ta sig an existentiella utmaningar. Det anser lundaprofessorerna Mats Benner och Sylvia Schwaag Serger. I den färska rapporten, Ändra allt!? En högs

https://www.lu.se/artikel/hogskolepolitiken-kraver-nya-grepp - 2026-08-10