Search results

Nu är vi ungefär en tredjedel igenom EU:s ramprogram för forskning och innovation – Horisont Europa (2021–2027) – och kan börja se trender över hur det går för Lunds universitet och våra forskare. I universitetets nya forskningsstrategi 2023–2026 är målsättningen att LU ska bli Sveriges främsta deltagare i EU:s ramprogram, såväl sett till antal projekt som beviljade medel. Hittills når också Lunds

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/framat-lunds-universitet-i-eus-ramprogram - 2026-07-18

Patienter med hjärtinfarkt som får en snabb tilläggsbehandling med blodfettssänkande medicin, har en betydligt bättre prognos än de som får behandlingen sent, eller inte alls. Forskarna bakom studien menar att baserat på resultaten, skulle 100-200 nya hjärtinfarkter, stroke och dödsfall kunna förhindras i Sverige varje år. Kortfakta om studien: Klinisk forskning//Peer review-granskad publikation//

https://www.lu.se/artikel/hjartpatienters-liv-kan-raddas-med-enkel-medicinering - 2026-07-18

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Om du andas ut en klar dag i den rena, kalla luften på Arktis så kommer du inte att se ditt andetag forma det moln vi är vana vid att se när temperaturen sjunker. Moln kan nämligen inte bildas utan aerosolpartiklar. Moa Sporre, forskare i kärnfysik vid Lunds universitet, fokuserar på hur dessa partiklar påverkar mol

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/partiklar-gackar-klimatforskare - 2026-07-17

Om du andas ut en klar dag i den rena, kalla luften på Arktis så kommer du inte att se ditt andetag forma det moln vi är vana vid att se när temperaturen sjunker. Moln kan nämligen inte bildas utan aerosolpartiklar. Moa Sporre, forskare i kärnfysik vid Lunds universitet, fokuserar på hur dessa partiklar påverkar moln bildningen och hur molnen i sin tur påverkar klimatet. Moln påverkarAerosoler är

https://www.lu.se/artikel/partiklar-gackar-klimatforskare - 2026-07-18

Forskare från Lunds universitet har tillsammans med företaget Roche använt en metod för att utveckla en ny blodmarkör som kan upptäcka om en person har Alzheimers sjukdom eller inte. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. Till hösten påbörjar de en studie i primärvården för att testa tekniken. I dag diagn

https://www.lu.se/artikel/ny-metod-att-med-enkelt-blodprov-upptacka-alzheimer - 2026-07-17

Fallen av bröstcancer mellan två screeningundersökningar blev färre, och av de cancrar som hann utvecklas var färre allvarliga och aggressiva. Nu är slutresultaten från Lunds universitets forskningsstudie MASAI klara, och de visar på ytterligare nytta med AI-stödd bröstcancerscreening. Studien har redan tidigare visat att AI-stöd bidrar till 29 procent fler hittade fall av bröstcancer jämfört med

https://www.lu.se/artikel/ai-stod-vid-brostcancerscreening-farre-missade-cancerfall - 2026-07-18

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett unikt big data-projekt har korskopplat tusen friska personers gener med deras immunceller och individuella förutsättningar och livsstil. Analyserna av de miljontals variablerna ger svart på vitt vad som verkligen påverkar vårt immunförsvar och banar väg för framtida precisionsmedicinering. Varför reagerar vi så

https://www.lu.se/artikel/detta-paverkar-vart-immunforsvar-allra-mest - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hälften av befolkningen har en mutation som kraftigt ökar nyproduktionen av ett av immunförsvarets viktigaste vapen, T-celler som tillverkas i thymus. Det visar nya forskningsresultatet som publiceras i Science Translational Medicine. Studien visar även att kvinnor producerar betydligt fler av nämnda celler som män.

https://www.lu.se/artikel/halften-av-oss-har-en-mutation-som-starker-immunforsvaret - 2026-07-17

En femtedel av Sveriges vuxna befolkning har tinnitus och de flesta har även en hörselnedsättning. Nu visar forskare vid Lunds universitet att en enkel undersökning för att ställa in hörapparaten rätt, kan göra att hörapparaternas lindrande effekt på tinnitus kan fördubblas. Tinnitus är ett mycket vanligt problem som innebär att man hör ljud i öronen utan att det orsakas av någon yttre ljudkälla.

https://www.medicin.lu.se/artikel/personer-med-tinnitus-kan-fa-battre-hjalp - 2026-07-17

Supraledare är material som kan leda elektricitet utan motstånd och används bland annat i elektromagneter, antenner och kraftledningar. Nu har forskare studerat en mångfacetterad supraledare som uppvisar ett så kallat virvelgitter när den utsätts för ett magnetfält. Upptäckten kan komma att revolutionera den tekniska utvecklingen. Smarta supraledare spås kunna förändra vår vardag i grunden. Datore

https://www.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-supraledare-med-multipel-personlighet - 2026-07-18

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Först ändras kromosomtalet i en cell, sedan uppstår i en lavineffekt mängder av ytterligare mutationer som omvandlar cellen till en cancercell. Så beskrivs utvecklingen av cancer enligt en känd teori – men denna teori har aldrig testats ordentligt. Detta har nu gjorts av en forskargrupp vid Lunds universitet, som vi

https://www.lu.se/artikel/lavineffekten-bakom-cancer-motbevisad - 2026-07-18

När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. När deltagarna i Lunds universitets tankesmedja LU Futura träffades för första gången sensommaren 2018 var ämnet för dagen givet – vilka är de stora framtidsfrågorna och hur kan forskningen bidra? Så här svarade Karin Johansson, professor i konstnärlig forskning i musik. Vilka framtidsfrågor ligger dig varmt om hjär

https://www.lu.se/artikel/lu-futura-presenterar-karin-johansson - 2026-07-17

Ett varierat landskap med hagar, ängar och andra oplöjda miljöer gynnar pollinerande insekter. I slättlandskap som domineras av plöjd åkermark saknar de pollinerande insekterna både mat och boplatser. Sådda blomremsor kan förbättra de pollinerande insekternas tillgång till mat och antas därför gynna pollinering. Ny forskning visar dock att de sådda blomremsornas effekt på pollineringen är begränsa

https://www.lu.se/artikel/sadda-blomremsor-har-begransad-effekt-pa-pollinering - 2026-07-17

Forskare har för första gången gjort en heltäckande riskanalys av hur jordens skogar kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Studien visar att sydboreala skogar på norra halvklotet, samt vissa skogar i Afrika och Amazonas, är extra sårbara fram till år 2100. Jordens skogar fyller inte bara en viktig funktion som kolsänka. Skogarna är också en garant för liv och biologisk mångfald. Ett

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-visar-hur-jordens-skogar-kommer-att-paverkas-av-klimatforandringar - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett samarbetsprojekt mellan fem europeiska universitet och fyra företag, varav ett i USA, siktar på att massproducera insektsferomoner på biologisk väg. Målet är att billiga och miljövänliga feromoner ska ersätta giftiga bekämpningsmedel i kampen mot skadeinsekter inom jord- och skogsbruk. Christer Löfstedt vid biol

https://www.lu.se/artikel/eu-miljoner-till-lundabiologers-feromonfabrik - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Även om EU:s expertmyndighet inom livsmedelssäkerhet, EFSA, klassat genetiskt modifierade grödor som säkra så röstar flera medlemsländer alltid emot ett godkännande, något som blockerar för de länder som kan tänka sig odla dessa grödor. Detta vill en grupp forskare och experter ändra på. Varje land bör självt få avg

https://www.lu.se/artikel/odla-gmo-i-eu-lat-landerna-sjalva-bestamma-foreslar-experter - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sommaren är musikfestivalernas tid. Enligt sociologen Tullia Jack är festivalerna ett bra tillfälle att experimentera med alternativa livsstilar. Detta kan bana väg för beteendeförändringar också i det vanliga livet, som exempelvis hur ofta vi duschar och tvättar oss. Nyligen deltog hon och tre kollegor i sociologi

https://www.sam.lu.se/artikel/musikfestivaler-kan-visa-vagen-till-en-hallbare-livsstil - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. På äldreboendes hemsidor och sociala medier framställs livet som boende som fyllt av sociala aktiviteter, utflykter, och festligheter. Hur ska detta förstås, när de som bor på äldreboenden idag är mycket skröpliga och har omfattande omsorgsbehov? Elisabeth Carlstedt lägger i dagarna fram en avhandling om äldreboende

https://www.sam.lu.se/artikel/aldreboende-ett-liv-med-extra-guldkant - 2026-07-17

Den kommande FN-konferensen om biologisk mångfald (COP15) i Montreal kommer att innehålla många diskussioner om rättvisa och en rättvis fördelning av nyttorna från genetiska resurser och de som använder dem. I en intervju på lu.se diskuterar Aysegül Sirakaya och Torsten Krause, två av medlemmarna i Pufendorfinstitutets ASG: Nyttodelning av genetiska resurser, den biologiska mångfaldens historiska

https://www.pi.lu.se/artikel/aysegul-sirakaya-och-torsten-krause-infor-fns-konferens-om-biologisk-mangfald-cop15 - 2026-07-17