Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum. Högt intag av socker är kopplat till sjukdomar som karies, fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. I studien har forskarna studerat effekten av tillsatt socker - dvs socker som tillsät

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ju-mer-socker-desto-farre-vitaminer - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Resultatet av två stora amerikanska studier för nästan 30 år sedan var på många sätt banbrytande. De bevisade att intensiv blodsockerkontroll avsevärt minskade risken för komplikationer. Det var inte så förvånande men att effekten skulle kvarstå flera år var svårt att förklara. Det kunde handla om ett ”metabolt minn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gatan-med-metabola-minnet-forklarad - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Mångårig diabetes, höga blodsocker och högt blodtryck – är de tre viktigaste riskfaktorerna för diabetiska ögonskador. En 73 årig kvinna i Brasilien har dem alla men hon har inte ett spår av ögonförändringar trots att hon haft typ 1 diabetes i 69 år. Hon och andra enstaka som slipper komplikationer kan ge forskarna

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanskott-diabetes-i-69-ar-men-inga-ogonskador - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Den ärftliga belastningen för att insjukna i typ 2 diabetes är stark. Barn till typ 2 diabetiker har cirka 40 procents livsrisk, syskon en trefaldigt ökad risk jämfört med personer som inte har typ 2 diabetes i familjen. Många av riskgenerna för sjukdomen är väl kända. Vid den nyligen avslutade kongressen European S

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/overvikt-vager-tyngre-riskgener-typ-2-diabetes - 2026-06-19

Sedan 1980-talet har gränspolitiken i både Mexiko och USA förändrat utflödet av migranter från Centralamerika. I början av 2000-talet började utflödet av migranter kallas för en humanitär kris av det civila samhället. Priscilla Solano vid Sociologiska institutionen i Lund har publicerat artikeln "Migration through the Corridor of Death: The Making of a Complex Humanitarian Crisis" tillsammans med

https://www.soc.lu.se/artikel/migration-som-overgar-i-kris - 2026-06-19

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Genom att använda metoder från folkrörelser kan kommunalpolitik bli mer inkluderande och till och med bana väg för hållbara samhällsomvandlingar. Mine Islar vid Lunds universitet har studerat Barcelona en Comú, en plattform för folkrörelser som kom till makten i Barcelonas stadsfullmäktige 2015. Mine Islar, från Lun

https://www.lu.se/artikel/folkrorelser-kan-fornya-lokalpolitik-och-bana-vag-samhallsforandringar - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Agenda 2030 är ett försök att få till en hållbar framtid för vår planet. Statsvetarna ­Kristina Jönsson och Magdalena Bexell granskar politiken kring Agenda 2030 och dess globala mål. Här listar de sina iakttagelser hittills. Det unikaDetta är första gången som alla världens länder går samman och sätter upp gemensam

https://www.lu.se/artikel/vad-du-inte-visste-om-agenda-2030 - 2026-06-19

Lundaforskarna Tobias Cronberg och Niklas Mattsson publicerade förra året en studie som visade att serum tau är en ny och lovande markör för att identifiera patienter med svår hjärnskada efter hjärtstillestånd. Nu har de tillsammans med Marion Moseby Knappe upptäckt att proteinet Neurofilament light (NFL) utgör en ännu bättre markör för att identifiera graden av hjärnskada efter hjärtstillestånd.

https://www.lu.se/artikel/ny-och-battre-markor-att-bedoma-patienter-efter-hjartstillestand - 2026-06-19

I en ny artikel undersöks hur arbetsrelationer förändrades under pandemin och det påtvingade hemarbetet. Hur nära kommer man sina kollegor när man inte längre träffas fysiskt och vems ansvar är det att bibehålla den sociala gemenskapen? Artikeln hade som syfte att ta reda på hur anställda upplever att relationen till deras kollegor förändrades när de inte längre kunde träffas fysiskt. Studien base

https://www.sam.lu.se/artikel/urholkade-sociala-relationer-i-distansarbete-under-pandemin - 2026-06-19

Varför gör människor motstånd mot åtgärder som ska skydda dem mot klimatrisker? Denna fråga utforskas i en studie från Lunds universitet som kartlägger var, och i vilka sammanhang, olika grupper motsätter sig klimatanpassningar. – Klimatanpassning ses alltmer som något nödvändigt och bra, där brist på pengar eller kapacitet är det enda hindret för framgångsrika lösningar. Människor som inte vill m

https://www.sam.lu.se/artikel/global-kartlaggning-av-motstand-mot-klimatanpassning - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Medan flera av världens länder påbörjat en övergång från användning av fossila bränslen till mer hållbara förnybara energikällor har en grupp forskare på Pufendorfinstitutet börjat undersöka rättviseaspekterna av olika energisystem och omställningar.Gruppen – som samlar forskare från områden som teknik, juridik, hål

https://www.pi.lu.se/artikel/ett-rattviseperspektiv-pa-energi - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Klara Anna Capova är en gästforskare som har arbetat med temat  A Plurality of Lives som snart avslutar sitt arbete på Pufendorfinstitutet. Hon är en en sociokulturell antropolog som är verksam vid Durhams universitet i Storbrittanien.Vad är din bakgrund?Jag är en sociokulturell antropolog med specialistkompetens in

https://www.pi.lu.se/artikel/jag-ar-fascinerad-av-universum-och-mansklighetens-plats-i-det - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I det nyligen sammanställda forskningsprojekt som våra forskare Michael Johansson och Torleif Bramryd gjort tillsammans med Helsingborgs stad, NSR, SLU Alnarp och LRF kommungrupp Helsingborg, studeras långgräs till biogasproduktion från urbana gräsytor i Helsingborg. Studien visar på ekosystemtjänsternas nytta tills

https://www.ses.lu.se/artikel/nytt-forskningsprojekt-om-ekosystemtjanster-inom-hallbar-samhallsplanering - 2026-06-19

Vår chefsveterinär, Anders Forslid, går i pension om några månader med blandade känslor, men ser nya spännande möjligheter öppna sig. Vi önskar Anders en glad och ylletröjfri midsommar och många långa och härliga somrar efter det. Jag såg dina vingliga boktravar på kontoret. Packar du? – Absolut, men har, som tur är, under åren flyttats runt mellan olika hus/lokaler – åtta gånger, vilket gör att a

https://www.intramed.lu.se/artikel/valgorande-och-tyska-utmaningar-vantar-snart-var-chefsveterinar - 2026-06-19

https://www.medicin.lu.se/artikel/battre-epilepsidiagnostik-med-immunsvaret-som-ledtrad - 2026-06-19

https://www.medicin.lu.se/artikel/utmaningar-med-att-ge-besked-om-svar-sjukdom - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Vilka genvarianter ökar risken för hjärtinfakt, och på vilket sätt? Kan man sålla fram personer med hög risk så att de får en förebyggande behandling som de kanske missar idag, medan andra samtidigt slipper åratals medicinering i onödan? Och finns det mer att göra, genom speciella koständringar eller nya läkemedel,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gener-och-mattnadshormon-bakom-hjartinfarkt-ger-fernstrompris-vid-lunds-universitet - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. - De allt snabbare växande genetiska kunskaperna gör det möjligt att för första gången i grunden förstå vanliga sjukdomar som diabetes, säger Eric Lander. Han är en av världens mest betydelsefulla forskare inom genetik och systembiologi och sedan många år medlem i Lunds universitets Diabetescenters vetenskapliga råd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/i-vara-gener-finns-svaret-pa-manga-sjukdomsgator - 2026-06-19

Hur påverkar en liten genetisk skillnad kroppens förmåga att hantera socker? Forskare vid Lunds universitet har använt stamcellsteknik för att ta reda på det. Genom att skapa två versioner av samma celltyp – en med och en utan den genetiska skillnaden – kan de följa hur melatoninets signaler påverkar de insulinproducerande cellerna och på så vis förstå mer om hur detta påverkar risken för typ 2-di

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stamcellsteknik-ger-nya-svar-om-melatonin-och-diabetes - 2026-06-19