Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Samverkan! Ett ord som likt ett mantra upprepas överallt som lösningen på det mesta från psykisk ohälsa till klimatet. Men vad menar man? Och när ska man samverka och med vem? Och ska alla samverka? LUM sökte upp två samverkansforskare för att reda ut begreppet. – Det råder stor begreppsförvirring, bekräftar Eugenia

https://www.lu.se/artikel/samverkan-ett-medel-inte-ett-mal - 2026-05-29

Kursen ska ge studenterna verktyg för att som medmänniska upptäcka och bemöta tecken på psykisk ohälsa hos människor i deras närhet. – Att våga närma sig, lyssna, visa omtanke och aktivt erbjuda stöd kan göra stor skillnad, säger fakultetens kurator Elin Linderberg. Medicinska fakulteten har beslutat att utbilda alla studenter på grundutbildningsnivå i “Medvetenhet om psykisk ohälsa – att upptäcka

https://www.intramed.lu.se/artikel/alla-vara-studenter-pa-grundutbildningarna-utbildas-om-psykisk-ohalsa - 2026-05-29

Det finns en tydlig önskan i samhället att återvinna mer, både näringsämnen och olika material. Men problemet med recycling är att föroreningar kan följa med. I ett projekt på CEC har man identifierat mikroplaster i både kompostjord och biogödsel. På Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) pågår tre olika projekt där man undersöker olika återvunna produkter och material för att se om de inneh

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilka-risker-finns-det-med-fororeningar-i-en-cirkular-materialhantering - 2026-05-29

Belysning är viktigt för att skapa tillgänglighet och trygghet för oss människor under dygnets mörka timmar. Samtidigt kan artificiell belysning bland annat störa biologiska dygnsrytmer och försvåra för djur att navigera, vilket leder till negativa effekter på flera artgrupper med konsekvenser även för oss människor. I början av juni arrangerade LU Land frukostseminariet ”Belysning och ljusföroren

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nar-morkret-forsvinner-ljusfororeningars-paverkan-pa-naturen-och-vagar-mot-hallbar-belysning - 2026-05-29

Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2026-05-29

Ett projekt lett av Lunds universitet kallat Make Space för Verkstad har kartlagt ett 70-tal kreativa utvecklingsmiljöer i Skåne med målet att synliggöra en sammankopplad infrastruktur. Miljöerna varierar från konstnärliga ateljéer till testbäddar, labb och hubbar inom akademin eller med olika parter som kan driva på utvecklingen av nya innovationer. – Dessa miljöer är jätteviktiga för att vi ska

https://www.lu.se/artikel/en-mosaik-av-kreativa-miljoer-kopplar-samman-kunskap-och-innovation - 2026-05-30

Runt 80 procent av dem som har Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan 40-50-årsåldern. Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Fynden är viktiga av flera skäl, inte minst möjligheten att ställa korrekt diagnos utan komplicerade ingrepp. Studien är nyl

https://www.lu.se/artikel/blodprov-upptacker-alzheimers-hos-personer-med-downs-syndrom - 2026-05-30

Fetma och övervikt innebär en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, men normalviktiga får också sjukdomen. Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att det går att identifiera individer med normal vikt som är i riskzonen genom att mäta BMI på ett nytt sätt. De har kartlagt överviktsliknande förändringar i ämnesomsättningen som kan kopplas till en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes.

https://www.lu.se/artikel/metabolt-bmi-nytt-satt-att-forutspa-risken-typ-2-diabetes-hos-normalviktiga - 2026-05-30

Strax utanför Lund döljer sig under marken resterna av en världsunik järnåldersbosättning, Uppåkra. Bara en bråkdel har undersökts. Nu har ca 40 miljoner kronor donerats till Lunds universitet för att blottlägga den del som bedöms ha varit Uppåkras maktcentrum – hövdingahallen. Med hjälp av nya naturvetenskapliga metoder förväntas för första gången även mer svårfångade lämningar, såsom DNA, virus

https://www.lu.se/artikel/hovdingens-hall-fran-jarnalderns-uppakra-ska-gravas-fram - 2026-05-30

Miljöskandalen i Teckomatorp ägde rum under 1970-talet. Nu femtio år senare har precis den tredje och sista etappen i saneringsarbetet avslutats. Under 2000-talet har Arbets- och miljömedicin vid Region Skåne och Lunds universitet, vid olika tillfällen undersökt rester av bekämpningsmedel i urinen hos saneringspersonal. Redan på 1980-talet var Arbets- och miljömedicin representerad i styrgruppen f

https://www.lu.se/artikel/en-miljoskandal-gar-mot-sitt-slut - 2026-05-30

Det ger ny energi att träffas på riktigt igen, visar LUM:s enkäter bland fakulteterna. Men samtidigt finns det mycket gott att ta med sig från distansarbetet som gått över förväntan. HR-direktören Marie Härstedt är positiv till de nya arbetsformer som växer fram ur möjligheten att växla mellan att vara på plats och jobba på distans. Hemarbetet suddade ut gränsen mellan arbete och fritid – Det är s

https://www.lu.se/artikel/tillbaka-pa-jobbet - 2026-05-30

Årets sötaste helg står för dörren. Kanske bakar du pepparkakor, lägger in sill, kokar knäck och sötad risgrynsgröt. Men vad betyder det söta för oss och vad är historien bakom sockrets intåg i vår vardag? – Det söta och det feta har ganska långt tillbaka haft hög status. Därför har det varit naturligt med något sött som gåvor eller att bjuda på vid fest och högtider så långt tillbaka i tiden som

https://www.lu.se/artikel/socker-lyxvaran-som-blev-vardagsmat - 2026-05-30

Vad krävs för att människor som lever om 100 000 år ska förstå ett budskap från människor som lever idag? Språkhistorikern och exegeten Ola Wikander har på uppdrag av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) benat ut några av de språkliga utmaningarna. Frågan om hur man ska kunna informera framtidens människor aktualiserades i samband med beslutet om slutförvaringen av de svenska kärnavfallsdepåerna i

https://www.lu.se/artikel/utmaning-att-hitta-sprak-evigheten - 2026-05-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En stor internationell studie (BLING III) ska undersöka bästa sättet att ge en viss antibiotika till svårt infektionssjuka i intensivvården. Målet är att få evidens för optimerad antibiotikabehandling och därigenom minska dödstalen till följd av sepsis. Totalt ska studien omfatta 7000 patienter och nu har de första

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-stor-studie-anvandning-av-antibiotika-inom-intensivvarden - 2026-05-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Lundaforskarna Anna Sundlöv och Katarina Sjögreen-Gleisner har tagit fram en metod för att individualisera behandlingen med ett nyligen godkänt radioaktivt cancerläkemedel – genom att avbilda läkemedlet inne i patienten. Deras publikation har utsetts av tidskriften EJNMMI Physics till årets bästa. Tack vare att fors

https://www.medicin.lu.se/artikel/stralande-samarbete-prisas - 2026-05-30

Det är sedan tidigare känt att kvinnor som drabbas av preeklampsi har en ökad risk att utveckla hjärtkärl-sjukdom senare i livet. Nu har forskare vid Lunds universitet kartlagt vad som kan ligga bakom den ökade risken. – Mekanismen vi fann kunde i laboratoriestudier blockeras med ett läkemedel som i dag är avregistrerat, säger Stefan Hansson, professor i obstetrik och gynekologi. Preeklampsi (hava

https://www.lu.se/artikel/styvare-karl-vid-preeklampsi-okar-risk-hjart-karlproblem-mekanism-kartlagd - 2026-05-30

Klimatförändringar försämrar folkhälsan och leder även till att människor dör i förtid. Samtidigt står sjukvården själv för betydande utsläpp. Studier av intensiv- och operationsvård i Sverige visar att över 60 procent av klimatpåverkan i intensivvården kommer från den växande mängden engångsprodukter, enligt forskning av Linn Hemberg vid Lunds universitet. En viktig ledstjärna inom sjukvården är

https://www.medicin.lu.se/artikel/klimatforandringar-hotar-folkhalsan-men-aven-sjukvarden-bidrar-till-utslappen - 2026-05-30

I Sverige är grupptalan – som i det pågående Aurora-målet där 300 ungdomar stämmer staten för bristande klimatpolitik – en ovanlig företeelse. Alltför ovanlig menar rättssociologen Michael Molavi. Han menar att Sverige skulle vinna på fler grupptalsmål och förordar därför att staten ska finansiera rättegångskostnaderna. Den 21 mars meddelade Nacka tingsrätt att ungdomsgruppen Auroras stämningsansö

https://www.lu.se/artikel/borde-staten-betala-auroras-klimatstamning - 2026-05-30

Tvåårige Arvid ska snart genomgå sin tredje hjärtoperation. Denna gång blir ingreppet både säkrare och snabbare, tack vare en ny simuleringsmetod som forskare utvecklat för hjärtsjuka barn. Det är måndag eftermiddag på avdelning 67 på Skånes universitetssjukhus och i ett av mottagningsrummen ligger tvåårige Arvid och får sitt hjärta kontrollerat. TV-skärmen ovanför britsen visar en tecknad film so

https://www.lu.se/artikel/tragisk-forlust-av-patient-ledde-till-ny-forskning - 2026-05-30

Mellanöstern och Nordafrika drabbas allt oftare av sand– och dammstormar. Med hjälp av omfattande geografiska och demografiska data undersöker forskare hur sandstormar skapas och hur vattenförsörjning kan säkras i framtiden. Kanske kan antika vattenkanaler vara en lösning? Sand- och dammstormar orsakar stora skador på grödor, människors och djurs hälsa, byggnader och infrastruktur. Enligt rapporte

https://www.lu.se/artikel/antika-kanaler-kan-sakra-vattentillgang-efter-sandstormar - 2026-05-30