Search results

Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Men nu är forskare i Lund ett steg närmare gåtans lösning. Mycket tyder på att djuren stiger till extrema höjder dagtid för att kyla ner sig. Tidigare studier har visat att dubbelbeckasiner och trastsångare – två långflyttande fåglar som övervintrar söder om Sahara

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/omvand-ikaroseffekt-kan-ligga-bakom-flyttfaglarnas-extrema-flyghojder - 2026-05-15

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Stillasittande ökar insulinnivåerna i blodet vilket är ett tecken på sämre insulinkänslighet och i förlängningen diabetes. Motion har motsatt verkan men motionären som slappar desto mer mellan träningspassen är också i farozonen. Genom att minut för minut mäta pulsen under fyra dygn på friska medelålders män och kvi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/motionssparet-kompenserar-inte-sofflocket - 2026-05-15

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Håkan Johansson, professor i socialt arbete, får drygt 35 miljoner kronor för att leda ett projekt som handlar om eliter inom civilsamhället. Pengarna delas ut av Riksbankens jubileumsfond. Varför är det intressant att studera eliter inom civilsamhället?- De brukar ses som folkets motpol till de ekonomiska och polit

https://www.sam.lu.se/artikel/storslam-till-forskning-om-makteliter-inom-civilsamhallet - 2026-05-15

Inför alla hjärtans dag har vi träffat Katarina Steding Ehrenborg, forskare vid Lunds universitet och projektledare vid Hjärt-MR-gruppen i Lund för att tala om hjärtan i rymden. Katarina Steding Ehrenborg, varför är du intresserad av astronauters hjärtan?För att jag är nyfiken på om människan kan leva på andra planeter än jorden. Vårt forskarteam gör många hjärtundersökningar med alla möjliga avbi

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-hander-nar-karlekens-motor-svavar-fritt-i-rymden - 2026-05-16

Genom analys av övervakningsdata har ett forskarlag studerat hur de senaste 40 årens klimatförändringar påverkat 1 500 djur- och växtarter i Finland. Det visade sig att stigande temperaturer och kortvarigare snötäcke under vintrarna har fått hundratals arter att anpassa sig till nya klimatförhållanden, varav vissa flyttat norrut. Finland är känt för sitt omfattande övervakningsprogram för fåglar,

https://www.lu.se/artikel/klimatforandringar-har-fatt-arter-att-rora-sig-mot-norra-finland - 2026-05-16

Som en del i universitetets långsiktiga arbete för jämställdhet och lika villkor delas totalt 1 366 500 kronor ut till olika verksamhetsnära projekt som berör både medarbetare och studenter. Syftet är att stärka universitetets systematiska och förebyggande arbete mot diskriminering. Utlysningen är en årlig satsning som hanteras av Rådet för jämställdhet och lika villkor. En bedömargrupp har gransk

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/insatser-som-far-medel-till-arbete-med-lika-villkor-och-mot-diskriminering - 2026-05-16

Professor Göran Jönsson tilldelas Cancerfondens utmärkelse ”Årets cancerforskare 2023”. För sitt framgångsrika forskningsarbete inom immunterapi för hudcancer, mottar han den prestigefyllda utmärkelsen vid TV4’s ”Tillsammans mot cancer” den 9 januari. – Det är en otrolig ära för mig och min forskargrupp att den forskning vi bedriver får ett sådant stort erkännande. Det hade inte varit möjligt utan

https://www.medicin.lu.se/artikel/melanomforskaren-goran-jonsson-utsedd-till-arets-cancerforskare - 2026-05-15

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Mat med mycket fibrer förbättrar både blodsockerkontroll och blodfettsbalans men den kan ha en nackdel – fibrerna minskar kroppens förmåga att absorbera kalcium ur födan vilket är viktigt för skelettet. - Vi rekommenderar att patienter, till exempel med typ 2 diabetes, som gör som de ska och äter mycket fibrer att t

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fiberrik-mat-minskar-kalciumupptaget - 2026-05-15

Professor Göran Jönsson tilldelas Cancerfondens utmärkelse ”Årets cancerforskare 2023”. För sitt framgångsrika forskningsarbete inom immunterapi för hudcancer, mottar han den prestigefyllda utmärkelsen vid TV4’s ”Tillsammans mot cancer” den 9 januari. –Det är en otrolig ära för mig och min forskargrupp att den forskning vi bedriver får ett sådant stort erkännande. Det hade inte varit möjligt utan

https://www.lu.se/artikel/melanomforskaren-goran-jonsson-utsedd-till-arets-cancerforskare - 2026-05-16

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nu är programmet spikat för Lunds universitets årliga öppna hus den 15 mars. Bland nyheterna finns föreläsningar särskilt för danska presumtiva studenter och att Boelspexarna deltar med underhållning under dagen. Tillsammans med projektet Job og Uddannelse i Øresundsregionen erbjuder man även danska intresserade en

https://www.lu.se/artikel/dags-oppet-hus-vid-lunds-universitet - 2026-05-16

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. För tidigt födda barn som använder napp, löper dubbelt så stor risk att inte vara fullt ammande när de skrivs ut från sjukhuset jämfört med de barn som endast får använda napp minimalt. Men enbart vid hälften av neonatalavdelningarna ges rådet att minimera användningen av napp, visar en ny avhandling från Lunds univ

https://www.lu.se/artikel/napp-forsenar-amningen-fortidigt-fodda-barn - 2026-05-16

En ny opinionsundersökning visar att svenskar är positiva till hårdare regler för plastanvändning för att komma åt problemen med plast. Ett guldläge för beslutsfattare att driva igenom en mer långtgående plastpolitik, menar forskare på Statsvetenskapliga institutionen. –  Vår undersökning visar att svenskar tycker att nuvarande plasthantering innebär stora miljöproblem, och att man gärna ser hårda

https://www.sam.lu.se/artikel/guldlage-en-strangare-plastpolitik - 2026-05-15

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I experiment på möss har danska forskare visat att om gluten utesluts ur kosten under dräktighetsperioden får ungarna inte typ 1 diabetes. Detta trots att de själva fick en normal kost som innehöll gluten. Sjukdomarna glutenintolerans, celiaki, och typ 1 diabetes har mycket gemensamt. De är båda autoimmuna, det vill

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/glutenfri-diet-skyddade-avkomman-fran-typ-1-diabetes - 2026-05-15

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett internationellt forskningssamarbete med bland andra lundaforskare tror sig ha funnit en kombination av en läkemedelssubstans och en transportteknik som kan vara en viktig pusselbit till en behandling av ärftlig näthinnedegeneration, en grupp ögonsjukdomar som gör att man drabbas av en svår synnedsättning eller b

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-ger-hopp-om-behandling-mot-arftlig-ogonsjukdom - 2026-05-15

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-05-15

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-05-15

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 0

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-05-15

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-05-15

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2026-05-15

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip – 

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-05-15