Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Professor Al Roth, 2012 års vinnare av Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne, och strategiprofessor J C Spender blir 2014 års hedersdoktorer på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Professor Alvin ”Al” Roth (född 1951) innehar en professur i nationalekonomi vid Stanford University och har under sin kar

https://www.lu.se/artikel/nobelpristagare-och-strateg-nya-hedersdoktorer-vid-ekonomihogskolan-i-lund - 2026-07-24

När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt

https://www.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2026-07-24

Ett sår i naturen, billigt skräp och farligt för djur och människor. Så presenteras plast i visuell konst och fotografi världen över, enligt en ny studie. Men vissa problem gestaltas inte enligt forskarna. Konst och kultur har stor kraft att driva förändring och belysa problem. I en tid av digitalisering och spridning via sociala medier blir denna kraft ännu större, och konsten har nu fler möjligh

https://www.lu.se/artikel/i-konsten-handlar-plast-oftast-om-nedskrapning - 2026-07-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hundar har med framgång tränats för att larma om blodsockerfall långt innan matte eller husse själv känner något. Nu visar engelska forskare att många hundar gör det spontant. Visste man hur de gör kanske det vore möjligt att konstruera ett instrument som gör samma sak, menar forskarna. Ett stort och ibland farligt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manniskans-basta-van-sparar-insulinkanningar - 2026-07-23

Forskare vid Lunds universitet har identifierat ett tidigare okänt förstadium till leukemi. Upptäckten kan ge svar på varför en särskilt aggressiv form av blodcancer uppstår redan i fosterlivet. När vi tänker på cancer handlar det ofta om en sjukdom som utvecklas under många år hos vuxna. Men för just en grupp av leukemi, akut lymfatisk leukemi (ALL), är det tvärtom – barn drabbas oftare än vuxna.

https://www.medicin.lu.se/artikel/studie-ger-ledtradar-till-varfor-leukemi-utvecklas-hos-spadbarn - 2026-07-24

Vetenskap ska gå att reproducera, men i verkligheten är ett steg som ofta förbigås. Forskaren Burak Tunca på Ekonomihögskolan efterlyser flera åtgärder för att göra forskningen bättre – och öppnare. ”Forskare bör alltid förregistrera sina studier och vara öppna med sin data. På så vis kan vi undvika bias och att hypoteser förändras under arbetets gång. Det är sunt förnuft”, säger han. Låter ett fo

https://www.ehl.lu.se/artikel/replikera-mera-oppnare-och-mer-tillganglig-forskning - 2026-07-23

En ny opinionsundersökning visar att svenskar är positiva till hårdare regler för plastanvändning för att komma åt problemen med plast. Ett guldläge för beslutsfattare att driva igenom en mer långtgående plastpolitik, menar forskare på Statsvetenskapliga institutionen. –  Vår undersökning visar att svenskar tycker att nuvarande plasthantering innebär stora miljöproblem, och att man gärna ser hårda

https://www.sam.lu.se/artikel/guldlage-en-strangare-plastpolitik - 2026-07-23

Christie Nicoson har framgångsrikt försvarat sin avhandling med titeln: Fred i ett föränderligt klimat: Omsorg och kunskap i kopplingen mellan klimat, kön och fred. Gratulerar! SammanfattningEnligt forskare och praktiker innebär klimatförändringarna särskilda utmaningar för freden. För att förstå vilka dessa utmaningar är och hur man ska hantera dem måste man ta hänsyn till kön, eftersom både erfa

https://www.svet.lu.se/artikel/christie-nicoson-har-framgangsrikt-forsvarat-sin-avhandling - 2026-07-23

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 0

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-07-23

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-07-23

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2026-07-23

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip – 

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-07-23

I höst samlas världsledande forskare och praktiker på Lunds universitet, Campus Helsingborg för att utbyta idéer och diskutera den senaste forskningen på den sjunde internationella konferensen om platsvarumärken. Temat handlar om vikten för städer, regioner och länder att skapa och stärka platsvarumärken i en osäker tid. Lunds universitet, Högskolan i Halmstad och Högskolan i Kristianstad arranger

https://www.ses.lu.se/artikel/varldsledande-konferens-om-platsvarumarken-kommer-till-sverige - 2026-07-23

https://www.keg.lu.se/artikel/vi-kande-oss-sedda-guldgravare-forskare-och-beslutsfattare-fann-samrore-i-paris - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I experiment på möss har danska forskare visat att om gluten utesluts ur kosten under dräktighetsperioden får ungarna inte typ 1 diabetes. Detta trots att de själva fick en normal kost som innehöll gluten. Sjukdomarna glutenintolerans, celiaki, och typ 1 diabetes har mycket gemensamt. De är båda autoimmuna, det vill

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/glutenfri-diet-skyddade-avkomman-fran-typ-1-diabetes - 2026-07-23

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-07-23

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett internationellt forskningssamarbete med bland andra lundaforskare tror sig ha funnit en kombination av en läkemedelssubstans och en transportteknik som kan vara en viktig pusselbit till en behandling av ärftlig näthinnedegeneration, en grupp ögonsjukdomar som gör att man drabbas av en svår synnedsättning eller b

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-ger-hopp-om-behandling-mot-arftlig-ogonsjukdom - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Satelliter, bilar, pacemakers och kärnkraftverk drabbas av tenn-whiskers. Morrhår av tenn. De riskerar att kortslutas, liksom datorer och andra elektronikprodukter. I en ny avhandling presenteras en förklaring: morrhåren börjar växa när kopparatomer förenas med tennatomer på kretskortet. Förhoppningsvis kan kunskape

https://www.lu.se/artikel/morrhar-av-tenn-kortsluter-satelliter-och-pacemakers - 2026-07-23

En studie vid Lunds universitet visar att svår hjärnskada påverkar strukturen i hjärnans små blodkärl och leder till en ansamling av amyloid-beta – ett kännetecken för Alzheimers sjukdom. Upptäckten typer på att kärlförändringar kan driva på neurodegenerativa sjukdomar snarare än att de uppstår som en följd av nervcellsskador. En ökad risk för demens hos personer som utsatts för svår hjärnskada, s

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-kan-en-hjarnskada-bidra-till-alzheimers - 2026-07-24