Search results

Upphovsrätt och AI-tjänsterDen 28 april kl. 12:00-13:00 kommer Niklas Willén prata om upphovsrätt och AI-tjänster på ett webbinarium som arrangeras av SUHF:s arbetsgrupp för AI och lärosätesbibliotek (undergrupp till SUHF Expertgruppen för lärosätesbiblioteken).Vetenskaplig information publiceras både låst och öppet. Hur den kan användas regleras av licenser, avtal och lagar. AI-tjänster skapar ny

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-april-e-media-och-vetenskaplig-kommunikation-3 - 2026-07-23

Alzheimers sjukdom kan leda till flera, vitt skilda symtom och hittills har de olika uttrycken främst observerats genom patientens beteende och uppträdande. Forskare vid Lunds universitet åskådliggör nu i bild förändringar i hjärnan vid dessa symtom – något som ökar kunskapen och som kan underlätta framtida diagnostik och behandling. Symtomen vid Alzheimers sjukdom varierar och hänger ofta samman

https://www.lu.se/artikel/mojligt-att-studera-hur-alzheimer-paverkar-hjarnan-i-olika-aldrar - 2026-07-23

Amanda Sjögren, vars arbete vi tidigare skrivit om vid flertalet tillfällen, har nu färdigställt och fått sin första studie publicerad under sin tid som doktorand. Nedan beskriver Amanda forskningen som hon och hennes kollegor genomfört i studien.   En viktig del av artrosforskningen är inriktad på att fördjupa förståelsen av sjukdomen på molekylär nivå. Det finns inga botemedel mot artros men gen

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artros-pa-molekylar-niva-lar-dig-mer - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Anknytningen mellan barn och fäder bygger på barnets anknytning till sin mamma. Åtminstone är det så i Italien där fäderna inte deltar i sina barns omvårdnad i lika hög grad som i Sverige. Det visar en ny studie som Lundapsykologen Elia Psouni har gjort tillsammans med kollegor från Italien. Nu vill hon göra samma s

https://www.psy.lu.se/artikel/italienska-pappor-deltar-mindre-i-barnens-omvardnad - 2026-07-23

Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från tidig födsel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn med ökad genetisk risk. Barn som haft autoantikroppar innan

https://www.gppad.lu.se/artikel/ny-studie-kan-probiotika-forhindra-typ-1-diabetes - 2026-07-23

Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från tidig födsel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn med ökad genetisk risk. – Hypotesen är att probiotika ska fr

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-kan-probiotika-forhindra-typ-1-diabetes - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nu vänder forskarna på frågan. De frågar inte varför diabetespatienter får komplikationer utan varför en minoritet slipper. Vad det är som skyddar dem? PROLONG-undersökningen kanske ger svaret. - Majoriteten av alla diabetiker får med tiden allvarliga eller dödliga följdsjukdomar, men inte alla, 10-15 procent klarar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varfor-slipper-en-del-diabetiker-komplikationer - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Corinna Körting, professor vid Hamburgs universitet, och Mark Nanos, forskare vid University of Kansas, utses till hedersdoktorer vid Teologiska fakulteten. Corinna Körting är professor i Altes Testament und altorientalische Religionsgeschichte vid Hamburgs universitet. Hon utses till hedersdoktor för sina framståen

https://www.lu.se/artikel/framstaende-tysk-teolog-och-nydanande-amerikansk-forskare-blir-hedersdoktorer-vid-teologiska - 2026-07-23

I oktober är det dags för Sveriges första Swedish Biodiversity Symposium. En helt ny mötesplats där experter och intressenter inom biologisk mångfald samlas för att främja en positiv utveckling på området. Vi fick en pratstund med Mats Björkman, projektledare för symposiet. Mats Björkman är universitetslektor på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Han är också e

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/det-har-har-saknats-premiar-swedish-biodiversity-symposium-en-ny-motesplats-biologisk-mangfald - 2026-07-23

Sverige riskerar att missa viktiga klimat- och miljörelaterade mål om inte ambitionerna höjs de kommande åren. Det konstaterar flera forskare från Lunds universitet i ett yttrande till Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Remissvar publicerat 15 juli

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sveriges-mal-om-klimat-och-om-biologisk-mangfald-riskerar-att-missas-utan-kraftfullare-atgarder - 2026-07-23

Hur kan jordbrukspolitiken bli mer samhällsekonomiskt effektiv? En ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, visar hur styrmedel med regional anpassning kan ge mer miljönytta för pengarna. Doktoranden Cecilia Larsson beskriver jordbruket som en sektor där olika samhällsmål ständigt måste vägas mot varandra. Jordbruket kan bidra till livsmedelstrygghet, lev

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mer-miljonytta-pengarna-i-eus-jordbrukspolitik - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Villkorat socialbidrag har blivit det i särklass populäraste sättet att bekämpa fattigdom i utvecklingsländer. Särskilt i Latinamerika har man prioriterat den här typen av hjälpprogram. Men leder de till att fattigdomsspiralen bryts? Nej, för detta behövs andra mer omfattande insatser, menar sociologen Johan Sandber

https://www.lu.se/artikel/populart-hjalpprogram-riskerar-att-bli-alibi - 2026-07-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett hett alternativ till nästa generations mobilteknik har nyligen testats för första gången i skarpt läge vid LTH. Det handlar Massiv Mimo (multiple input multiple output) som förenklat går ut på att förse varje basstation med hundratals antenner istället för att som idag bara ett fåtal. Digitaliseringen frestar på

https://www.lu.se/artikel/5g-teknik-fick-varldspremiar-lund - 2026-07-24

Med hjälp av hasselnötsskal som påträffats vid arkeologiska fyndplatser har forskare lyckats ta reda på hur det skånska landskapet utvecklats under de senaste 10 000 åren. Stabila kolisotoper i skalfragment vittnar bland annat om jordbrukets intåg för cirka 6 000 år sedan. De flesta associerar kanske hasselnöten med den italienske konfekttillverkaren Pietro Ferrero som under 1940-talets ransonerin

https://www.lu.se/artikel/hasselnoten-en-valsmakande-tidskapsel-som-skvallrar-om-landskapets-forandring - 2026-07-24

Lunds universitet har utsett Robert Feidenhans'l till styrelseordförande för forskningsanläggningen MAX IV i Lund. Mandatperioden sträcker sig från 1 januari 2023 till den 31 december 2025. -  Robert Feidenhans'l är en fantastisk tillgång för MAX IV och för Sveriges arbete med forskningsinfrastrukturer. Han är en världsauktoritet inom forskning med röntgenstrålning och har gedigen erfarenhet av at

https://www.lu.se/artikel/robert-feidenhansl-ny-styrelseordforande-max-iv - 2026-07-24

Det Linda Stråhle inte vet om insidan på pianon och flyglar är inte värt att veta. Hennes väl utvecklade gehör och fingerfärdighet ledde henne till yrket som piano­tekniker och stämmare. Och på Musikhögskolan kan hon vara där instrumenten finns istället för att resa runt. – Att slippa resandet uppskattar jag mycket, säger Linda Stråhle, vars yrkeskollegor vanligtvis lever ett kringflackande liv. H

https://www.lu.se/artikel/sprider-god-stamning-pa-jobbet - 2026-07-24

För att ta extremt högupplösta mikroskopbilder på exempelvis celler måste man veta exakt var man ska rikta mikroskopet så att man avbildar just det man är intresserad av. Inte så lätt när det man letar efter är levande biologiskt material såsom interagerande celler. Forskare vid Lunds universitet utvecklat en mjukvarumetod för smart, datadriven mikroskopi, som gör detta möjligt. Forskningen public

https://www.lu.se/artikel/datadriven-smart-mikroskopi-visar-var-bilden-ska-tas - 2026-07-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sanningssökande och vetgirighet sägs vara unikt mänskliga särdrag. “Men grupptillhörighet är viktigare. Vi slutar lyssna till fakta om de nya insikterna äventyrar vår plats i gruppen”, säger Mikael Klintman, professor i sociologi. Men det finns knep att ta till för att göra debatten i infekterade frågor såsom klimat

https://www.sam.lu.se/artikel/kampen-mot-kunskapsresistens-forbiser-vart-evolutionara-arv - 2026-07-23

Vid typ 2-diabetes försämras bukspottskörtelns förmåga att tillverka och utsöndra insulin, en komplex process som är ännu inte helt klarlagd. En ny studie av forskare vid Lunds universitet visar att jonkanalen Piezo1 spelar en viktig roll för insulinutsöndringen och kan bli betydelsefull för framtida behandlingar av diabetes. Typ 2-diabetes kännetecknas av nedsatt glukostolerans och det innebär at

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskning-jonkanalen-piezo1-har-betydelse-insulinutsondringen - 2026-07-23

Forskare vid Lunds universitet har tidigare visat att typ 1-diabetes och typ 2-diabetes kan delas in i fem olika undergrupper och att det finns genetiska skillnader mellan de fyra grupperna av typ 2-diabetes. Ett forskningssamarbete mellan Sverige och Indien visar nu att indelningen även gäller för befolkningsgrupper i Indien. Kunskapen kan bli viktig för att förbättra diabetesvården i Indien, där

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensk-forskning-om-olika-former-av-typ-2-diabetes-galler-aven-indier - 2026-07-23