Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Den svenska vården levererar goda resultat men ändå hör vi dagligen om vårdkrisen och dess konsekvenser. Nu har företrädare från akademi och hälso- och sjukvård tröttnat på kriserna och startat tankesmedjan Vård och Vetenskap med målet att bidra till lösningar och sprida goda idéer. – Vi vill skapa en bättre hälso-

https://www.medicin.lu.se/artikel/tankesmedja-vill-bidra-till-att-losa-vardkrisen - 2026-05-26

Björn Fagerström vill skapa en attraktiv arbetsplats där det ger mervärde att vara på kontoret. Han blev ny chef för sektionen Forskning, samverkan och innovation, FSI, mitt i pandemin och är inte helt nöjd med att ha sina medarbetare på distans. – Jag vill skapa ett levande kontor med flexibla arbetsplatser och med inspirerande möten där vi delar med oss av våra kunskaper. Det är en stor sektion

https://www.lu.se/artikel/det-ska-ge-mervarde-att-vara-pa-kontoret - 2026-05-26

Vad innehåller egentligen ett andetag – och hur påverkar luften vi andas vår hälsa och samhället i stort? Och hur skyddar vi oss från eventuella hot i den livsnödvändiga luften? Det är frågor som det nya forskningsprojekt ATLAS vill besvara genom att följa luftens påverkan från molekyl till samhälle. Projektet har fått Vetenskapsrådets ”Nätverksbidrag för planering av framtida excellenskluster för

https://www.medicin.lu.se/artikel/luften-vi-andas-fran-molekyl-till-samhalle - 2026-05-26

Ett nytt behandlingsalternativ för patienter med den komplexa tumörsjukdomen mantelcellslymfom, ger längre tid till återfall och färre biverkningar. Det visar en ny forskningsstudie från Lunds och Uppsala universitet. Resultaten är så lovande att det nya behandlingsalternativet redan implementerats i de nyligen publicerade riktlinjerna från European Society for Medical Oncology. Mantelcellslymfom

https://www.medicin.lu.se/artikel/effektivare-behandlingsmetod-mantelcellslymfom - 2026-05-26

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det är väl känt att för tidigt födda barn, födda före vecka 37, riskerar olika former av komplikationer, bland annat vad gäller hjärt- och lungfunktion. Nu visar en ny studie att för tidigt födda barn har en högre risk att drabbas av blodpropp i bland annat ben och lungor än barn som fötts i normal tid. VTE (venös t

https://www.lu.se/artikel/tidigt-fodd-ar-en-riskfaktor-blodpropp-aven-i-vuxen-alder - 2026-05-26

För första gången har forskare räknat ut den totala landarealen som jordens länder har tecknat in i sina enskilda klimatplaner. Resultaten visar på en djup klyfta mellan länders förväntade markanvändning och markens faktiska potential att begränsa klimatförändringarna. – Genom att sammanställa den totala mängden mark som länder vill ta i anspråk för att nå nettonollutsläpp visar vår studie hur ore

https://www.lu.se/artikel/klimatplanernas-orimliga-markkrav-en-yta-storre-usa - 2026-05-26

Ett nytt behandlingsalternativ för patienter med den komplexa tumörsjukdomen mantelcellslymfom, ger längre tid till återfall och färre biverkningar. Det visar en ny forskningsstudie från Lunds och Uppsala universitet. Resultaten är så lovande att det nya behandlingsalternativet redan implementerats i de nyligen publicerade riktlinjerna från European Society for Medical Oncology. Mantelcellslymfom

https://www.lu.se/artikel/effektivare-behandlingsmetod-mantelcellslymfom - 2026-05-26

Hur stor miljöpåverkan har din hårborttagning? Det går att ta reda på med hjälp av så kallad livscykelanalys. När hållbarhetsforskare från Lund, Storbritannien och Italien satte rakvanorna på prov fann de att hårborttagning med hjälp av laser var den metod som var bäst för miljön.  Om man bortser från alternativet att sluta raka benen. Forskarna Tullia Jack från Lunds universitet, Katherine Ellswo

https://www.lu.se/artikel/harborttagningens-miljopaverkan-kartlagd - 2026-05-26

Bryssel, Europas politiska hjärta, erbjuder många möjligheter till arbete efter examen för den som är intresserad av EU. Den 7 maj anordnade Centrum för europaforskning seminariet "Ways to Brussels" där en grupp före detta Lundastudenter berättade om hur de tog sig dit – och gav sina bästa råd för att nå framgång i EU:s huvudstad. Alumniseminariet avslutade heldagsevenemanget “The European Union:

https://www.cfe.lu.se/artikel/lunds-alumner-ger-tips-och-rad-om-vagen-till-bryssel - 2026-05-27

I mitten på november höll vi konferensen Ett LU för alla om inkluderande och tillgänglig undervisning. Nittio medarbetare samlades i Teknodromen på LTH för att lyssna, lära och diskutera. Vad hände under dagen? Hur upplevde deltagarna konferensen? Och vad låg bakom valet av talare? Det kan du läsa om här. Syftet var gemensam förståelse och nya möten Ann-Catrin Johansson var den som tog initiativ t

https://www.education.lu.se/artikel/en-sammanfattning-av-konferensen-ett-lu-alla - 2026-05-27

En ökad framtida användning av solceller kräver högre effektivitet och lägre produktionskostnader. Innovativ forskning från det tvärvetenskapliga centret NanoLund vill optimera nanotrådar för att mer effektivt tillvarata solljus. Möt tre unga internationella forskare som jagar solen inom ramen för projektet PhD4Energy. Den solenergi som når jorden varje dag motsvarar mer än 15 000 gånger den elekt

https://www.lu.se/artikel/soljagarna-med-kunskap-att-fanga-ljuset - 2026-05-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Budgeten och ESS, Bokmässan, prinsbesök, hearing om utbildningsutbudet, besök från Nottingham och Toronto, ERC-anslag, LERU, Universitetsstyrelsen, Resa till Japan och professorsinstallation är några av punkterna i detta rektorsbrev. Budgeten och ESS. Nästa år kommer vi att använda det så kallade myndighetskapitalet

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-1-oktober-0 - 2026-05-26

Hur mycket vatten behöver vi dricka för att vi ska hålla oss friska? Vilken effekt får olika dieter på ämnesomsättningen? Studier av olika hormoner i kroppen ger diabetesforskare nya svar. Förhoppningen är att utveckla individanpassade behandlingar och kostråd som kan minska risken att utveckla fetma och sjukdomar som typ 2-diabetes. Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet och styr mycket av de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/okad-kunskap-om-hormonsystemet-kan-ge-farre-fall-av-typ-2-diabetes-och-fetma - 2026-05-25

Hur mycket vatten behöver vi dricka för att vi ska hålla oss friska? Vilken effekt får olika dieter på ämnesomsättningen? Studier av olika hormoner i kroppen ger diabetesforskare nya svar. Förhoppningen är att utveckla individanpassade behandlingar och kostråd som kan minska risken att utveckla fetma och sjukdomar som typ 2-diabetes. Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet och styr mycket av de

https://www.medicin.lu.se/artikel/okad-kunskap-om-hormonsystemet-kan-ge-farre-fall-av-typ-2-diabetes-och-fetma - 2026-05-25

Forskare vid Lunds universitet har i en internationell studie identifierat en genvariant som styr kroppens förmåga att bilda nya blodkärl i musklerna – en mekanism som påverkar både fysisk prestation, hälsa och återhämtning. Den gynnsamma genvarianten är betydligt vanligare hos elitidrottare i uthållighetsidrotter, jämfört både med elitutövare i explosiva sporter och icke-idrottare. Kapillärer är

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-genetisk-broms-som-formar-vara-muskler - 2026-05-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Einar Smith får Sparbanksstiftelsen Skånes stipendium för sitt examensarbete. En prospektiv studie som visar att metaboliten ergothioneine, oberoende av andra riskfaktorer, kan kopplas till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och för tidig död. Studien är publicerad i BMJ Heart. Vetenskaplig evidens kring kostråd och

https://www.medicin.lu.se/artikel/samband-mellan-markor-halsosam-kost-och-minskad-risk-hjart-karlsjukdom-gav-stipendium - 2026-05-26

Forskare vid Lunds universitet har i en internationell studie identifierat en genvariant som styr kroppens förmåga att bilda nya blodkärl i musklerna – en mekanism som påverkar både fysisk prestation, hälsa och återhämtning. Den gynnsamma genvarianten är betydligt vanligare hos elitidrottare i uthållighetsidrotter, jämfört både med elitutövare i explosiva sporter och icke-idrottare. Studien i kort

https://www.medicin.lu.se/artikel/en-genetisk-broms-som-formar-vara-muskler - 2026-05-26

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Trettio år efter murens fall revolterar den belarusiska befolkningen mot diktatorn Lukasjenko, som lett ”den sista Sovjet-staten” sedan 1996. Varför nu? Och hur ser egentligen relationen ut mellan Ryssland och Belarus? Professorn i Europastudier Barbara Törnquist-Plewa har följt utvecklingen av Belarus sedan natione

https://www.lu.se/artikel/vad-skiljer-belarus-fran-andra-lander-i-gamla-ostblocket - 2026-05-26

Forskare vid Lunds universitet har i en internationell studie identifierat en genvariant som styr kroppens förmåga att bilda nya blodkärl i musklerna – en mekanism som påverkar både fysisk prestation, hälsa och återhämtning. Den gynnsamma genvarianten är betydligt vanligare hos elitidrottare i uthållighetsidrotter, jämfört både med elitutövare i explosiva sporter och icke-idrottare. Studien i kort

https://www.lu.se/artikel/en-genetisk-broms-som-formar-vara-muskler - 2026-05-26

This article is over 5 years old, and the information may therefore be outdated. SCHEDULE & ABSTRACTS Chairs: Staffan Lindberg and Neil Webster Four sessions:1. Tuesday 20 Sept, 14.30–16.302. Wednesday 21 Sept, 10.00–12.003. Wednesday 21 Sept, 15.30–17.304. Thursday 22 Sept, 09.00-11.00Venue: NYA FESTSALEN, Akademiska Föreningen (AF), Sandgatan 2, LundFormat: Each author is given 15 minutes for pr

https://www.sasnet.lu.se/article/panel-5-transformation-caste - 2026-05-25