Search results

Personer med typ 2-diabetes har sämre muskelfunktion än friska personer. Nu har forskare sett att vid typ 2-diabetes har genen VPS39 stor betydelse för muskelfunktionen och muskelstamcellernas förmåga att bygga nya muskelceller. Det framkommer i en ny internationell studie ledd från Lunds universitet. Studien är publicerad i Nature Communications. – Hos personer med typ 2-diabetes är genen VPS39 b

https://www.lu.se/artikel/muskelgen-kopplas-till-typ-2-diabetes - 2026-05-06

Ekonomihögskolans Joakim Zander blev jurist i Uppsala och doktor i Nederländerna, men författarskapet har han tagit med sig till Lund, hem­staden sedan drygt tio år. Den 31 juli har filmatiseringen av spännings­romanen ”Ett ärligt liv” premiär på Netflix. Där utgör Lund både skåde­plats och brottsplats för en juriststudents drömmar och vedermödor. Finkaffe vid Clemenstorget, övervuxna rabatter vid

https://www.ehl.lu.se/artikel/lund-i-huvudrollen-nar-zanders-roman-blir-film - 2026-05-06

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Den som har varit så sjuk att intensivvård krävts har ofta en lång återhämtning framför sig – både fysiskt och mentalt. Bland de problem som kan uppkomma finns otäcka minnen av mardrömmar och hallucinationer. Tidigare älskad mat kan plötsligt smaka vedervärdigt. Många som intensivvårdats repar sig fint på egen hand,

https://www.lu.se/artikel/efter-covid-19-viktigt-att-intensivvardspatienterna-foljs-upp-0 - 2026-05-06

Alltmer forskning ger stöd för att diabetes kan delas in i fem olika undergrupper. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt om en persons genetiska risk för olika undergrupper kan användas för att bedöma risken att utveckla kranskärlssjukdom. Forskarlaget utvecklade genetiska riskpoäng och fann att poängen för en undergrupp kunde förutsäga kranskärlssjukdom redan innan en diabetesdiagnos ha

https://www.lu.se/artikel/forskare-forutspar-kranskarlssjukdom-hos-undergrupp-med-diabetes - 2026-05-06

När man börjar undervisa enligt metoden det omvända/flippade klassrummet eller utnyttjar digitala medier för att frigöra tid till mer studentaktiva metoder i klassrummet kan man ibland tycka att det är svårt att komma på meningsfulla aktiviteter för studenterna att ägna sig åt på den tiden man nu har ”över” i klassrummet, särskilt om man tidigare varit van vid att föreläsa en stor del av tiden. Hu

https://www.education.lu.se/artikel/blended-learning-att-planera-studentaktiva-undervisningsmetoder - 2026-05-05

Anna Houmann är nyinstallerad professor i musikpedagogik med inriktning mot utbildningsvetenskap. Förutom att forska och undervisa vid Musikhögskolan i Malmö är hon även en flitig nätverkare, kreativ initiativtagare samt en sann visionär med ett konstant öga på framtidens möjligheter. Därtill har hon ofta ett förslag på en väg dit. Hur känns det att ha blivit professor?  – Det känns jättestort. Fö

https://www.mhm.lu.se/artikel/ett-samtal-med-professor-anna-houmann-forskning-undervisning-och-visioner-framtidens - 2026-05-05

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. - Helt nytt var att vi kunde visa att för varje barn som insjuknar i typ 1-diabetes insjuknar två vuxna i samma typ. Det är alltså en stor grupp vuxna som insjuknar i det som vi förr kallade för barndiabetes, säger Maria Thunander, överläkare vid medicinkliniken i Växjö, Landstinget Kronoberg som nu doktorerar vid L

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manga-fler-vuxna-barn-insjuknar-i-typ-1-diabetes - 2026-05-05

Epigenetiken har gett forskare nya möjligheter att förstå orsakerna bakom typ 2-diabetes och hur sjukdomen utvecklas. I framtiden kan epigenetiska biomarkörer användas för att förutspå sjukdomen och individanpassa behandlingen. Forskare inom diabetes och epigenetik vid Lunds universitet sammanfattar de viktigaste framstegen i en översiktsartikel som publiceras i Nature Reviews Endocrinology. Orsak

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-kan-bana-vag-individanpassad-behandling-av-typ-2-diabetes - 2026-05-05

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. På Musikhögskolan i Malmö fann Peter Spissky från Tjeckoslovakien möjligheten att utveckla sitt intresse för barockmusiken – en musikgenre som inte passade det politiska systemet i hemlandet. Med sin forskning på hur gester hämtade från tal, skådespeleri och dans kan komprimeras ner i stråkens rörelser hoppas han ko

https://www.lu.se/artikel/strakforing-med-svang - 2026-05-05

Anna Houmann är nyinstallerad professor i musikpedagogik med inriktning mot utbildningsvetenskap. Förutom att forska och undervisa vid Musikhögskolan i Malmö är hon även en flitig nätverkare, kreativ initiativtagare samt en sann visionär med ett konstant öga på framtidens möjligheter. Därtill har hon ofta ett förslag på en väg dit. Hur känns det att ha blivit professor? – Det känns jättestort. För

https://www.konstnarliga.lu.se/artikel/ett-samtal-med-professor-anna-houmann-forskning-undervisning-och-visioner-framtidens - 2026-05-05

Sprutbytet i Malmö startade för 35 år sedan och var då ett kontroversiellt projekt. Fram till 2006 var det förbjudet i svensk lag att bedriva sprutbyte på andra orter än Lund och Malmö. Men forskningen kring smittspridning talar sitt tydliga språk och idag finns sprutbyte på ett flertal platser i Sverige. Här erbjuds en svårnådd grupp behandling och på sikt en drogfri tillvaro. Klockan är tio på m

https://www.medicin.lu.se/artikel/sprutbyte-naloxon-och-rehabilitering-vid-opioidberoende - 2026-05-05

Efter åtta år som universitetsstyrelsens ordförande är det dags för Jonas ­Hafström att kliva av. När han blickar tillbaka ser han med stolthet på vad hans styrelse har lyckats åstadkomma. Men det har också funnits utmaningar. – Det svåraste är att universitetet är så decentraliserat, säger han. Chosefri. Diplomatisk. En person som sprider god stämning och som inte gör skillnad på folk och folk –

https://www.lu.se/artikel/styrelseordforanden-sluter-cirkeln - 2026-05-06

Att vandra i skogen är inte bara en naturupplevelse, det är också en doftsensation. Men en ändrad doft från träden kan vara ett tecken på att skogen är klimatstressad. Detta är resultat som forskare tar med sig in i ett nytt projekt som ska utvärdera konsekvenserna av ett förändrat skogsbruk. Forskningsprojektet koordineras av Lunds universitet och finansieras av EU med 60 miljoner kronor. Kunskap

https://www.lu.se/artikel/klimatstressad-skog-andrar-doft - 2026-05-06

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Anne L'Huillier och Sara Snogerup Linse är ordförande i varsin Nobelkommitté vid Kungliga Vetenskapsakademien; Anne för fysik och Sara för kemi. Båda har länge arbetat vid Lunds universitet och tillhör de få kvinnor som är eller har varit kommittéordförande. Här berättar de bland annat om hur arbetet med att vaska f

https://www.lu.se/artikel/de-utser-arets-nobelpristagare - 2026-05-06

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I november 2020 träffades panellister i en avskalad digital konferens för Europaforum Hässleholms artonde år. Centrum för europaforskning, som var medarrangör, deltog under förmiddagen i två paneler om EU:s framtid: coronapandemin och USA-valet. De två panelerna modererades av Heidi Avellan, politisk chefredaktör fö

https://www.cfe.lu.se/artikel/pandemi-och-usa-val-pa-europaforum-hassleholm - 2026-05-05

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2026-05-05

Lundaforskarna Tobias Cronberg och Niklas Mattsson publicerade förra året en studie som visade att serum tau är en ny och lovande markör för att identifiera patienter med svår hjärnskada efter hjärtstillestånd. Nu har de tillsammans med Marion Moseby Knappe upptäckt att proteinet Neurofilament light (NFL) utgör en ännu bättre markör för att identifiera graden av hjärnskada efter hjärtstillestånd.

https://www.lu.se/artikel/ny-och-battre-markor-att-bedoma-patienter-efter-hjartstillestand - 2026-05-05

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det måste inte alltid till nya substanser för att få fram nya läkemedel. Istället kan man använda befintliga på nya sätt och se till att de når dit de ska verka, exempelvis i tumörceller. Då kan man samtidigt lättare skräddarsy medicinerna så att de passar patienternas gen- och marköruttryck samt sjukdomstyp. Kirurg

https://www.lu.se/artikel/befintliga-lakemedel-kan-utvecklas-till-nya - 2026-05-05

För att insulin ska utsöndras i vår kropp behövs ett protein som kallas CD59. Nu visar forskning ledd från Lunds universitet att det finns två proteinvarianter som påverkar hur och när detta sker. Studien publicerades nyligen i PNAS. Insulinet påverkar många av kroppens funktioner och är helt nödvändig för överlevnad. Det bidrar till upptaget av glukos i cellerna, uppbyggnad av kroppens energidepå

https://www.medicin.lu.se/artikel/nyupptackta-proteinvarianter-nyckel-till-insulinutsondring - 2026-05-05

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Klara Anna Capova är en gästforskare som har arbetat med temat  A Plurality of Lives som snart avslutar sitt arbete på Pufendorfinstitutet. Hon är en en sociokulturell antropolog som är verksam vid Durhams universitet i Storbrittanien.Vad är din bakgrund?Jag är en sociokulturell antropolog med specialistkompetens in

https://www.pi.lu.se/artikel/jag-ar-fascinerad-av-universum-och-mansklighetens-plats-i-det - 2026-05-05