Search results

Över två miljoner människor, bara i Sverige, lever med sjukdom kopplat till hjärta och lungor. Framgångsrik forskning har bidragit till att färre dör, men hjärt-lungsjukdomar är fortfarande bland de vanligaste dödsorsakerna. Nu delar Hjärt-Lungfonden ut 76 miljoner kronor till forskning vid Lunds universitet. Fyra av de 37 forskarna som får projektanslag i denna omgång är:  Henrik Engblom, adjunge

https://www.medicin.lu.se/artikel/grattis-till-hjart-lungforskare-vid-lunds-universitet-som-far-dela-pa-76-miljoner - 2026-06-22

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny metod för att ta reda på hur blodets proteinsammansättning förändras vid sjukdom eller organskada. Det kan ge en djupare förståelse för hur sjukdomar påverkar kroppen och kan användas för att upptäcka nya biomarkörer i blodet som stöd för att diagnostisera komplexa sjukdomstillstånd. Våra organ består av en mängd specifika proteiner som är livsvik

https://www.medicin.lu.se/artikel/proteinforandringar-avslojar-sjukdomar - 2026-06-22

När Spanien tar över EU-ordförandeskapet i juli kommer kulturella och kreativa näringar att vara en av deras främsta prioriteringar. Med utgångspunkt i detta kommer ekip, European Cultural and Creative Industries Innovation Policy Platform, som koordineras av Lunds universitet och stöds av Europeiska kommissionen, lanseras i Barcelona. Charlotte Lorentz Hjorth, projektledare för ekip vid Lunds uni

https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-leder-nytt-initiativ-europas-kulturella-och-kreativa-naringar - 2026-06-22

Den nya campusplanen är nu ute på remiss hos verksamheten och externa samarbetspartner. Remisstiden sträcker sig till den 13 februari, men eftersom behov och samband ständigt förändras kommer campusplanen att behöva uppdateras kontinuerligt. Campusplanen, som är en del av universitetets strategiska arbete, ska vara klar till sommaren och sträcker sig fram till år 2050. I en alltmer oförutsägbar oc

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/nya-campusplanen-med-sikte-mot-2050-ute-pa-remiss - 2026-06-22

Ett naturligt ämne från äppelträdets bark har potential att förändra den vanligaste dialysbehandlingen i hemmet. Ämnet blockerar nämligen cellerna från att ta upp glukos från dialysvätskan, vilket effektiviserar vattenborttagning och förhindrar viktökning. Upptäckten som publiceras i Journal of the American Society of Nephrology, markerar ett paradigmskifte menar forskaren och ST-läkaren Carl Öber

https://www.lu.se/artikel/radikal-forandring-av-forutsattningar-dialys - 2026-06-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ingen kirurg ville operera dem annat än om det var absolut nödvändigt – de skulle blöda alldeles för mycket på operationsbordet. Det handlar om en stor släkt i östra Texas där en mystisk blödarsjukdom gått i familjen i flera generationer. Ett svensk-amerikanskt forskningssamarbete mellan Lund och Houston har nu efte

https://www.lu.se/artikel/mystisk-blodarsjukdom-forklarad - 2026-06-22

Med hjälp av DNA-teknik har forskare lyckats skapa en unik bild av hur Arktis vegetation och djurliv utvecklats under de senaste 50 000 åren. Studien visar att den ullhåriga mammuten överlevde i Sibirien nästan 7 000 år längre än vad som tidigare varit känt. Samt att de mäktiga elefantdjuren med största sannolikhet dog ut på grund av brist på tillräckligt med föda snarare än på grund av blodtörsti

https://www.lu.se/artikel/detaljerad-dna-studie-ger-ny-kunskap-om-seglivad-sibirisk-mammut - 2026-06-22

Tvärtom vad många tror har kvinnor haft en framstående roll i IS rekrytering – särskilt när det gäller att få med andra kvinnor. En ny studie från Lunds universitet visar att det var delaktigheten i en religiös kultur, som motsätter sig jämställdhet, moderna könsroller och könsnormer,  som lockade svenskor att ansluta sig till Islamiska Staten. På internet propagerar de svenska IS-kvinnorna för sh

https://www.lu.se/artikel/aggressivt-patriarkal-varldsaskadning-lockade-svenska-kvinnor-att-ga-med-i - 2026-06-22

Att undersöka luftföroreningar är inget för höjdrädda forskare. En av de orädda är Erik Ahlberg, förbränningsfysiker vid LTH. Under sina arbets­dagar befinner han sig ofta långt ovan mark – just nu på taket till rådhuset i Malmö där instrumenten som fångar in luftens partiklar finns. Trapporna upp i rådhuset är många. Den sista trappan upp till toppen av 1500-talsbyggnaden finns i ett utrymme avse

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/mater-luftfororeningar-over-radhuset-i-malmo - 2026-06-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det ska finnas en ramlag med allmänna regler för alla forskningsdatabaser som innehåller känsliga personuppgifter. Regeringen ska sedan göra en särskild förordning som reglerar varje enskild databas. Dessa forskningsdatabaser ska utgöra en nationell infrastruktur, och ska bara finnas vid statliga universitet. Detta

https://www.lu.se/artikel/starkare-och-sakrare-re-gis-ter-forsk-ning-0 - 2026-06-22

Inom några år kommer flera naturvetenskapliga profilforskare med tunga anslag att gå i pension. För att trygga tillväxten lanserar nu fakulteten, med vicedekan Anders Tunlid i spetsen, en ny typ av förmånliga lektorat som ska attrahera unga forskare från hela världen. Efter en mötestung förmiddag tar en nyfriserad Anders Tunlid emot på sitt kontor. Whiteboarden är fulltecknad och på skrivbordet li

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vill-skapa-rum-spetsforskning-med-internationell-slagkraft - 2026-06-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Anna Maria Drake och hennes dotter Isabel Drake har jobb med flera beröringspunkter och samtalen hemma handlar inte sällan om rollen som forskare och handledare. Medan Isabel hjälper mamma med engelska manus, granskar Anna Maria Isabels ansökningar och passar barnbarnen. På vilket sätt är ni lika? Anna Maria: – Vi ä

https://www.lu.se/artikel/ibland-drar-vi-en-och-annan-presentation-varandra - 2026-06-22

Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för en annan produktmix än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”Skogens klimatnytta 2.0 – Klimatoms

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2026-06-21

Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för en annan produktmix än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”Skogens klimatnytta 2.0 – Klimatoms

https://www.lu.se/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2026-06-22

Forskare vid Lunds universitet har funnit att förekomsten av dödsreceptorer i blodet är ett direkt mått på risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. – Vi ser att personer med kända riskfaktorer som högt blodsocker och blodfetter också har förhöjda nivåer av dödsreceptorer, säger professor Jan Nilsson som är ansvarig för studien. Högt blodsocker och blodfetter utsätter kroppens

https://www.lu.se/artikel/dodsreceptorer-ny-markor-typ-2-diabetes-och-hjart-karlsjukdom - 2026-06-21

Kan konst, eftertanke och medlidande vara svaret på vår tids stora existentiella utmaningar? Det tror forskarna bakom samverkansinitiativet ERiCi. Kring ett konferensbord inne i byggnaden LUX sitter tre professorer som på pappret kanske inte har så mycket gemensamt. Christine Wamsler är verksam inom hållbarhetsvetenskap, Martin Garwicz inom neurofysiologi och medicinsk humaniora och Max Liljefors

https://www.sam.lu.se/artikel/professorerna-som-vill-fa-oss-att-blicka-inat - 2026-06-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare inom neurologi och stamceller vid Lunds universitet i Sverige har utvecklat en forskningmodell som gör det möjligt att studera mänskliga nervceller från hippocampus. Det är dessa hjärnceller som främst drabbas av sjukdom vid Alzheimers sjukdom. Studien har publicerats i tidskriften Stem Cell Reports. Vid Al

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskning-banar-vagen-att-utveckla-behandlingar-som-kan-bromsa-alzheimers-sjukdom - 2026-06-21

Skatt på förmögenhet eller på kött? Basinkomt eller inkomstak? Hur långt är vi beredda att gå för att leva socialt och ekologiskt hållbart och skruva ner på takten i konsumtionssamhället? Inte särskilt långt visar en studie av forskare i socialt arbete vid Lunds universitet. Max Koch är professor i socialt arbete och forskar om hållbar välfärd och ekonomisk nerväxt, på engelska degrowth. Han, med

https://www.sam.lu.se/artikel/om-nervaxt-och-hallbarhet-vilka-atgarder-har-stod-bland-svenskar - 2026-06-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Trippelnegativ bröstcancer är en aggressiv typ av cancer som står för cirka nio procent av alla bröstcancerfall i Sverige. Den är vanligare bland yngre kvinnor, har en hög ärftlighetsfaktor och ger oftare återfall tidigare i sjukdomsförloppet än annan bröstcancer. Med helgenomsekvensering har forskare i detalj kartl

https://www.lu.se/artikel/patientspecifik-diagnostik-svarbotad-brostcancer - 2026-06-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Trippelnegativ bröstcancer är en aggressiv typ av cancer som står för cirka nio procent av alla bröstcancerfall i Sverige. Den är vanligare bland yngre kvinnor, har en hög ärftlighetsfaktor och ger oftare återfall tidigare i sjukdomsförloppet än annan bröstcancer. Med helgenomsekvensering har forskare i detalj kartl

https://www.medicin.lu.se/artikel/patientspecifik-diagnostik-svarbotad-brostcancer - 2026-06-22