Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Regnet styr det mesta i Sahel – närvaron av det men framförallt frånvaron. Och trots att landbältet söder om Sahara blivit grönare ser det dystert ut vad gäller att få resurserna att räcka till med tanke på klimatförändringar och befolkningsökning. Nu vill forskarna satsa på jordbruket, utbildning och familjeplaneri

https://www.lu.se/artikel/familjeplanering-nytt-vapen-mot-hotade-sahel - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Den akademiska friheten och därmed också yttrandefriheten är hotad. Många anställda på universitetet har otrygga anställningar vilket bidrar till att en tystnadskultur sprider sig. Det var några av de åsikter som kom fram när SULF anordnade en paneldebatt på temat ”Universitetslärarens tal och tystnad”. Kristina Åke

https://www.lu.se/artikel/akademisk-frihet-inte-alltid-narvarande - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Med ny teknik och nya tankegångar hoppas forskare vid Lunds universitet kunna förklara varför vi drabbas av ögonsjukdomar som näthinneavlossning och grön starr. Forskning på ögonsjukdomar som näthinneavlossning och grön starr, glaukom, har hittills fokuserat på den biokemiska process som sker i ögat vid sjukdomarna.

https://www.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-glaukom-och-nathinneavlossning - 2026-04-24

Hur stor miljöpåverkan har din hårborttagning? Det går att ta reda på med hjälp av så kallad livscykelanalys. När hållbarhetsforskare från Lund, Storbritannien och Italien satte rakvanorna på prov fann de att hårborttagning med hjälp av laser var den metod som var bäst för miljön.  Om man bortser från alternativet att sluta raka benen. Forskarna Tullia Jack från Lunds universitet, Katherine Ellswo

https://www.lu.se/artikel/harborttagningens-miljopaverkan-kartlagd - 2026-04-24

Från djärva grepp i rätt tid under 1900-talet till ängsligt, otydligt och spretigt under 2000-talet. Svensk högskolepolitik har hamnat i otakt med samhällsutvecklingen och universitet i andra europeiska länder har tagit över ledartröjan vad gäller att ta sig an existentiella utmaningar. Det anser lundaprofessorerna Mats Benner och Sylvia Schwaag Serger. I den färska rapporten, Ändra allt!? En högs

https://www.lu.se/artikel/hogskolepolitiken-kraver-nya-grepp - 2026-04-24

Vetenskapsrådets indragna anslag till utvecklingsforskning har drabbat forskare vid Lunds universitet hårt. – Det här har vi sett i andra länder där ytterhögerpartier har haft stort inflytande, säger Anders ­Uhlin, professor i statsvetenskap och en av de forskare som hade lämnat in en ansökan om anslag. Sydostasien har länge varit Anders Uhlins område. I december förra året befann han sig i Indone

https://www.lu.se/artikel/utvecklingsforskningen-hart-sargad-efter-indraget-stod - 2026-04-24

När världens länder den 6-18 november samlas för ett klimattoppmöte i Egypten har frågan om kompensation för klimatrelaterade förluster och skador seglat upp som en av mötets allra viktigaste. Fattigare länder och civilsamhället vill att frågan ska tas på större allvar och kräver svar: vem ska betala? Forskare vid Lunds universitet anordnar ett eget event om klimatskador under toppmötet. Alltmer f

https://www.lu.se/artikel/cop27-i-sharm-el-sheikh-klimatkompensation-till-fattiga-lander-vaxande-fraga - 2026-04-24

Genom att undersöka dna från valrossar har ett internationellt forskarlag under ledning av Lunds universitet spårat handelsvägarna för valrosselfenben under medeltiden. De fann att nordiska vikingar och arktiska ursprungsbefolkningar troligen träffades och handlade med elfenben i avlägsna delar av högarktiska Grönland, flera århundraden innan Christopher Columbus ”upptäckte” Nordamerika. Studien p

https://www.lu.se/artikel/tidiga-moten-mellan-europeer-och-nordamerikanska-ursprungsbefolkningar-avslojade - 2026-04-24

AI, artificiell intelligens, är poppis. Men var går gränsen mellan ­människa och maskin och vad ska vi egentligen ha AI till? – Det är dags att vi tittar på vad människan har, kontra maskinen. Hur kan de komplettera varandra, i stället för att konkurrera? säger filosofen Jonna Bornemark. Kommer dina kollegor i fram­tiden att ha mänsklig intelligens – eller kanske artificiell sådan? Det kan låta so

https://www.lu.se/artikel/kommer-din-nasta-kollega-ha-artificiell-intelligens - 2026-04-24

I mitten av december förra året startades en namnlista på nätet i protest mot nedläggningen av LUM, på initiativ av ett tjugotal medarbetare vid universitetet. I skrivande stund har närmare 900 personer skrivit under. Bland argumenten lyfts framför allt tidningens förmåga att skapa överblick och samhörighet i en stor och spretig organisation. Nedan har vi samlat ett litet axplock av de kommentarer

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/manga-lasarreaktioner-mot-nedlaggningen-av-lum - 2026-04-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Lingvisten Niclas Burenhult har tilldelats närmare 14 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond för projektet "Språket som nyckel till perceptuell mångfald: ett tvärvetenskapligt grepp på sinnena". Projektet har satt ihop ett unikt och högt kvalificerat team från olika discipliner som ska undersöka den mänskliga

https://www.lu.se/artikel/spraket-ar-nyckeln-till-att-forsta-vara-sinnens-mangfald - 2026-04-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sanningssökande och vetgirighet sägs vara unikt mänskliga särdrag. “Men grupptillhörighet är viktigare. Vi slutar lyssna till fakta om de nya insikterna äventyrar vår plats i gruppen”, säger Mikael Klintman, professor i sociologi. Men det finns knep att ta till för att göra debatten i infekterade frågor såsom klimat

https://www.sam.lu.se/artikel/kampen-mot-kunskapsresistens-forbiser-vart-evolutionara-arv - 2026-04-23

Sanningssökande och vetgirighet sägs vara unikt mänskliga särdrag. “Men grupptillhörighet är viktigare. Vi slutar lyssna till fakta om de nya insikterna äventyrar vår plats i gruppen”, säger Mikael Klintman, professor i sociologi. Men det finns knep att ta till för att göra debatten i infekterade frågor såsom klimat, GMO och vaccination mindre polariserad. Vi vet allt mer och tillgången till infor

https://www.lu.se/artikel/kampen-mot-kunskapsresistens-forbiser-vart-evolutionara-arv - 2026-04-24

Många av Sveriges 20 000 Parkinsonpatienter får inte den behandling de behöver och många av de svårast sjuka får felaktig terapi. Med nya verktyget Manage PD och studien PD Pal hoppas Per Odin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, kunna förbättra omhändertagandet av Parkinsonpatienter. Varje år får cirka 2 000 svenskar diagnosen Parkinsons sjukdom – en neu

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/snabbare-och-battre-behandling-mot-parkinsons-sjukdom-med-verktyget-manage-pd - 2026-04-23

Många av Sveriges 20 000 Parkinsonpatienter får inte den behandling de behöver och många av de svårast sjuka får felaktig terapi. Med nya verktyget Manage PD och studien PD Pal hoppas Per Odin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, kunna förbättra omhändertagandet av Parkinsonpatienter. Varje år får cirka 2 000 svenskar diagnosen Parkinsons sjukdom – en neu

https://www.lu.se/artikel/snabbare-och-battre-behandling-mot-parkinsons-sjukdom-med-verktyget-manage-pd - 2026-04-24

T-celler, antikroppar, immunförsvar – begrepp som vi har lärt oss mer om efter ett par år med global coronavirus-pandemi. Förståelsen för hur immunförsvaret fungerar vid cancer är en annan stor fråga för forskningen och utvecklingen av nya behandlingar. – Användningen av antikroppar i cancervården har pågått i närmare 25 års tid men det är de senaste fem åren som nya tekniker och behandlingar tagi

https://www.lu.se/artikel/infor-varldscancerdagen-kroppens-fantastiska-forsvar-far-hjalp-i-kampen-mot-cancer - 2026-04-24

3000-6000 miljarder kronor. Så mycket subventioneras fossila bränslen globalt årligen. Förnybart får långt mindre än hälften. Jakob Skovgaard, statsvetare och expert på klimatskadliga subventioner, har koll på hur länder bör agera för att kunna dra ner på stödet till fossil energi. – Få känner till det här. Många tror till och med att det är tvärtom, att förnybart får så mycket stöd medan fossil e

https://www.sam.lu.se/artikel/fossil-energi-subventioneras-dubbelt-sa-mycket - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. På årets avslutningsceremoni premierades de bästa examensarbetena inom mångfald, retail, hälsa och logistik. Sparbanksstiftelsen SkåneSparbanksstiftelsen Skåne ger ett stipendium på 8 000 kr till det bästa examensarbetet för kandidatexamen inom service management som behandlar intressanta, relevanta och angelägna jä

https://www.ses.lu.se/artikel/stipendier-till-arets-fyra-basta-examensarbeten - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. 3000-6000 miljarder kronor. Så mycket subventioneras fossila bränslen globalt årligen. Förnybart får långt mindre än hälften. Jakob Skovgaard, statsvetare och expert på klimatskadliga subventioner, har koll på hur länder bör agera för att kunna dra ner på stödet till fossil energi. – Få känner till det här. Många tr

https://www.svet.lu.se/artikel/trots-satsningar-pa-fornybart-fossil-energi-subventioneras-dubbelt-sa-mycket - 2026-04-23

Ny Open Access-policy vid LU I förra veckan beslutade rektor om LU:s nya Open Access-policy för publikationer och konstnärliga verk. Förslaget var på remiss under hösten och har under våren diskuterats i Forskningsnämnden. Vid rektorssammanträdet den 17 juni beslutades policyn. Länk till publicerade rektorsbeslut: Förteckningar över rektorsbeslut Nationell färdplan för öppen vetenskap SUHF har un

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-juni-augusti-e-media-och-vetenskaplig-kommunikation - 2026-04-23