Search results

Filter

Filetype

Your search for "kritiskt tänkande" yielded 1505 hits

Vår forskning

Forskning på Avdelningen för genusvetenskap Forskningen vid avdelningen tar lärdom av och bidrar till genusvetenskapens akademiska traditioner och intellektuella utveckling genom att koppla samman teoretiska ramar med gedigen, rik och reflekterande empirisk analys. Våra styrkor är:Feministiska metoder, som återspeglar en tvärvetenskaplig uppsättning färdigheter, med spetskompetens inom kvalitativa

https://www.genus.lu.se/forskning-0/var-forskning - 2025-05-13

Arvet från Varvet - En kritisk granskning av Varvsstadens industriella kulturarv

Vi lever i en tid då många forna industriområden står i grepp att omvandlas till bostads- och kontorsområden. Den industriella tillverkningen har till stora delar flytt landet i jakt på billigare arbetskraft och lägre produktionskostnader, men industrin finns i mångt och mycket fortfarande kvar; dels i form av nedlagda fabriker, tomma lokaler och outnyttjade strukturer, men också i form av minnen,

Zaid Jabar

Efter jobb som projektledare i olika kommunikationsprojekt ville Zaid fördjupa sig i de teoretiska sidorna av kommunikation och sökte kandidatprogrammet i strategisk kommunikation och digitala medier. Varför valde du att läsa kandidatprogrammet i strategisk kommunikation och digitala medier?– Jag har alltid varit intresserad av kommunikation, men det var ett intresse i ett område jag inte övervägd

https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-sgsdm/zaid-jabar - 2025-05-13

Företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad - en kritisk analys ur ett genusperspektiv

Den svenska jämställdhetspolitiken utgår från ett övergripande mål om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma både sitt eget liv och samhället. Målet bygger på en tanke om att det existerar ett strukturellt och ojämlikt maktförhållande mellan män och kvinnor. Det övergripande jämställdhetspolitiska målet anknyter på så sätt till Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och den underorThe gender equality policy in Sweden is based on a main objective of equal opportunities for both men and women to shape their lives as well as the society. The objective is founded on an idea that there exists an unequal relationship of power between women and men. Therefore, the objective also relates to Yvonne Hirdmans theory on the gender system and the subordination of women that follows from

Termin 4 och 5

Under termin 4 och 5 finns möjligheten för utbytesstudier, praktik eller valfri kurs. Under  termin 4 och 5  på programmet får du möjlighet att välja mellan valfria kurser på en annan institution, eller utbytesstudier och arbetslivspraktik.  Valfria kurser Utbytesstudier Arbetslivspraktik Valfria kurser Här finns tre olika inriktningar som fungerar som vägledande i ditt val av kurs:  Verksamhetsan

https://www.genus.lu.se/utbildning-1/kandidatprogram/det-har-ingar-i-programmet/termin-4-och-5 - 2025-05-13

Engagera dig i ditt eget lärande

När studierna inte kräver att man går hemifrån eller träffar andra studenter är det lätt hänt att man blir passiv, att man loggar in först några minuter efter att ett pass har startat, slutar anteckna eller tar sovmorgon istället för att gå på den frivilliga övningen. Men lärande är resultatet av ansträngning. Man kan såklart läsa eller lyssna sig till information, men om man vill lära sig något p

https://www.campusonline.lu.se/plugga-digitalt/engagera-dig-i-ditt-eget-larande - 2025-05-13

Alumner i strategisk kommunikation eftertraktade på arbetsmarknaden

Enkätundersökning oktober- november 2017 Enligt vår senaste alumnundersökning för kandidatprogrammen i strategisk kommunikation fick 96 % av studenterna som tog examen 2014-2016 jobb inom ett år efter avslutade studier.Vanliga yrkenVanliga titlar bland kandidatalumnernas första jobb:kommunikatör (31%)konsult eller specialist (16%)ledare eller ansvarig inom kommunikation (14%)koordinator (10%) assi

https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-sgsko/alumner-i-strategisk-kommunikation-eftertraktade-pa-arbetsmarknaden - 2025-05-13

1 swe epigenetik i cancerforskning sb00025

FoKurser_arkiv (FILEMAKER-VIR-5) - 1658050_kursplan-epigenetik-cancerforskning-1.5hp-fastst--lld-170912 • Redogöra för begreppet epigenetik och dess roll i hälsa och sjukdomar • Uppvisa en avancerad kunskap om experimentella strategier, metoder och verktyg för epigenetiska analyser • Beskriva och diskutera strukturen och rollen hos epigenetik i hälsa och sjukdom SB00025, Epigenetik i cancerforskni

https://www.lucc.lu.se/sites/lucc.lu.se/files/1_swe_epigenetik_i_cancerforskning_sb00025.pdf - 2025-05-14

Instruktioner för laborationsrapportskrivande

I denna undersökning studeras hur laborations- rapporter vid LTH motiveras som pedagogiskt moment, hur skrivinstruktionerna är relaterade till lärandemomentet, och om detta kan förbättras. Det visar sig att de flesta instruktioner endast mycket kortfattat motiverar varför laborationsrapporter skrivs även om kursansvariga har ambitiösa mål med momentet. I skrivinstruktionerna finns ofta fler dispos

Riktlinjer for integrering av larandemal for ik 140612 beslut 0

RIKTLINJER 1 (3) 14-06-12 Diarienr STYR 2014/479 Riktlinjer för integrering av lärandemål för informationskompetens på samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningar Dessa riktlinjer ersätter ”Riktlinjer för genomförande av lärandemålen för informa- tionskompetens på Samhällsvetenskapliga fakulteten, 2007-07-02”. I samband med Bologna-reformen infördes lärandemål för informationskompetens

https://www.sam.lu.se/internt/sites/sam.lu.se.internt/files/riktlinjer_for_integrering_av_larandemal_for_ik_140612_beslut_0.pdf - 2025-05-14

7 swe translationellcancerforskning sk00023

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER SK00023 Translationell cancerforskning, 1.5 högskolepoäng Translational cancer research, 1.5 credits Forskarnivå/Third Cycle Kursplan Dnr U2018/457 Fastställande Kursplanen är fastställd av rådet för utbildning på forskarnivå vid Sahlgrenska akademin 2018-08-28 att gälla från och med vårterminen 2019. Ansvarig institution: Kliniska vetens

https://www.lucc.lu.se/sites/lucc.lu.se/files/7_swe_translationellcancerforskning_sk00023.pdf - 2025-05-14

Miljögiftssituationen i Skånes vatten

Enligt EU:s ramdirektiv för vatten så ska alla medlemsstater förvalta sitt vatten så att man behåller eller förbättrar vattenkvaliteten och en stor del i detta arbete är den kemiska och ekologiska statusklassningen av alla vattenförekomster vilket bedrivs av länsstyrelserna. I denna rapport tar jag fram ett underlag åt Länsstyrelsen i Skåne län för den kemiska och ekologiska statusklassningen med

Därför valde jag kriminologiprogrammet

Selma Shehata berättar Varför valde du kriminologiprogrammet? Juridik och rättsskipning har alltid intresserat mig samtidigt som jag haft ett intresse för sociologi och samhället. Jag valde att läsa kriminologi just för att det är ett program som tar in många olika infallsvinklar på brott men också för att jag ville veta mer om rättens roll i samhället och bakomliggande förklaringar till varför vi

https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-sgkri/darfor-valde-jag-kriminologiprogrammet - 2025-05-14

Visioner / En analys av bildspråket i Erik Lindegrens mannen utan väg

Uppsatsen analyserar bildspråket i Erik Lindegrens diktsamling mannen utan väg med utgångspunkt i författarens egen formulering om hur ett tänkande i bilder gör dikten till "vision". Metoden är närläsning och den teori som i huvudsak används är hämtad från den danske litteraturvetaren Thorkild Bjørnvigs analys av genitivmetaforen inom modernismen, från surrealismen (i synnerhet Salvador

Kvalitet i distansutbildning

En tredjedel av Sveriges högskolestudenter studerar idag på distans. SCB genomförde därför 2012 studien - Distansutbildning på högskolan, med syfte att kartlägga studenters avsikter, attityder, samt den upplevda kvaliteten av distansutbildningen. Resultatet visade att: Studenter är nöjda Intresset för ämnet är avgörande Flertalet avser inte att slutföra distanskursen Distansstudier är en bisyss

Att vara Svensk eller den Andre - en belysning av språkbruket i diskursen om etnisk boendesegregation

Under 1990-talet började en ny dimension av boendesegregation växa fram – den etniska boendesegregationen. Den utmärks av en rumslig åtskillnad mellan den vita majoritetsbefolkningen och invandrade svenskar. Genom att analysera språkbruket som tillämpas av de statliga myndigheter som motarbetar den etniska boendesegregationen, ämnar föreliggande uppsats urskilja huruvida beskrivningen av olika sub

Att vara Svensk eller den Andre - en belysning av språkbruket i diskursen om etnisk boendesegregation

Under 1990-talet började en ny dimension av boendesegregation växa fram – den etniska boendesegregationen. Den utmärks av en rumslig åtskillnad mellan den vita majoritetsbefolkningen och invandrade svenskar. Genom att analysera språkbruket som tillämpas av de statliga myndigheter som motarbetar den etniska boendesegregationen, ämnar föreliggande uppsats urskilja huruvida beskrivningen av olika sub