This thesis examines how the presidential leadership during the Covid-19 pandemic affected the democracies in Argentina and Brazil between 2020 and 2023. Using a comparative case study and process tracing methodology, we analyse the contrasting strategies of Presidents Alberto Fernández and Jair Bolsonaro. Drawing on Robert Dahl’s democratic criteria and Hélène Landemore’s theory of epistemic demo

In recent years, Europe has witnessed a significant rise in populism, particularly in Central and Eastern Europe. This paper investigates how changes in the electoral systems have enabled or hindered the consolidation of populist power in the two cases of Hungary and Poland. Despite similarities in their historical and political backgrounds, Hungary has seen a successful consolidation of populist

I denna uppsats undersöks hur Sverige och Finland motiverat sina beslut att ansöka om medlemskap i Nato i ljuset av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Med hjälp av konstruktivism och historisk institutionalism som teoretiska verktyg analyseras hur respektive lands säkerhetspolitiska identitet, historiska vägval och institutionella strukturer påverkat deras väg till medlemskap. Studien

Denna undersökning syftar till att utifrån ett genusperspektiv analysera på vilka sätt demokratin i Rwanda har utvecklats sedan konstitutionens införande 2003, med utgångspunkt i två av Robert Dahls demokratikriterier effektivt deltagande och kontroll över dagordningen. Frågeställningen som ställs är “På vilka sätt har demokratin i Rwanda utvecklats sedan den nya konstitutionens införande 2003?”.

This paper analyzes the political communication and ideological positioning of the Danish People’s Party and the Sweden Democrats in 2025, through the lens of Cas Mudde’s theory of the populist radical right, emphasizing nativism, authoritarianism, and populism. The analysis shows that both parties strongly exhibit nativist and authoritarian rhetoric, portraying immigration particularly from Musli

I januari 2025 uttryckte Donald Trump ett intresse för att köpa Grönland, och göra det till en del av de Förenta staterna (Vock, 2025). Detta utlöste en diplomatisk konflikt mellan den amerikanska administrationen och den danska staten, som vid skrivandet av detta arbete fortfarande pågår. Mycket av de resonemangen som förs kring denna konflikt belyser de Förenta staterna och Danmarks intressen oc

Denna uppsats analyserar Förenta nationernas (FN) effektivitet och legitimitet som samordnare av den globala klimatpolitiken. Genom en kvalitativ textanalys av Parisavtalet och 2023 års globala efterlevnadskontroll (Global Stocktake) undersöks hur väl FN har lyckats omsätta klimatmål i konkret politik. Teoretiska ramverk från neorealism, konstruktivism, neoliberal institutionalism och samarbetsteoThis thesis analyzes the effectiveness and legitimacy of the United Nations (UN) as a coordinator of global climate policy. Through a qualitative text analysis of the Paris Agreement and the 2023 Global Stocktake, it examines how well the UN has succeeded in translating climate goals into concrete political action. Theoretical frameworks from neorealism, constructivism, neoliberal institutionalism

I juni 2022 införde EU sanktioner mot Polen till följd av PiS-regeringens nedmontering av rättsstatsprincipen. Kritiker har dock ifrågasatt om sanktionerna främjar demokrati och menar att de upphävdes innan några reella demokratiska förbättringar ägde rum. Denna studie undersöker därmed i vilken utsträckning Polens demokrati har förändrats i samband med frysningen av EU-medel i juni 2022 och återu

Trots att det säkerhetspolitiska läget har förändrats och att majoriteten av europeiska demokratier ser ökade militära rekryteringsbehov håller vissa europeiska demokratier fast vid sina tidigare rekryteringsmodeller. Denna studie söker en förklaring till detta med Storbritannien som exempel på en stat som ännu inte har omprövat sin modell, i kontrast till exempelvis Sverige, som har återinfört en

This essay investigates the construction of the American self image during “War on Terror” by analyzing three State of the Union speeches delivered in 2003, 2007 and 2013. The study intends to answer the following question: How is the American self image constructed during the War on Terror? The analysis is based on the theoretical lens of social constructivism, which emphasizes the role of instit

This study explores how three major American newspapers – The New York Times, The Wall Street Journal, and USA Today – portrayed Donald Trump in the immediate context of the assassination attempt on July 13, 2024. Using a qualitative content analysis complemented by simple quantitative coding, the research examines articles published the day before and the day after the event. The findings reveal

Denna uppsats undersöker könsskillnader i politiska attityder till miljö- och klimatfrågor i Sverige med fokus på värderingar och partipreferenser. Genom en kvantitativ analys av sekundärdata från SCB, Europaparlamentets valundersökning och SOM-institutet studeras skillnader mellan män och kvinnor i miljöengagemang och politiska prioriteringar. Studien kompletteras med ett teoretiskt ramverk baser

Parliamentary motions are an important instrument for members in parliament to express their positions and priorities. This study examines how Pitkin’s and Phillips’ theories on descriptive and substantive representation apply in practice, specifically within the realm of gender equality politics. Using a qualitative content analysis of parliamentary motions from the year 2024, the study hypothesi

The collapse of the Soviet Union and the Warsaw Pact suddenly made it possible for the former communist states of eastern Europe to become democratic free states. However, the process of democratisation has been varied across different countries despite similarities. This essay aims to contribute to the research of democratisation processes in neighbouring countries by studying the cases of Poland

I denna uppsats analyseras om Polens politiska kultur har förändrats i samband med landets ansökan om och medlemskap i Europeiska unionen (EU). Studien undersöker medborgarnas attityder till homosexualitet, kvinnors roll i politiken, religiös tolerans, förtroende för EU och demokrati samt, från ansökningsperioden 1994 till 2022. Resultaten visar på en komplex utveckling. Attityderna kring homosexu

Denna uppsats undersöker hur narrativet i EU:s globala utrikes- och säkerhetspolitiska strategi från 2016 kan analyseras med hjälp av postkolonialismen. Den narrativa analysen används för att undersöka hur EU framställer sig själv som internationell aktör och hur aktörer i det globala syd representeras. Eurocentrism och orientalism har använts som analysbegrepp för att undersöka narrativets konstr

Denna uppsats genomför en kvalitativ innehållsanalys av två kontrasterande försvarsbeslut, Försvarsbeslut 2004 (FB04) och Försvarsbeslut 2020 (FB20), med syfte att undersöka hur förvaltningen påverkat det försvarspolitiska beslutsfattandet. Genom att använda rational choice som teoretisk ram analyseras kategorierna mål, hotbildsbeskrivningar, operativ förmåga och resursfördelning i styrdokumenten.

Denna uppsats undersöker hur det tyska partiet Alternativ für Deutschland tillskriver nationell identitet i sitt språkbruk utifrån kapitel 12 Kultur und mediapolitk från deras valprogram inför valet 2025. från. Arbetet utgår från metoden textanalys där verktyget What s the problem represented to be av Carol Bacchi (2009) appliceras i analysen kombinerat med teoretisk forskning kring populism enlig

Under 2000-talet har det skett en större förändring i Europas politiska landskap, exempelvis i form av ökad polarisering och framväxten av nya nischade partier. I tidigare forskning av Catherine De Vries och Sarah Hobolt kategoriseras Europas partier som utmanarpartier eller dominanta partier utifrån huruvida partiet har haft en ministerpost. Undersökningen syftar till att utifrån fyra nordiska fa

Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (Skr.2023/24:59) har kritiserats av en rad aktörer för att inte nå de rådande klimatmålen. I denna uppsats undersöks huruvida idéerna i klimathandlingsplanen beaktar sociala och rättviseaspekter av omställningen. Analysen sker med hjälp av kvalitativ idéanalys i form av ett analysschema och kompletteras med ett ekofeministiskt ramverk. Am