Bakterien Propionibacterium acnes sedd genom elektronmikroskop. (Bild: Matthias Mörgelin, LU) Att vi kan ha nytta av våra bakterier har det kommit allt fler exempel på. Enligt forskaren Rolf Lood från Lunds universitet gäller detta även huden. Han har visat att en av människans vanligaste hudbakterier utsöndrar ett protein som skyddar mot de reaktiva syreföreningar som anses bidra till flera hudsj

https://www.lu.se/artikel/hudbakterie-kan-skydda-mot-sjukdomar - 2025-08-24

David Julius, professor vid University of California, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin, promoveras till hedersdoktor vid Medicinska fakulteten Lunds universitet i maj 2023. Foto: Paul Kennedy. Förra årets nobelfest blev en digital variant, men i år får David Julius åka till Stockholm och känna av nobelfestligheterna. I maj 2023 besöker han Lund för att promoveras till hedersdokto

https://www.medicin.lu.se/artikel/intresset-naturprodukter-ledde-fram-till-nobelpris - 2025-08-23

Forskarna har lyckats kartlägga tre stjärnor i Vintergatans mitt. Fotograf: ESO. Genom analys av högupplöst data från ett tiometersteleskop på Hawaii har forskare i Lund lyckats få fram ny kunskap om tre stjärnor i Vintergatans innersta mitt. Stjärnorna visade sig vara ovanligt unga med en förbryllande kemisk sammansättning som förvånar forskarna. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tids

https://www.fysik.lu.se/artikel/astronomer-har-lyckats-datera-tre-mystiska-bebisstjarnor-i-vintergatans-hjarta - 2025-08-23

Blommande gräs, som timotej, kan orsaka stora problem för den som är allergisk mot gräspollen. Bild: Whiteway/Istockphoto. Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forskarna att framtidens polle

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-metod-forutsager-hur-svar-sasongen-blir-graspollenallergiker - 2025-08-23

Den röda superjätten Betelgeuse. Foto: Andrea Dupree (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics), Ronald Gilliland (Space Telescope Science Institute), NASA samt European Space Agency. En röd superjätte i Orions stjärnbild har gäckat forskarvärlden det senaste året. Ska den stora stjärnan explodera? Eller är det bara damm som skymmer? Nu menar astronomer från bland annat Lunds universitet att de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kand-stjarna-lyser-samre-av-kallare-gas - 2025-08-23

Bilden, tagen med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope i Chile, visar en högupplöst vy av Vintergatans innersta delar. I den nya studien har forskarna undersökt den täta nukleära stjärnhopen som visas i detalj här. Foto: ESO. Genom analys av högupplöst data från ett tiometersteleskop på Hawaii har forskare i Lund lyckats få fram ny kunskap om tre stjärnor i Vintergatans innersta mitt.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronomer-har-lyckats-datera-tre-mystiska-bebisstjarnor-i-vintergatans-hjarta - 2025-08-23

Islinjen vid ett stjärnutbrott. Närmast stjärnan består det fasta materialet av stoft, men utanför islinjen gör is att partiklar kan växa sig större. Illustration: A. Angelich (NRAO/AUI/NSF)/ALMA (ESO/NAOJ/NRAO). Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2025-08-23

Blommande gräs, som timotej, kan orsaka stora problem för den som är allergisk mot gräspollen. Bild: Whiteway/Istockphoto. Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forskarna att framtidens polle

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-metod-forutsager-hur-svar-sasongen-blir-graspollenallergiker - 2025-08-23

Information om innehåll och system sammanställt av Kerstin Andreasson. Nya e-resurserLexisNexis Academic NyhetsdatabasWith this online academic research database, college faculty and students can find the critical news, legal and business information they need.Researchers can quickly and easily search full-text documents from over 17,000 credible sources of information and pinpoint relevant inform

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-3 - 2025-08-23

Islinjen vid ett stjärnutbrott. Närmast stjärnan består det fasta materialet av stoft, men utanför islinjen gör is att partiklar kan växa sig större. Illustration: A. Angelich (NRAO/AUI/NSF)/ALMA (ESO/NAOJ/NRAO) Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark.

https://www.fysik.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2025-08-23

Den ultraheta exoplanetens atmosfär är så varm att den kan smälta järn. Illustration: Bibiana Prinoth Tack vare Europeiska sydobservatoriets teleskop i Chile har astronomer gjort detaljerade observationer av den mytomspunna exoplaneten WASP-121 b. Upptäckterna av grundämnet titan och jetströmmar utmanar vår förståelse för vindar och kemi på ultraheta planeter. Sedan 1990-talet har drygt 5 800 exop

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/titan-och-mystiska-jetstrommar-pa-extrem-exoplanet - 2025-08-23

Två spiralgalaxer som smälter samman i en kosmisk omfamning. Bild: ESO Galaxen Gaia Enceladus passerade Vintergatan vid åtminstone två tillfällen innan den smälte samman med vår hemgalax för cirka tio miljarder år sedan. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Stora galaxer bildas genom att mindre galaxer kolliderar, smälter samman och klumpar ihop sig. De stora spiralgalaxer vi ser idag är

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/korvformad-dvarggalax-passerade-vintergatan-flera-ganger-innan-den-slukades - 2025-08-23

På spaning efter elektroner. Samuel Bengtsson och Johan Mauritsson i laserlabbet. Nu kan vi snart få bättre inblick i mikrokosmos och elektronernas värld. Med ett nytt, kreativt sätt att kontrollera extremt snabba laserpulser är det möjligt att följa hur elektroner börjar svänga, röra sig och hoppa runt när ljuset träffar dem. Resultaten publiceras i senaste Nature Photonics och kan bland annat le

https://www.lu.se/artikel/elektroner-styr-ljusblixtar-och-visar-vagen-till-mikrokosmos - 2025-08-23

Hur hamnade vi här? Vad ska vi göra för att ta oss härifrån? I klimatforskning är det viktigt att förstå hur världen fungerar om vi ska kunna förändra vårt beteende och förhindra framtida katastrofer. Med matematiska formler försöker forskare visualisera verkligheten för att ta reda på vilka förändringar vi behöver göra. Film: Shutterstock  – Vi bygger modeller där vi försöker representera naturen

https://www.lu.se/artikel/matematik-visualiserar-klimatforandringar - 2025-08-23

Professorerna Yann Clough och Marie Dacke. Foto: Kennet Ruona respektive Erik Thor. Lunds universitet får drygt 41 miljoner prestigefyllda kronor från Europeiska forskningsrådet. Pengarna går till två nya forskningsprojekt inom biologi respektive miljöforskning. Den ena satsningen handlar om att tränga in i en av djurvärldens allra känsligaste biologiska kompasser. Det andra projektet ska undersök

https://www.lu.se/artikel/mangmiljonsatsning-pa-biologisk-kompass-och-pollinerande-insekter - 2025-08-23

– Jag är en politiskt engagerad aktivist och vill bredda och fördjupa filmvetenskapen, säger Chris Holmlund, som under våren är gästprofessor vid Lunds universitet. Hon är en frontfigur inom världens största organisation för filmforskare och kommer i den egenskapen att representera Lunds universitet på konferenser världen över. Chris Holmlund är professor i film, Women´s Studies och franska vid Un

https://www.lu.se/artikel/gastprofessor-global-frontfigur-bland-filmforskare - 2025-08-23

Glad prisvinnare! Rasmus Roth med priset för uppsatsen han skrev tillsammans med Mikko Ala Porkkunen. Foto: Marianne Loor. Med Öresund som fond, högst upp och längst ut på Ångbåtsbron i Sydsvenska Handelskammarens nya vackra lokaler i Malmö fick vinnarna av SSCEN:s hållbarhetspris för masteruppsatser 2023 ta emot prischeckar, diplom och fina vitsord från centrets ledningsgrupp och rådgivande kommi

https://www.ehl.lu.se/artikel/briljanta-ideer-om-hallbarhet-studenter-prisades-av-sscen - 2025-08-23

Pär Svensson är internationell koordinator och arbetar bland annat med placering av riskutsatta internationella forskare. Foto: Gabriella Gut Det finns ett stort intresse vid universitetet för att ta emot forskare från Afghanistan. Såväl universitetsledningen som samtliga tillfrågade fakulteter är beredda att bidra med vad som krävs för ett sådant mottagande. Det är Pär Svensson vid Internationell

https://www.lu.se/artikel/intresse-finns-att-ta-emot-afghanska-forskare - 2025-08-24

Under sitt friår reste Louise Larsson bland annat till Japan där det blev mycket prat med hem­lösa katter i parker. Foto: Privat Från skrivbordet på Ekonomi­högskolan till egna skrivprojekt och läsfåtöljen hemmavid – och sen vidare till Japan och Spanien. Så har Louise Larssons egen­bekostade friår sett ut. – Tanken var väl att inte vänta till pensionen med att göra allt det där roliga som man drö

https://www.lu.se/artikel/tog-friar-skrev-fantasyroman - 2025-08-24

Islinjen vid ett stjärnutbrott. Närmast stjärnan består det fasta materialet av stoft, men utanför islinjen gör is att partiklar kan växa sig större. Illustration: A. Angelich (NRAO/AUI/NSF)/ALMA (ESO/NAOJ/NRAO) Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark.

https://www.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2025-08-24