Search results

Astronomer från Lunds universitet har hittat förklaringen på ett halvårsgammalt mysterium i centrum av vår galax Vintergatan. De märkliga skandiumlinjerna som upptäcktes i våras nära galaxens gigantiska svarta hål är inte äkta. I våras publicerade några forskare en studie om att det verkade finnas förbryllande och dramatiskt höga halter av tre olika grundämnen i röda jättestjärnor i mitten av vår

https://www.lu.se/artikel/forskare-loser-gata-i-vintergatans-mitt - 2025-10-03

Den omfattande minskningen av havsisen i Arktis orsakar kraftiga förändringar i balansen hos växthusgaser i atmosfären. Det visar en ny studie som forskare från bland annat Lunds universitet har gjort. Enligt den aktuella studien medför isavsmältningen i Arktis att balansen hos växthusgaser i luften förändras påtagligt, både vad gäller upptag och utsläpp. Forskarna har undersökt växthusgaserna kol

https://www.lu.se/artikel/minskad-havsis-rubbar-balans-hos-vaxthusgaser - 2025-10-04

Dubbelstjärnornas dans runt varandra ger nya ledtrådar till den kemiska utvecklingen i vår galax, Vintergatan. Det framgår av en aktuell forskningsstudie. För första gången har man satt fingret på sambandet mellan vissa dubbelstjärnors omloppstider och mängden järn i stjärnornas inre. Dubbelstjärnor är system med två stjärnor som snurrar runt varandra tack vare en gemensam tyngdpunkt. Det finns en

https://www.lu.se/artikel/jarn-i-dubbelstjarna-speglar-galaxens-kemiska-evolution - 2025-10-04

Förra året lanserade forskare i Lund en banbrytande teori om att jorden bildades av småstenar som under miljontals år sögs ihop till en himlakropp. Denna förklaringsmodell stärks nu ytterligare genom en ny studie som visar att även kosmiskt damm spelade en avgörande roll för vår planets tillblivelse. Den har kommit att kallas småstensteorin. Den radikala idén om att Tellus gick från att vara en be

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-om-rymddamm-starker-teorin-om-att-jorden-bildades-av-smasten - 2025-10-04

Om saknaden efter LUM blir för stor är det bara att blanda en handfull texter om några av följande ämnen som har återkommit i tidningen genom åren och du har ett typiskt LUM-nummer i din hand!  Forsknings- och budgetproppar med påföljande satsningar/-besparingar, samt återhållet glada alternativt upprörda kommentarer.Diverse universitetsreformer, utredningar och -utvärderingar, nästan alltid med n

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/gor-ditt-eget-lum - 2025-10-04

Kanonsalut, kransflickor, högtidstal, bön på latin och allmän pompa och ståt – traditionerna bär doktorspromotionen. Så även i år när 230 färska doktorer, 17 hedersdoktorer och 40 jubeldoktorer tog plats i Domkyrkan den sista fredagen i maj. Doktorspromotionen är det akademiska årets allra största högtid. Varje år artar den sig också till en smärre folkfest i Lundagård med såväl lundabor som tillr

https://www.lu.se/artikel/pang-promotionen - 2025-10-04

En tre kilometer lång cylinder av is kastar ljus på hur klimatet såg ut hundratusen år bakåt i tiden. Där finns spår som visar på perioder av varmare eller kallare klimat på jorden, men också om det förekom kraftiga vulkanutbrott eller hög solaktivitet. Genom att förstå dåtidens klimat kan forskare utveckla bättre modeller för att förutspå ett framtida klimat. Av Nina NordhDet finns många sätt att

https://www.lu.se/artikel/de-sparar-klimatet-100-000-ar-bakat-pa-gronland - 2025-10-03

Vad kommer vi att få se för innovationer i framtiden? Under tisdagen presenterades åtta av de mest innovativa idéer och projekt som just nu finns inom Lunds universitet. De fick dela på totalt 400 000 kronor när Lunds universitets och Sparbanken Skånes pris för framtidens innovationer delades ut. I studentkategorin tog Aatu Keränen och Peymon Hashimoto hem det stora priset för sin idé som kan bidr

https://www.innovation.lu.se/artikel/har-finns-framtidens-innovationer - 2025-10-03

Att lagra solenergi i form av bränsle är något forskare hoppas ska kunna ersätta fossila drivmedel i framtiden. Ett forskarlag i Lund kan nu ha löst ett långvarigt problem som begränsat utvecklingen. Genom att visa hur solenergi kan utnyttjas mer effektivt i järnbaserade system öppnas möjligheten för billigare och mer hållbara solbränslen. – Vi kan nu se mekanismer som tidigare varit dolda, som gö

https://www.lu.se/artikel/nyckelproblem-solbranslen-nara-en-losning - 2025-10-02

Kvartärgeologen Raimund Muscheler och naturgeografen Thomas Pugh tilldelas ERC Advanced Grant från Europeiska forskningsrådet. De får 2,5 miljoner euro vardera för att under fem år studera historiska solstormar och med vilka hastigheter träd växer och dör runt om i världen. Europeiska forskningsrådet – European Research Council, ERC – stödjer forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla vet

https://www.lu.se/artikel/tva-lundaforskare-far-prestigefyllt-eu-anslag - 2025-10-02

Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark. En ny avhandling visar att is spelar en avgörande roll för att dessa himlakroppar ska nå en viss storlek då de kan fortsätta växa till planetstorlek. För drygt 4,6 miljarder år sedan bildades vårt planetsystem ur

https://www.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2025-10-02

Att vi kan ha nytta av våra bakterier har det kommit allt fler exempel på. Enligt forskaren Rolf Lood från Lunds universitet gäller detta även huden. Han har visat att en av människans vanligaste hudbakterier utsöndrar ett protein som skyddar mot de reaktiva syreföreningar som anses bidra till flera hudsjukdomar. Proteinet har lika stark verkan på farliga syreföreningar som kända antioxidanter som

https://www.lu.se/artikel/hudbakterie-kan-skydda-mot-sjukdomar - 2025-10-02

Information om innehåll och system sammanställt av Kerstin Andreasson. Nya e-resurserSpringer MyCollectionMyCollection är Springers variant av EBS. För varje MyCollection får vi tillgång till årskollektionerna 2016-2018 av respektive eboksämneskollektion från Springer. Titlarna är sökbara i Lovisa/Lubsearch/ePublications. Följande MyCollections har LU under 2018:Business & ManagementComputer Scien

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-4 - 2025-10-03

Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för flyttfåglar oavsett art, 8700 meter. Dubbelbeckasiner är en vadarfågel som häckar i bland annat Sverige och tillbringar vintern i områden vid ekvatorn i Afrika. Från

https://www.biologi.lu.se/artikel/hissnande-hojdvaxlingar-hos-maratonflygande-flyttfaglar - 2025-10-03

Jakob Ohme is Assistant Professor at the Centre for Journalism at the University of Southern Denmark. He recently finished his dissertation titled ‚New Media, New Citizens? How media exposure in a digital age shapes political participation’. In his research, he explores digital media effects on political participation and democratic citizenship. His work is concerned with the development of innova

https://www.journalistik.lu.se/artikel/guest-researcher-seminar-april-18-does-make-you-click - 2025-10-03

I en unik studie kan forskare vid Lunds universitet för första gången visa hur meteoritflödet till jorden sett ut de senaste 500 miljoner åren. Stick i stäv mot rådande teorier kan forskarna slå fast att stora kollisioner i asteroidbältet generellt inte påverkat antalet nedslag på jorden nämnvärt. Ända sedan 1800-talet har forskare studerat den geologiska lagerföljden för att rekonstruera hur djur

https://www.fysik.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-500-miljoner-ars-meteoritflode-till-jorden - 2025-10-03

I en unik studie kan forskare vid Lunds universitet för första gången visa hur meteoritflödet till jorden sett ut de senaste 500 miljoner åren. Stick i stäv mot rådande teorier kan forskarna slå fast att stora kollisioner i asteroidbältet generellt inte påverkat antalet nedslag på jorden nämnvärt. Ända sedan 1800-talet har forskare studerat den geologiska lagerföljden för att rekonstruera hur djur

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-500-miljoner-ars-meteoritflode-till-jorden - 2025-10-03

Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för flyttfåglar oavsett art, 8700 meter. Dubbelbeckasiner är en vadarfågel som häckar i bland annat Sverige och tillbringar vintern i områden vid ekvatorn i Afrika. Från

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hissnande-hojdvaxlingar-hos-maratonflygande-flyttfaglar - 2025-10-03

Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark. En ny avhandling visar att is spelar en avgörande roll för att dessa himlakroppar ska nå en viss storlek då de kan fortsätta växa till planetstorlek. För drygt 4,6 miljarder år sedan bildades vårt planetsystem ur

https://www.fysik.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2025-10-03

Hög stämning, en strålande mångsidig show och långa ölköer. Studenter och medarbetare firade sin 350-åring rejält under den stora födelsedagsfesten. Men det var nära att festen inte kunde hållas på historisk mark. Statens fastighetsverk, som förvaltar husen i Lundagård, var länge skeptiska till en jättefest på Universitetsplatsen, eftersom de menade att den inte höll för så många människor. I-stäl

https://www.lu.se/artikel/lu-firade-med-jattekalas - 2025-10-03