Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 14 december 2022 Forskaren Johan Flygare ska koordinera den nya forskarskolan för ATMP. Foto: Johan Persson. Avancerade terapiläkemedel (Advanced Therapy Medicinal Products – ATMP), är en ny typ av läkemedel som baseras på celler, gener eller vävnader. Men både inom akademin och vården saknas spetskompetens för dessa

https://www.medicin.lu.se/artikel/47-miljoner-till-ny-forskarskola-i-avancerade-terapilakemedel - 2025-04-30

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 14 december 2022 Illustration av Acinetobacter baumannii, bakterier resistenta mot antibiotika. Bildkälla: iStock/Gilnature Ett av de viktigaste besluten för en sjukdomsframkallande bakterie är att avgöra hur snabbt den ska växa. Om bakterien växer för snabbt, kommer det inte finnas tillräckligt med resurser för att b

https://www.medicin.lu.se/artikel/gatan-med-bakteriens-hjarta-lost - 2025-04-30

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Medicinska fakulteten) - publicerad 15 december 2022 Under sin tid på Amgen Scholars Program vid ETH Zürich, fick lundstudenten Marina Peltonen också möjlighet att uppleva den fantastiska naturen. Här en glaciär vid Zermatt. Foto: Privat. Marina Peltonen är en 24-årig lundastudent med ett brinnande intresse för forskning och vetenskap. Som en av to

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundastudent-pa-prestigefullt-stipendieprogram - 2025-04-30

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 16 december 2022 Fr vä: Peter Zygmunt, professor i farmakologi, studerar jonkanaler tillsammans med Pontus Gourdon, forskare inom membranstrukturbiologi. Foto: Ingemar Hultquist. I mitten av december firas varje år forskningsupptäckter under nobelfestligheterna i Stockholm. Två sådana upptäckter vävs samman i lundaforskarna P

https://www.medicin.lu.se/artikel/cellernas-kansliga-kanaler - 2025-04-30

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 19 december 2022 Illustration äggstockscancer. Bild: iStock En tvåstegsmetod för att skilja godartade äggstocksförändringar från elakartad äggstockscancer har nu validerats på nästan 5000 patienter. Med hjälp av ultraljud och matematiska modeller, får läkaren hjälp att dela in patienterna i olika riskgrupper med försl

https://www.medicin.lu.se/artikel/forbattrad-diagnostik-av-aggstockscancer - 2025-04-30

Av erika [dot] svantesson [at] med [dot] lu [dot] se (Erika Svantesson) - publicerad 5 januari 2023 Se när forskaren och läkaren Kristina Lång visar hur fickultraljudet används. Film: Ingemar Hultquist. Ett fickultraljud, en smarttelefon och en algoritm kopplad till tusentals kliniska bröstbilder. Med hjälp av detta hoppas Lundaforskare möjliggöra diagnostik av bröstcancer i låg- och medelinkomstl

https://www.medicin.lu.se/artikel/ai-smart-diagnostik-av-brostcancer-i-lander-med-begransade-resurser - 2025-04-30

Av press [at] med [dot] lu [dot] se (Sara Liedholm) - publicerad 21 december 2022 Bild: iStock/kan2d Forskare vid Lunds universitet får dela på 29 miljoner kronor från Barncancerfonden. Professor David Bryder som forskar om blodcancer (leukemi) hos barn är en av dem. – Även om framsteg i både grundforskning och klinisk behandling under de senaste decennierna har lett till en väldigt effektiv behan

https://www.medicin.lu.se/artikel/29-miljoner-till-forskning-om-barncancer - 2025-04-30

Av press [at] med [dot] lu [dot] se (Sara Liedholm) - publicerad 21 december 2022 Bild: iStock/lyosha_nazarenko. Doktoranden Karl Teurneau-Hermansson, ST-läkare i thoraxkirurgi och sedan tidigare specialist i allmänkirurgi är en av årets Teggerstipendiater. Hans forskning syftar till att förhindra neurologiska skador hos patienter som opereras för akut typ A aortadissektion. Aortadissektion är en

https://www.medicin.lu.se/artikel/mer-tid-till-forskning-tack-vare-teggerstiftelsen - 2025-04-30

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 29 december 2022 Bild: iStock/Vladimir Sukachev Jul och nyår är familjens högtider med glädje, fest, omtanke och gemenskap. Men för många kan det istället innebära en tid av ensamhet, ekonomisk utsatthet och ökad risk för alkohol- och spelberoende. Men det finns hjälp att få mot beroendesjukdomar. Det visar inte minst

https://www.medicin.lu.se/artikel/personer-med-beroende-extra-utsatta-under-jul-och-nyarshelgerna - 2025-04-30

Av sara [dot] liedholm [at] med [dot] lu [dot] se (Sara Liedholm) - publicerad 5 januari 2023 Foto: iStock Denis Zbukarev För några år sedan fick Johannes Ehinger en halv miljon kronor, det största anslag som Hörselforskningsfonden någonsin delat ut. I år får han ytterligare 290 000 kronor. Johanna Elander har beviljats 300 000 kronor. Genetiska orsaker till hörselnedsättning undersöks ofta hos ny

https://www.medicin.lu.se/artikel/anslag-till-horselforskning - 2025-04-30

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 9 januari 2023 Melanomforskaren Göran Jönsson vid Lunds universitet är Årets cancerforskare. Foto: André de Loisted Professor Göran Jönsson tilldelas Cancerfondens utmärkelse ”Årets cancerforskare 2023”. För sitt framgångsrika forskningsarbete inom immunterapi för hudcancer, mottar han den prestigefyllda utmärkelsen v

https://www.medicin.lu.se/artikel/melanomforskaren-goran-jonsson-utsedd-till-arets-cancerforskare - 2025-04-30

Av press [at] med [dot] lu [dot] se (Medicinska fakulteten) - publicerad 12 januari 2023 Bild: iStock Skånes universitetssjukhus och Medicinska fakulteten vid Lunds universitet hoppas få fler inom vården att ta steget vidare i forskarkarriären. En ny seminarieserie har fått över 100 personer som har disputerat att satsa på att bli docenter – alltså att både jobba kliniskt och samtidigt bedriva ege

https://www.medicin.lu.se/artikel/seminariesatsning-ska-locka-fler-inom-varden-att-forska - 2025-04-30

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 12 januari 2023 John Stegmayr, forskare i forskargruppen Lungbioengineering och regeneration och även verksam vid LBIC, Lund University Bioimaging Centre. Foto: Katrin Ståhl Forskargruppen ”Lung Bioengineering and Regeneration” består av ett 15-tal forskare med fokus på kroniska lungsjukdomar. I gruppen utvecklar man blan

https://www.medicin.lu.se/artikel/med-fokus-pa-kroniska-lungsjukdomar - 2025-04-30

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 18 januari 2023 Bild: iStock Under upp till 40 år har nära 800 000 personer från Sverige, Norge och Österrike följts utifrån hur deras BMI och metabola hälsa påverkar risken att drabbas av fetmarelaterade cancersjukdomar. Studien visar att metabol ohälsa avsevärt ökar risken för vissa cancerformer, vid normalvikt såvä

https://www.medicin.lu.se/artikel/metabol-ohalsa-bidragande-faktor-fetmarelaterad-cancer - 2025-04-30

Publicerad 6 mars 2009 Det är fler 70-80-åringar som insjuknar i typ 1 diabetes än barn. En ny svensk studie visar att bara blodprov kan säkra en riktig diabetesdiagnos och behandling. En stor svensk kartläggning av så gott som samtliga i Kronobergs län som insjuknat i diabetes under tre år slår hål på flera myter om vem som drabbas av vilken sorts diabetes.Förlegade begreppUndersökningen visar oc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gammelmormor-far-typ-1-diabetes-bara-blodprov-ger-ratt-diagnos - 2025-04-30

Publicerad 9 mars 2009 Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio med typ 2 var infekterade. Bland icke-diabetiker långt färre. Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-virus-bakom-saval-typ-1-som-typ-2-diabetes - 2025-04-30

Publicerad 11 mars 2009 Effektiva men ännu okända mekanismer neutraliserar den höga ärftliga risk för typ 2 diabetes som bärare av många riskgener har förutsatt att de har hög insulinkänslighet. En möjlig förklaring är att riskgenerna bara slår igenom när insulincellerna stressas av motsatsen, insulinresistens. Den ärftliga komponenten för typ 2 diabetes är stor. Ett exempel är att om en i ett par

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/insulinkansliga-skyddas-mot-riskgenernas-skadliga-verkan - 2025-04-30

Publicerad 13 mars 2009 En ny undersökning ger starkt stöd åt rådet till diabeteskvinnor som planerar att skaffa barn att de ska hårdsatsa på ett så normalt blodsocker som möjligt redan innan de blir gravida. Risken att barnet föds missbildat ökar markant ju högre blodsockret är. De danska forskarna som hade tillgång till blodsockervärdet (HbA1c, ett värde på den genomsnittliga blodsockernivån und

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hoga-blodsocker-farliga-fostret - 2025-04-30

Publicerad 16 mars 2009 Trots fettrik kost blir den inte fet. Istället för att lagra fett bränner musen upp det, omvandlar fettet till värme. Knockoutmusen är en extrem modell men effekterna av den utslagna genen för hormonkänsligt lipas orsakar intressanta störningar i ämnesomsättningen. Störningar vilka skulle kunna leda till helt nya behandlingar vid exempelvis fetma och diabetes.Kandidat för n

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/musen-som-inte-kan-bli-fet - 2025-04-30

Publicerad 17 mars 2009 Jämfört med den som är normalviktig dör den måttligt fete två till fyra år tidigare. Den sjukligt fete förlorar åtta till tio år i förväntad livslängd. Idealvikten för den som vill leva länge är ett Body Mass Index, BMI, (se nedan) mellan 22,5 och 25. Som måttlig fetma räknas ett BMI mellan 30 och 35 och som sjuklig fetma, ett BMI mellan 40 och 45. Alla värden över idealvik

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetma-forkortar-livet - 2025-04-30