Publicerad 6 september 2011 Många fall av typ-1-diabetes orsakas av virus. Därför kan det bli vanligt framöver att vaccinera mammor för att förebygga att deras barn får diabetes. Sabina Resic-Lindehammer vid Clinical Research Centre vid Medicinska Fakulteten, Lunds universitet disputerade nyligen på en avhandling med titeln ”Triggers of autoimmunity” (se länk nedan).I avhandlingen visar hon att de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/virus-bakom-manga-fall-av-typ-1-diabetes - 2025-05-07

Publicerad 6 september 2011 Mycket tyder på att mer intensiv träning fungerar bättre än den träning som rekommenderas idag vid typ 2-diabetes. – Det händer något i kroppen vid högintensiv träning som vi vill försöka förstå, berättar Åsa Segerström. Hon är sjukgymnast och forskare vid Lunds universitet där ett idrottsfysiologiskt centrum nu byggs upp. I samarbete med Lunds universitets diabetescent

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hogeffektiv-traning-ger-battre-effekt-pa-diabetes - 2025-05-07

Publicerad 9 september 2011 För andra gången på kort tid får professor Olle Melander vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö ett mångmiljonanslag till sin hjärt-kärlforskning. Den här gången är det 15 miljoner kronor från European Research Council (ERC). Så sent som i juni 2011 erhöll Olle Melander Hjärt-Lungfondens stora anslag om 15 miljoner kronor. Nu beviljar European Rese

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mer-pengar-till-uppmarksammad-forskning - 2025-05-07

Publicerad 14 september 2011 Ansamling av fett i olika organ kan leda till olika följdsjukdomar vid fetma och diabetes. I kampen mot dessa sjukdomar är det därför inte bara viktigt att veta hur feta vi är, utan också var fettet finns lagrat. På Skånes universitetssjukhus i Malmö håller en ny teknik på att utvecklas som ger noggrann information om hur mycket fett som gömmer sig i kroppens organ.Fet

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/jaga-fett-med-magnetkamera - 2025-05-07

Publicerad 14 september 2011 En i diabetessammanhang tämligen förbisedd vävnad under fostertiden utsöndrar kemikalier som får blivande insulinceller att mogna till färdiga insulinproducerande celler. Upptäckten kan leda till metoder att ersätta förlorade celler såväl vid typ 1 som typ 2 diabetes. Amerikanska forskare vid bland annat universitetet i San Francisco har i djurförsök kartlagt fosterväv

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/outforskad-vavnad-viktig-blivande-insulinceller - 2025-05-07

Publicerad 23 september 2011 I en stor dansk undersökning fann forskarna ett starkt samband mellan höga halter av järn i blodet och risken för såväl typ 1 som typ 2 diabetes. Fyndet är intressant då det sedan tidigare är känt att en ärftlig sjukdom som orsakar en ansamling av järn orsakar en speciell men ovanlig diabetsform.BronsdiabetesHemokromatos är en ärftlig sjukdom där kroppen inte förmår at

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mycket-jarn-okar-risken-diabetes - 2025-05-07

Publicerad 23 september 2011 I sin doktorsavhandling har Rajesh Kumar undersökt östrogenhormonets skyddande effekt i samband med typ 2 diabetes. Här skriver han själv om sin forskning. Högt blodsocker gör att kroppens celler arbetar konstant och om blodsockret är för högt under en längre tid förstörs celler och andra följdsjukdomar kan uppstå, som hjärt/kärl-, ögon-, njur- och nervsjukdomar.Ökad i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ostrogenets-skyddande-effekt - 2025-05-07

Publicerad 26 september 2011 Genom att mäta den radioaktiva isotopen kol-14 kan forskare vid Karolinska Institutet nu förknippa störningar i fettcellernas funktion med sjukdomar som fetma, diabetes och blodfettsrubbningar. Studien presenteras i vetenskapstidskriften Nature och kan leda till helt nya sätt att angripa sjukdomar i ämnesomsättningen.Resultaten visar att fettcellerna hos feta personer

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skillnader-pa-fettcellerna-hos-tjocka-och-smala - 2025-05-07

Publicerad 27 november 2024 Dyngbaggar är aktiva på natten. Här en dyngbagge som kontrollerar hur stjärnorna står innan den börjar navigera över savannen. Foto: Chris Colllingridge Varje vår, strax efter fullmåne, släpper korallerna i Stora barriärrevet ägg och spermier, samtidigt. Ett fenomen så spektakulärt att det syns från rymden. Forskare tror att månens ljus signalerar till korallerna att de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-djur-som-beter-sig-annorlunda-i-manens-sken - 2025-05-07

Publicerad 2 december 2024 En ny forskningsstudie har kartlagt hela arvsmassan hos sädesslaget korn. Foto: Christoph Dockter. Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget korn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-05-07

Publicerad 3 december 2024 Andreas Nord. Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Consolidator Grant. Anslaget på två miljoner euro ska användas till att studera hur fåglar reagerar på stigande temperaturer. Grattis Andreas, hur känns det?– Tack så mycket. Det känns fantastiskt, och jag är både stolt och hedrad att ha fått det här förtroendet av ERC. Det är en kittla

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-05-07

Publicerad 6 december 2024 Biologiforskaren Christoffer Johansson med robotvingen i universitetets vindtunnel. Foto: Anders Örtegren. Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2025-05-07

Publicerad 10 december 2024 Carsten Peterson har gjort pionjärinsatser för forskningen om artificiella neuronnätverk. Foto: Kennet Ruona. Idag är det Nobeldagen. Redan på 1980-talet engagerade sig fysikern Carsten Peterson vid Lunds universitet i forskningen om artificiella neuronnätverk, det ämne som årets Nobelpris i fysik handlar om. Carsten Petersons insatser har hjälpt både cancerpatienter oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-om-arets-nobelpris-i-fysik-vi-har-anvant-artificiella-neuronnatverk-att-spara-svara - 2025-05-07

Publicerad 10 december 2024 Åkermark med gräsfoderproduktion (vall) i södra Sverige. Vall är en typ av biomassa som även kan användas för att producera biogas. Bild: Josefin Winberg. Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2025-05-07

Publicerad 18 december 2024 Se en video där evolutionsbiologen Jessica Abbott resonerar kring jungfrufödsel. Film: Hanna Linder/Lunds universitet Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjonsfigur för livgiveri utan inblandning av det motsatta könet. I djurvärlden finns det gott om arter som hänger sig åt obefläckad avlelse. Det so

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2025-05-07

Publicerad 20 december 2024 Caroline Slomp är ny hedersdoktor i naturvetenskap. Caroline Slomp är en produktiv och folkbildande biogeokemist. Nu har den nederländska forskaren även utsetts till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Caroline Slomp är professor i geomikrobiologi och biogeokemi vid Radboud Institute of Biological and Environmental Sciences, samt i marin b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nederlandsk-biogeokemist-ny-hedersdoktor-i-naturvetenskap - 2025-05-07

Publicerad 14 januari 2025 El Niño har en historia på minst 250 miljoner år. Foto: Zhengyao Lu Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea. El Niño är havsfenomenet som til

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatfenomenet-el-nino-gammalt-som-gatan - 2025-05-07

Publicerad 20 januari 2025 Forskarna tror att nedslagskratern lurar i terrängen sydväst om grustaget där stenarna hittades. Foto: Peder Minde Ett forskarlag har studerat fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop strax utanför den lilla byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Analyser av mineralkorn i stenarna visar att de härstammar från ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-stenar-vittnar-om-sveriges-aldsta-krater - 2025-05-07

Publicerad 24 januari 2025 Sniffande spindel på partnerjakt. Foto: Dan-Dan Zhang Däggdjur använder näsor och nosar. Insekter antenner. Men hur spindlar känner lukter har länge varit höljt i dunkel. Nu har ett forskarlag upptäckt att hanspindlar använder hår på sina ben för att känna lukter och upptäcka sexferomoner från honspindlar. Även om spindlar – som har utvecklats under cirka 400 miljoner år

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/spindlar-anvander-benen-att-kanna-lukter-och-hitta-sexpartners - 2025-05-07

Publicerad 27 januari 2025 Lennart Lindegren har varit inblandad i arbetet med Gaia sedan starten. Foto: Johan Joelsson I drygt 30 år har astronomiprofessor Lennart Lindegren varit delaktig i arbetet med rymdteleskopet Gaia. Nyligen samlade instrumentet in sina sista observationer. Men teleskopets bidrag till forskningen kommer att leva kvar under lång tid. Lennart, den 15 januari samlade Gaia in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronom-tar-farval-av-rymdteleskop-som-under-lang-tid-kartlagt-vintergatan - 2025-05-07