Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 550101 sökträffar

Ny studie: Alzheimers sjukdom – fyra distinkta subtyper

Alzheimers sjukdom kännetecknas av onormal spridning och ansamling av proteinet tau i hjärnan. En internationell studie visar nu hur tau sprids enligt fyra distinkta mönster som leder till olika symtom med olika prognoser för de drabbade individerna. Studien publiceras i Nature Medicine. – Till skillnad mot hur vi hittills tolkat spridningen av tau i hjärnan, visar fynden från denna studie att tau

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-studie-alzheimers-sjukdom-fyra-distinkta-subtyper - 2025-12-17

Acceptans - nyckel till livstillfredsställelse hos personer med Parkinsons sjukdom

Djupintervjuer med Parkinsonpatienter som befinner sig i ett tidigt stadie av sjukdomen visar att acceptans skapar förutsättningar för en bibehållen livstillfredsställelse trots sjukdomen. Studien genomfördes av hälsovetenskapliga forskare från det strategiska forskningsområdet MultiPark vid Lunds universitet. Personer som lever med Parkinsons sjukdom får till följd av sjukdomens progress en varie

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/acceptans-nyckel-till-livstillfredsstallelse-hos-personer-med-parkinsons-sjukdom - 2025-12-17

Tre miljoner till ett nytt tematiskt samverkansinitiativ om tidig diagnos och prognos av Alzheimers sjukdom

Nio seniora forskare från fem olika fakulteter vid Lunds universitet har beviljats tre miljoner kronor för ett nytt tvärvetenskapligt initiativ för att förbättra den tidiga diagnosen Alzheimers sjukdom. Fyra av dem är forskningsledare från det strategiska forskningsområdet MultiPark vid den medicinska fakulteten. Samarbetet involverar också Region Skåne, Lunds kommun och flera viktiga partners frå

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/tre-miljoner-till-ett-nytt-tematiskt-samverkansinitiativ-om-tidig-diagnos-och-prognos-av-alzheimers - 2025-12-17

Ny studie: enkelt diagnostiskt verktyg förutsäger risken för alzheimer på individnivå

Under de senaste åren har såväl forskare vid Lunds universitet som flera andra internationella forskargrupper framgångsrikt publicerat nya rön kring tidig och korrekt diagnostik av demenssjukdomar. Men fortsatt tar diagnostiken lång tid och kräver dyr och avancerad teknik. Nu har lundaforskarna utvecklat en prognostisk algoritm som väger samman enklare blodprov med snabba minnestester för att med

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-studie-enkelt-diagnostiskt-verktyg-forutsager-risken-alzheimer-pa-individniva - 2025-12-17

Ny biobank ger insikter om Parkinsons sjukdom

Idag lider cirka 20 000 svenskar av Parkinsons sjukdom men ännu finns bara symptomlindrande behandlingar. Genom en ny biobank får forskarna tillgång till 1 000 parkinsonpatienters genetiska profiler tillsammans med utförlig information om deras livsstil och sjukdomshistoria. – Jag är övertygad om att många forskare kommer att använda biobanken de närmsta åren, vilket kan leda till utvecklingen av

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-biobank-ger-insikter-om-parkinsons-sjukdom - 2025-12-17

Påverkar vårt immunförsvar risken att drabbas av Parkinsons sjukdom?

T-celler, antikroppar och antigen. Under det senaste året har vi alla genom livlig medierapportering fått lära oss mer om människans immunsystem. Att immunsystemet är fullkomligt nödvändigt för vår överlevnad är de flesta nog medvetna om. Men hur påverkar immunsystemet egentligen Parkinsons sjukdom, behövs det för att hålla våra hjärnor friska eller bidrar det till förvärrad sjukdom? Svaret på den

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/paverkar-vart-immunforsvar-risken-att-drabbas-av-parkinsons-sjukdom - 2025-12-17

Startar Alzheimers sjukdom inuti nervcellerna?

I en ny experimentell studie visar forskare hur alzheimerproteinet amyloid-beta ansamlas inuti nervcellerna och hur det felveckade proteinet sedan sprids från cell till cell via nervtrådar och fortplantar sig i en ond spiral. Alzheimerproteinet uppkommer inuti cellerna långt tidigare än de synliga extracellulära placken som bildas efterhand som sjukdomen fortskrider. Den aktuella studien bygger vi

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/startar-alzheimers-sjukdom-inuti-nervcellerna - 2025-12-17

Nya forskningsfynd kan komma att förändra behandling av hjärnskador och stroke

Det är inte, som man tidigare trott, bara skador i nervbanorna som ligger bakom de typiska rörelseproblemen efter en hjärnskada eller stroke – hormoner som frigörs efter sådana skador verkar bidra på ett dramatiskt och tidigare helt okänt sätt. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Resultaten tyder på att hormonblockerande preparat kan användas för att motverka rörelseprobleme

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/nya-forskningsfynd-kan-komma-att-forandra-behandling-av-hjarnskador-och-stroke - 2025-12-17

Känslohjärnan – en nyckel i kampen mot Huntingtons sjukdom

Psykiska och kognitiva symtom kommer tidigt vid Huntingtons sjukdom och är ofta de svåraste symtomen i sjukdomen, vittnar berörda. Ändå har forskningen, i sin jakt på behandling, främst fokuserat på sjukdomens rörelsestörningar, ett senare symtom. Ny forskning visar att känslohjärnan påverkas tidigare i sjukdomsförloppet och därför bör ges mer fokus vid utvecklingen av nya behandlingar. Artikeln p

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/kanslohjarnan-en-nyckel-i-kampen-mot-huntingtons-sjukdom - 2025-12-17

Internationella Alzheimermånaden – fem optimistiska forskningsnyheter från MultiPark

Ansamling av amyloid-beta kanske startar inuti nervcellerna. Nya möjligheter att studera strukturella förändringar före amyloida plack bildas. Fyra olika typer av Alzheimers sjukdom. Ett enkelt diagnosverktyg förutspår risken att utveckla sjukdomen. Och ett tvär-vetenskapligt samarbete mellan Region Skåne, Lunds kommun och läkemedelsindustrin för att underlätta tidigare diagnos och träffsäkrare pr

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/internationella-alzheimermanaden-fem-optimistiska-forskningsnyheter-fran-multipark - 2025-12-17

Barnen ärver dåliga insulinceller

Att barn till typ 2 diabetiker har en ökad risk att själva insjukna är väl känt. Nu visar ett internationellt forskarlag att de långt innan de insjuknar har såväl försämrad förmåga att utsöndra insulin som nedsatt känslighet för insulinet. Typ 2 diabetes orsakas av insulinbirst som kan bero på två olika faktorer. Dels en otillräcklig förmåga hos de insulinproducerande betacellerna att utsöndra til

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barnen-arver-daliga-insulinceller - 2025-12-17

Vanligt med överlevande betaceller hos unga

Åtta av tio unga har kvar egen insulinproduktion ett år efter diagnosen typ 1 diabetes. En av tio till och med efter mer än fem år med sjukdomen. Detta är viktigt, blodsockret är lättare att kontrollera och risken för komplikationer senare i livet är lägre. Fyndet att så många så länge har kvar överlevande insulinproducerande betaceller går emot den gamla uppfattningen att den autoimmuna process s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-med-overlevande-betaceller-hos-unga - 2025-12-17

Bra med tidig tuff behandling vid typ 2 diabetes

Vid nyupptäckt typ 2 diabetes bör behandlingen med blodsockersänkande läkemedel starta tidigare än den ofta gör idag. För dem som haft sjukdomen ett antal år är strikt sockerkontroll inte lika självklar. Det är två av de slutsatser SBU gör i en ny rapport. Den nya rapporten, tillsammans med tre andra från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) fungerar som vetenskapligt underlag för Soc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bra-med-tidig-tuff-behandling-vid-typ-2-diabetes - 2025-12-17

Mammas fetmaoperation räddar barnens framtida hälsa

Jämförelsen av syskon som föddes före respektive efter mammans fetmkirurgi visar stora skillnader i riskprofil för barnens framtida hälsa, till exempel för typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. - När fostret inte har exponerats för den skadliga miljö livmodern hos en fet kvinna är ser vi en dramatisk och långvarig skillnad för fetma och störningar av ämnesomsättningen, säger Picard Marceau från

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mammas-fetmaoperation-raddar-barnens-framtida-halsa - 2025-12-17

Satsning på precisionsmedicin och diabetes

I en ny gemensam rapport från de amerikanska och europeiska diabetesorganisationerna American Diabetes Association (ADA) och European Association for the Study of Diabetes (EASD) beskrivs den största satsningen någonsin på precisionsmedicin inom diabetes. Rapporten innehåller en detaljerad översikt av precisionsmedicin och en färdplan för hur precisionsmedicin ska implementeras i diabetesvården. P

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/satsning-pa-precisionsmedicin-och-diabetes - 2025-12-17

Kartritare i nästan okänt land

Man skulle kunna beskriva henne som kartritare. Eller som upptäcktsresande. En som söker sätta landmärken i en mycket vidsträckt och till stora delar okänd terräng. En som söker identifiera genetiska riskmarkörer bland 30 000 gener och tre miljarder DNA-bokstäver. - Genetiken gör mycket stora framsteg. Tekniken för att göra riktigt breda genetiska kartläggningar blir allt mer avancerad och idag gö

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kartritare-i-nastan-okant-land - 2025-12-17

Sockerpuffar motar blodsockerfallen

Föräldrar till små barn med typ 1 diabetes har testat att ge en sockerspray till barnen när de får insulinkänningar. Tekniken har sedan jämförts mot att ge glukostabletter, frukt, juice eller andra sötsaker. Blodsockerfall hos små barn med typ 1 diabetes kan vara svåra att hantera för föräldrarna. Dels är det svårt att avgöra hur mycket sött som ska ges, dels kan barnen motsätta sig försöken att h

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sockerpuffar-motar-blodsockerfallen - 2025-12-17

Nytt stöd för sambandet virusinfektioner och typ 1 diabetes

Resultaten från en liten italiensk undersökning visar att när ett barn insjuknar i typ 1 diabetes är det mycket vanligt att barnet självt eller något syskon eller föräldrarna är infekterade med ett magvirus. Trots intensiv forskning är det ännu okänt vad som triggar igång den autoimmuna attack på de insulinproducerande betacellerna som leder till typ 1 diabetes. Den genetiska bakgrunden är välkänd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nytt-stod-sambandet-virusinfektioner-och-typ-1-diabetes - 2025-12-17

En pigg och glad insulincell ska vara sur

Ofta ligger inte en egentlig insulinbrist bakom typ 2 diabetes utan en oförmåga hos betacellerna att utsöndra tillräcklig mängd insulin. Nu har forskare på LUDC identifierat en tidigare okänd aktör vilken spelar en viktig roll i processen bakom insulinfrisättningen. Knockout-möss som saknar proteinet ClC3 har en kraftigt reducerad förmåga att utsöndra insulin trots att betacellerna är intakta. Fyn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-pigg-och-glad-insulincell-ska-vara-sur - 2025-12-17

Genvariant trivs bra ihop med speciellt diabetesmedel

Typ 2 diabetiker med en speciell genvariant svarar bäst på behandling med medel av typen sulfonureider. De har avsevärt lättare att få bra blodsockerkontroll och med det mindre risk för komplikationer. Forskare från Biomedical Research Institute vid universitetet i Dundee, Storbritannien, undersökte drygt 1000 patienter med typ 2 diabetes som hade behandlats med läkemedlet sulfonureider (Daonil el

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvariant-trivs-bra-ihop-med-speciellt-diabetesmedel - 2025-12-17