Daniel Zander – doktorand och företagare
Jag har fått en generell analytisk förmåga som är användbar överallt."
När Daniel började läsa filosofi hade han ingen tanke på att det skulle bli en central del av hans liv. Men han fastnade för ämnet och läste teoretisk filosofi upp till magisternivå i Lund. Efter det fortsatte han på masterprogrammet i kognitionsvetenskap och arbetade sedan ett par år som assistent i olika forskningsprojekt inom kognitionsvetenskap, parallellt med arbetet i företaget Edda Knowledge. När den här intervjun gjordes hoppades han ett positivt besked om en doktorandtjänst, och kort därefter fick han veta att han blivit antagen som doktorand i psykologi vid Linköpings universitet där han forskar om de kognitiva och affektiva mekanismerna bakom prosociala beslut.
Hur och när väcktes ditt intresse för filosofi?
Intresset väcktes när jag läste filosofi på gymnasiet, men jag hade haft filosofiska tankar långt tidigare. När jag var yngre och hade existentiella tankar om vår plats i världen och om man kan lita på sina sinnen, kunde det vara ganska ångestväckande. Men när jag började läsa filosofi insåg jag att det är ju många människor som har tänkt på det här frågorna tidigare och att det går att argumentera för det ena eller det andra på ett tydligt och klart sätt. Det gjorde att det blev mer spännande och någonting jag ville undersöka mer. Men det var inte min plan då att jag skulle läsa filosofi på universitetet. Jag fick tips av en studievägledare att läsa praktisk filosofi så jag började med det och tänkte att jag får se vart det leder.
Hur var det att börja läsa filosofi på universitetet?
Den första tiden var ganska jobbig. Jag kände inte riktigt att jag passade in och var tveksam till om jag hade förmågan att läsa på universitetet över huvud taget. Jag jämförde mig med andra i gruppen som verkade kunna prata fritt om litteraturen. Men jag var plikttrogen och fortsatte och efter hand förstod jag mer och mer. Flera gånger upplevde jag som ett intellektuellt rus när jag greppade olika delar och till slut en hel teori och kunde se hur allting hänger ihop. Det var så tillfredsställande och det i sig gav motivation att fortsätta.
Efter grundkursen i praktisk filosofi valde du att läsa teoretisk filosofi.
Ja, jag började snegla på teoretisk filosofi för jag insåg att jag var mer intresserad av frågorna som ställdes där, till exempel ”Vad existerar egentligen? ”Hur kan jag veta någonting om världen bortom mina sinnen?”. De var de frågorna som jag varit intresserad av innan jag började studera, men då kunde jag inte formulera dem på det sättet. Nu hade jag fått ett ramverk för de tankarna så jag gick över till teoretisk filosofi och kände att jag hamnade helt rätt.
Jag tycker ändå att det var en bra ingång att börja läsa praktisk filosofi. Man lär sig verktygen och att argumentera klart och tydligt inom båda grundkurserna. I teoretisk filosofi utvecklar man de färdigheterna mycket mer när man läser formell logik och filosofisk logik. Det visade sig att det var naturligt för mig och det hade jag aldrig trott eftersom jag aldrig tyckt att matematik var särskilt kul eller lätt. Men nu kunde jag gå tillbaka till matematiken med nya ögon och förstå saker jag inte tidigare hade förstått. Det är något av det häftigaste jag upplevt. När jag läste vetenskapsteori blev jag intresserad av fysik och kemi på ett sätt som jag inte varit tidigare. Jag hade varit duktig på språk tidigare i skolan och hade inte läst de ämnena på gymnasiet. Jag insåg att jag hade gått miste om det. Det var oväntat att jag skulle bli intresserad av naturvetenskapliga ämnen.
Hade du någon plan då för framtiden?
Jag hade ingen tydlig plan under studietiden, eller planen blev tydligare och tydligare att jag ville bli någon typ av forskare. Jag ville förkovra mig i olika intressanta idéer och formulera mina egna idéer på ett sätt som är begripligt för andra. Det var så stimulerande och personligen meningsfullt. Sedan är det så klart roligt att försöka hitta sätt att applicera all den här kunskapen på sätt som gynnar samhället i stort.
Du fortsatte att läsa fristående kurser i teoretisk filosofi till avancerad nivå och skrev en magisteruppsats i ämnet. Hur var det att läsa på avancerad nivå där det är mest självständigt arbete?
Jag tyckte det var superkul för att då tvingades man formulera självständiga argument som går bortom sammanfattningar av vad andra filosofer sagt. Det ställdes på sin spets och de gällde att man faktiskt kunde uttrycka sig filosofiskt. Det var väldigt kul att bli utmanad på det sättet.
Två-tre kursare från grundkursen som också fortsatte läsa, så vi hängde ihop och diskuterade litteraturen och egna idéer. Om det går att hitta ett sådant umgänge gör det allt mycket roligare.
Vad var det bästa med studierna?
Jag tycker att seminarierna var det absolut roligaste. Där fick vi diskutera texter och utmana de andra kursarna och sig själv. Det var ett öppet klimat under alla seminarier och det var okej att säga vad man tyckte och ifrågasätta föreläsaren. Det var jättekul och stimulerande och jag lärde mig mest av dem. Sen tyckte jag också att det var kul att skriva uppsats.
Varför ska man plugga filosofi?
För att det är kul! För mig är det viktigt att se ett egenvärde i filosofin, men du får förmågor av att studera filosofi som du har nytta av också. Du lär dig att ta dig an och begripa komplicerade problem, att bryta ner dem, analysera och sätta ihop dem till något nytt, och att presentera den processen på ett tydligt sätt i form av logisk argumentation. Det är något du kan använda dig av i många olika sammanhang. Det är så jag tar mig an problem idag, fast de inte är filosofiska. Jag har fått en generell analytisk förmåga som är användbar överallt.
Ofta tycker vi saker för att det känns rätt, men inom filosofin tvingas man åsidosätta vad man känner om en viss åsikt och måste istället sakligt kunna argumentera för eller emot. Det är viktigt att på ett tydligt sätt debattera idéer för att föra samhället framåt. Om fler läste filosofi tror jag vi skulle få ett mindre polariserat samhälle.
Det är också bra att kombinera filosofin med andra studier. Det finns de som bara läser filosofi och blir jätteduktiga filosofer. Men för de flesta, och för mig, var det väldigt nyttigt att läsa något annat också. Jag valde att läsa kognitionsvetenskap efter filosofistudierna och kände att det gav mig det jag saknade vad gäller mer praktiska färdigheter, som till exempel empiriska metoder, programmering och statistik. Det var filosofin som öppnade upp mot de ämnena, som jag tidigare inte trodde jag var intresserad av.
Hur har du användning av filosofistudierna i det du gör idag?
Inom företaget Eda Knowledge, där jag jobbar som konceptuell utvecklare, har jag väldigt stor nytta av det i produktutvecklingen. När jag utformar pedagogiska och användarvänliga material behövs det analytiska tänket. Men när det kommer till att sälja skulle jag inte säga att jag har användning av filosofin.
I arbetet som forskningsassistent i kognitionsvetenskap har jag haft nytta av filosofistudierna i allt jag gjort: från att läsa litteratur, förstå mig på teoribildningar och ställa upp hypoteser till att utforma experiment som testade hypoteserna.
Har du några tips och råd till de som funderar på att börja läsa filosofi?
Försök hitta kursare som är lika intresserade av ämnet som du är och som vill träffas utanför föreläsningarna och seminarierna. För mig var filosofin en ingång till universitetsstudier och som sedan visade sig vara det jag ville fortsätta med. Så behöver det inte vara för andra, men man kan se filosofistudier som ett sätt att undersöka vad man egentligen är intresserad av att plugga vidare sen. Du får lite av allt.
Intervjun genomfördes i november 2025
