Elsa – doktorand i praktisk filosofi
Jag ser ett stort värde för de flesta att plugga lite filosofi. Man tvingas ifrågasätta mycket av sådant man tar för givet, vilket jag tror att vi gör alldeles för lite idag."
Redan som liten var Elsa Magnell intresserad av filosofiska frågor och intresset har bara vuxit. Efter att ha tagit kandidatexamen i praktisk filosofi inom PPE-programmet och en magisterexamen i samma ämne är hon nu doktorand vid Filosofiska institutionen i Lund och skriver på en avhandling om ursäkter och moraliskt ansvar.
Varför valde du kandidatprogrammet i praktisk filosofi, politik och ekonomi (PPE) i Lund?
Jag visste redan under gymnasiet att jag ville läsa filosofi, och jag ville läsa på ett program för att få den sammanhållningen och möjligheten att träffa människor som var intresserade av samma sak som jag. Under den här tiden var jag också intresserad av alternativa ekonomiska system och politik, så när jag stötte på PPE på en universitetsmässa i Stockholm kändes det som att det var ett program som var designat för mig. Jag valde Lund för att få studentlivet som man ju inte får så lätt i Stockholm.
Hur väcktes ditt intresse för filosofi?
Jag har nog varit intresserad av filosofi, om än omedvetet, sedan jag var liten. Jag ville förstå och sökte rättfärdigande och skäl. När jag började läsa på filosofi i gymnasiet blev jag kär direkt. Då visste jag att jag vill fortsätta att läsa filosofi.
Infriades dina förväntningar på PPE-programmet?
Helt ärligt måste jag säga både ja och nej. Jag hade en ganska annorlunda bild av vad nationalekonomi var innan jag började. Det fanns inte direkt något utrymme att utforska alternativa ekonomiska system som jag hade hoppats. Statsvetenskapen visade sig handla mer om EU och metod än politisk teori. Så de ämnena var inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Men jag tycker ändå att kombinationen av de tre ämnena var riktigt bra och gav mycket. På många sätt var det också bättre än vad jag förväntat mig. Det var häftigt att känna sin kunskap och förståelse växa och hur perspektiven från de tre ämnena kunde stödja varandra. Jag träffade också ännu fler intressanta människor än vad jag hade förväntat mig.
Vad var det bästa med studierna?
Det är svårt att säga, men det allra bästa är nog människorna jag lärde känna, de är några av mina bästa vänner fortfarande. Och att få läsa filosofi på heltid och andra ämnen som jag brann för, att varje dag gå till universitetet och umgås med sina vänner, läsa och öka sin kunskap om det man är intresserad av.
Ni hade alltså bra sammanhållning inom programmet?
Ja, det hade vi. De fyra första terminerna läser ju hela klassen tillsammans, så då får man verkligen chans till en stabil grund och sammanhållning. När man sedan väljer att läsa statsvetenskap eller nationalekonomi är det många som följs åt vad man än väljer. Sista terminen var det bara jag och en till som valde att läsa filosofi, men då hade vi gemensamma seminarier, vilket är jättebra för att fortsätta få det här helhetsperspektivet genom hela utbildningen.
Visste de som gick programmet tillsammans med dig vad de skulle välja för inriktning från början?
Det ändrades nog mycket under tiden för många. Några visste så klart. Men det är det som är så bra, att man får en chans att testa alla tre ämnena och se vad man tycker är mest intressant och givande.
Det var ingen tvekan för dig att du skulle välja filosofi som huvudämne?
Nej, det har bara känts så självklart. Sedan jag upptäckte filosofi som ämne har jag bara velat fortsätta läsa det.
Hade du en plan då, att fortsätta efteråt, söka doktorandtjänst och forska?
Jag förstod ju tidigt att om man vill fortsätta läsa filosofi så forskar man på universitetet. Men jag hade aldrig träffat någon som forskade eller som hade doktorerat. Så även om jag hade i bakhuvudet under hela PPE-utbildningen att jag ville fortsätta, trodde jag nog inte på allvar att det skulle gå. Jag försökte bara njuta av utbildningen och lära mig så mycket som möjligt. Jag fortsatte sen att läsa filosofi på masternivå, och det var först då när jag träffade doktoranderna här på institutionen och fick en inblick i den världen som jag tänkte att jag faktiskt också skulle kunna doktorera.
Efter min examen från PPE-programmet började jag direkt läsa praktisk filosofi på avancerad nivå. När jag var klar med det läste jag två terminer teoretisk filosofi. Som filosof borde man definitivt ha läst både praktisk och teoretisk filosofi, särskilt om man vill utomlands sen. Det är nästan bara i Skandinavien som man gör uppdelningen mellan de båda ämnena. Och kombinationen ger otroligt mycket mer.
Under tiden jag läste teoretisk filosofi började jag skriva projektförslag för doktorandansökan och funderade på vad som skulle kunna blir ett större avhandlingsprojekt.
Gör man det på egen hand eller hur fungerar det?
Många gör det nog tyvärr själva och man är ju ganska utelämnad att lista ut hur man gör. Men jag hade börjat gå på doktorandseminarier och vara med på alla högre seminarier (forskarseminarier som ges en gång/vecka i varje ämne på institutionen) när jag läste på avancerad nivå. Så jag hade lärt känna doktoranderna på institutionen och blivit vän med många av dem och kunde få tips av dem på hur man gör. Att vara med på seminarierna är nog det allra viktigaste rådet jag skulle ge till andra filosofistudenter som vill söka doktorandtjänst. Man breddar perspektiven och får en inblick i hur det fungerar.
Sökte du flera ställen än Lund?
Jag sökte doktorandtjänster i Lund, Stockholm, Belgien och England, men jag valde Lund för jag tycker det är en så inspirerande forskningsmiljö här. Jag trivs jättebra och är väldigt glad att jag gjorde det valet.
Vad har du för inriktning?
Mitt största problem har nog varit att jag tycker det finns så mycket inom filosofin som är spännande så jag har aldrig haft en konkret inriktning. Jag skrev mitt masterarbete inom metaetik om moral, rationalitet och skäl. Min avhandling nu när jag doktorerar handlar om ursäkter och moraliskt ansvar. Jag försöker att inte bara ägna mig åt avhandlingen utan fortsätter att läsa och skriva om andra saker. Alla gör inte så, men jag vill hålla många vägar öppna och kunna gå efter det jag är intresserad av och det som känns viktigt.
Har du någon plan efter doktorandstudierna?
Jag har inte någon konkret plan utan försöker att njuta av att få läsa och skriva om filosofi på heltid under de här åren. Men jag känner, som jag alltid har gjort, att jag vill fortsätta att hålla på med filosofi, så planen är väl att fortsätta med forskning, det vill säga göra en postdok sedan (en tidsbegränsad forskningstjänst eller forskningsstipendium, ofta i utlandet, efter disputationen).
Varför tycker du att man ska plugga filosofi?
Jag ser ett stort värde för de flesta att plugga lite filosofi. Man tvingas ifrågasätta mycket av sådant man tar för givet, vilket jag tror att vi gör alldeles för lite idag. Och man får utveckla sitt eget tänkande och sin kunskap. Jag ser också det stora värdet i bildning, som filosofi verkligen ger en. Mitt fokus är inte direkt vad man kan ha för nytta av filosofi i arbetslivet, men man kan så klart ha jättestor nytta av filosofi också, särskilt när det gäller kritiskt tänkande och argumentation. Förhoppningsvis finns det plats för att både fokusera på bildning och det man tycker är intressant och roligt, och för de mer strategiskt smarta valen, utifrån vad man vill göra sen.
Har du något råd till en blivande student som är nyfiken på att läsa filosofi/PPE-programmet?
Mitt råd är: kör på och ta chansen när du har den. Det är så himla roligt, intressant och värdefullt.
Till dem som är intresserade av PPE-programmet är mitt råd att välja det ämne som du tycker är mest roligt och intressant när du ska välja inriktning. Du kan också enkelt ta en dubbelkandidat – det vill säga examen i två ämnen. Det räcker med att du läser en termin till. Ta den chansen!
Intervjun genomfördes i november 2025.
