Sökresultat

I tätt samarbete har flera forskargrupper kartlagt hela vägen från en vanlig genetisk riskvariant för diabetes till en molekylär förståelse för exakt vad som felar i insulincellens mitokondrie. Denna variant av genen gör att kapaciteten att utsöndra insulin minskar och risken för diabetes ökar. Fyndet publiceras i Cell Metabolism, en av de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna. Att bristande ka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-storning-i-cellens-kraftverk-akar-diabetesrisken - 2025-10-01

Att banta och gå ned i vikt och sedan upp och sedan ned igen – så kallad jojo-bantning – inte är hälsosamt är känt. Nu har amerikanska forskare i djurförsök kartlagt varför. Fynden som publicerats i tidskriften The Journal of Neuroscience skulle kunna förklara varför människor som flera gånger misslyckats med att behålla en viktnedgång får det allt svårare för varje nytt försök.Forskarna jämförde

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/jojo-bantning-forsamrar-stresshantering-och-okan-matsuget - 2025-10-01

Drygt 1 300 diabetespatienter i Stockholm har svarat på en enkät om hur de upplever dialogen med sjukvården, vad de kan om sjukdomen och vilket eget ansvar de har för egenvård. Kunskapen om hur diabetespatienter upplever dialogen med sjukvården, vårdkvalitet, sjukdomsinsikt och sitt eget ansvar för sjukdomen är begränsad. Denna studie syftade till att beskriva typ 2-diabetes patienter i Stockholm

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/majoriteten-av-diabetespatienterna-nojda-med-varden - 2025-10-01

Mer än vart femte svenskt barn är överviktigt eller lider av fetma vilket bäddar för ett framtida stort folkhälsoproblem. Nu visar svensk forskning att det inte gick att ändra de överviktiga barnens mat- och aktivitetsvanor trots ett tvåårigt stöd till dem och deras familjer. Det är Catharina Bäcklund på institutionen för kostvetenskap i Umeå som i i sin avhandling undersökt om det går att förbätt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svart-andra-overviktiga-barns-vanor - 2025-10-01

Ett av de vanligaste läkemedlen mot hjärtinfarkt fungerar dåligt eller inte alls hos en tredjedel av patienterna. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att det beror på att patienterna har nedsatt förmåga att aktivera läkemedlet i levern. Plavix (klopidogrel) ges tillsammans med Trombyl (acetylsalicylsyra) för att förebygga återfall hos patienter som drabbats av hjärtinfart. Läkemedlet o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/darfor-fungerar-inte-hjartmedicinen - 2025-10-01

I undersökningen ANDIS kan alla som bor i Skåne och insjuknar i diabetes vara med. ANDIS är den första heltäckande kartläggningen i en hel befolkning av de olika diabetessjukdomarna som någonsin görs. Syftet är att ge djupare kunskap vilket är en förutsättning för en mer effektiv och för varje patient skräddarsydd behandling. - Vi möter hela tiden ett mer komplicerat sjukdomspanorama hos våra pati

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/andis-ett-steg-mot-individualiserad-behandling - 2025-10-01

14 forskare i Lund och Malmö, tre av dem verksamma på Lunds universitets Diabetescenter, får drygt 16 miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för att hitta metoder och behandlingar som kan hjälpa människor som är hjärt- eller lungsjuka. Totalt delar Hjärt-Lungfonden i år ut 160 miljoner kronor. Pengarna går till forskning som ska rädda liv och ge bättre behandlingar för dem som drabbas av bland annat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/160-miljoner-kronor-till-hjart-karlforskning - 2025-10-01

Trots att diabetesformen LADA är lika vanlig som typ 1 diabetes är orsakerna bakom i princip okända. Första gången jag kom i kontakt med LADA blev jag häpen när jag insåg hur lite som var känt om denna diabetesform, skriver forskaren Sofia Carlsson. Hon ska med undersökningen ESTRID fylla några av de kunskapsluckor som finns om de bakomliggande riskfaktorerna för LADA.Sofia Carlsson är docent i ep

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lada-i-grazonen-mellan-typ-2-diabetes-och-type-1-diabetes - 2025-10-01

Maneter har gjort det i miljoner år. Forskarna bara några få men sedan de tog manetens självlysande protein i sin tjänst har möjligheterna att studera biologiska processer i levande organ och celler avsevärt förbättrats. En av dem som använder fluorescerande protein i sin forskning är Anders Tengholm. - Det gör att vi kan studera olika budbärarämnen och signalproteiner, i vilka koncentrationer de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manetens-proteinceller-visar-hur-insulincellen-gor - 2025-10-01

Genom en enkelt utförd mätning av blodflödet i underarmen har en Uppsaladoktorand utvärderat en ny, lovande metod för att påvisa och följa kärlfunktion hos äldre. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsak och förekomsten av dessa ökar. Därför behövs det ständigt bättre metoder för diagnos och uppföljning av patienter som riskerar att drabbas.Mer än trettio procent av världens dödsfall sker p

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/smart-matmetod-sparar-risken-hjartsjukdom - 2025-10-01

Redan i unga år börjar åderförkalkning av blodkärlen och fortsätter sedan under flera decennier. Sedan plötsligt är hjärtinfarkten ett faktum. Men tänk om åderförkalkningen bara kunde finnas där i det tysta, utan symtom. För varför måste egentligen hjärtattacken rätt vad det är slå till när vi ändå haft åderförkalkning så länge? Ett åderförkalkningsplack i ett blodkärl kan liknas vid ett infektera

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/satt-lock-pa-hjartattacken - 2025-10-01

Nu vänder forskarna på frågan. De frågar inte varför diabetespatienter får komplikationer utan varför en minoritet slipper. Vad det är som skyddar dem? PROLONG-undersökningen kanske ger svaret. - Majoriteten av alla diabetiker får med tiden allvarliga eller dödliga följdsjukdomar, men inte alla, 10-15 procent klarar sig. Det är dem vi är intresserade av I PROLONG, förklarar Valeriya Lyssenko som t

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varfor-slipper-en-del-diabetiker-komplikationer - 2025-10-01

Sämre blodsockerkontroll efter alla helger? Visst, anledningen kan mycket väl vara all mat och soffliggandet. Men det kan också bero på vintern. Vinter, mörker och kyla försvårar blodsockerkontrollen. Forskare från Lodz i Polen har tillsammans med meteorologer i Warszawa undersökt blodsockernivåer hos barn och unga typ 1 diabetiker och deras förhållande till årstid. Deras slutsats är att vintern i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vintern-forsvarar-blodsockerkontrollen - 2025-10-01

Många som vill gå ned i vikt lyckas bra med det. Men för många blir det bara en tillfällig viktnedgång. Vikten går upp igen. Nu visar forskare att bakslagen kan bero på en speciell hormonprofil. Det är de båda aptitreglerande hormonerna leptin och ghrelin som stått i fokus för den undersökning spanska forskare har utfört.104 överviktiga eller feta män och kvinnor sattes på en kontrollerad diet med

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hormoner-bakom-misslyckad-bantning - 2025-10-01

The Faculty of Social Sciences is now planning a new course for those who teach social science research methods and want to explore new ways to develop their pedagogy and strengthen students' learning. The course "Teaching and Learning Research Methods in Social Sciences" will be both practically and theoretically grounded in order to provide the conditions for reflecting together on challenges an

https://www.sam.lu.se/en/internal/article/do-you-want-develop-your-skills-teacher-research-methods - 2025-10-01

Den hittills största genetiska studien på den svenska befolkningen visar att svenskarna är genetiskt närmare tyskar och britter än finländare. Men också inom landet finns det skillnader, framför allt mellan människor från norra och södra Sverige. - Kunskap om befolkningens genetiska struktur är viktig för att förstå varifrån vi kommer och för att identifiera gener som ger upphov till sjukdomar, sä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensken-mer-britt-och-tysk-finsk - 2025-10-01

För några tusen år sedan ökade en tidigare ovanlig genetisk variant snabbt i befolkningen. Då kunde den betyda skillnaden mellan överlevnad eller undergång. I dagens samhälle bidrar samma genvariant till övervikt och diabetes. Enligt forskare på Stanford universitet i Kalifornien, USA, uppstod den moderna riskvarianten genom en mutation för mellan 2 000 och 12 000 år sedan. Den var ovanlig så läng

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-riskgener-typ-2-diabetes-var-bra-att-ha - 2025-10-01

Människans historia har präglats av växelvis svält och överflöd. Den som bättre kan lagra överskottsenergin som fett de goda dagarna har en fördel när hungertiden kommer. Forskarna kallar fenomenet för ”den sparsamma genen”. Idag med en övermåtta på lättillgänglig kaloririk mat orsakar de sparsamma generna övervikt och sjukdom. Den överskottsenergi vi får i oss lagras som fett men skillnaderna mel

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sparsamma-gener-i-moderna-tider - 2025-10-01

On 15 January, the web pages of the Faculty of Social Sciences Library were launched on the Faculty's general website. At the same time the website sambib.lu.se was closed. Library information can now be found at www.sam.lu.se/en/library. The exception is the information about the library's support for researchers and teachers, which has been moved to the faculty's internal website together with o

https://www.sam.lu.se/en/internal/article/library-has-moved-samluse - 2025-10-01

Lund University's social sciences have risen from 53rd to 46th place in Times Higher Education's subject rankings for 2025. This means that the University's social science subjects are the second highest ranked subjects at LU, after law. Times Higher Education's definition of social sciences covers political science and international relations, including development studies, public policy, and gov

https://www.sam.lu.se/en/internal/article/social-sciences-climb-rankings - 2025-10-01