COSHE står för Computational Science for Health and Environment. Forskarna sitter i Geocentrum II centralt i Lund. Bild: Kenneth Ruona/CEC. En beräkningsvetenskaplig hub, COSHE, har bildats vid Lunds universitet. Målet är att bli ett kreativt nav för beräkningar med fokus på tvärvetenskaplig forskning inom hälso-, klimat- och miljöområdena. Inom COSHE arbetar man med maskininlärning, statistiska i

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/berakningsvetenskaplig-hub-ska-vassa-forskning-inom-miljo-och-halsa - 2025-09-04

Ischemisk stroke innebär att en propp täpper igen något av de kärl som förser hjärnan med syre. I det aktuella projektet utgår man från patienter där förmaksflimmer kan leda till, eller har lett till, ischemisk stroke. Bild: Istockphoto. Varje år drabbas flera tusen personer i Sverige av så kallad ischemisk stroke. Tillståndet är livshotande, svårbehandlat och kan ge allvarliga funktionsnedsättnin

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/lundaforskare-tar-fram-individuellt-anpassad-strokevard-med-hjalp-av-ai-och-virtuella-tvillingar - 2025-09-04

Genom att välja naturmaterial, ställa undan plastföremål och avstå från kemikalier kan vi gynna den biologiska mångfalden hemma i trädgården, tipsar forskaren Maria Hansson. Foto: Johan Persson Gifter och kemikalier utgör ett stort hot mot vår miljö. ”Den tredje krisen” – kemikaliekrisen – glöms ofta bort när man pratar om klimatet och hotade arter. Inför Biologiska mångfaldens dag 22 maj tipsar L

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-satt-att-skapa-en-giftfri-tradgard - 2025-09-04

Prisutdelning på ”Innovation i miljöns tjänst” i Lunds stadshall. På bilden Bo Carlqvist, styrelseordförande för Sysav, och pristagaren Marianne Ekdahl. Vi ställer fem frågor till Marianne Ekdahl, tidigare student på CEC:s masterprogram i klimatstrategi. Marianne tilldelades årets Sysav-stipendium för sin masteruppsats där hon undersökt hur svensk industripolitik kan utformas för att stödja en cir

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-fragor-om-cirkular-omstallning-till-prisade-marianne-ekdahl - 2025-09-04

Marianne Hall, forskningskoordinator på CEC. Bild: Anna Maria Erling CEC har intensifierat arbetet med analys av policyprocesser på EU-nivå och arbetar nu med att skapa en ”policy hub”. Berätta, vad är syftet? – Dels vill vi skapa en mötesplats för våra forskare där vi kan dela kunskap och hålla oss uppdaterade om vad som händer inom den gröna omställningen på EU-nivå. Vi vill främja lärande inom

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/halla-dar-marianne-hall-forskningskoordinator-pa-cec - 2025-09-04

Panelsamtal under öppnandet av Swedish Climate Symposium Efter ett års intensivt arbete av många involverade så är Swedish Climate Symposium, med sina närmare 400 deltagare, i mål. Nu väntar en utvärdering av konferensen, men känslan är att de flesta upplevt det som ett lyckat evenemang. För att ta pulsen under själva symposiet gjorde vi ett par korta intervjuer med några av de som var på plats. N

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/roster-fran-swedish-climate-symposium - 2025-09-04

Det är viktigt att en strategi för formellt skydd av skog förhåller sig till även andra samhällsmål och åtaganden, såsom kolsänkan (klimatfrågan), rennäringens möjligheter, rekreation, med mera. Det skriver CEC:s forskare i Lunds universitets remissvar angående ”Förslag på en reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog” som tagits fram av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. "Synergier

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/remissvar-pa-forslag-om-nationell-strategi-skydd-av-skog - 2025-09-04

– Målet är inte bara ökad kvalitet på vården genom att patienterna ska ges rätt insatser utan också att vi bidrar till att vårdens resurser används på mest effektiva sätt, säger Anders Björkelund, en av forskarna i EU-projektet. Bild: Lena Björk Blixt. Med hjälp av artificiell intelligens ska vården för multisjuka äldre förbättras. Det hoppas man i ett nytt forskningsprojekt som även sätter fingre

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ai-ska-skydda-multisjuka-aldre - 2025-09-04

I kunskapssammanställningen ger forskarna och pedagogerna tio enkla och konkreta tips på hur man kan öka mängden natur, samt kvaliteten på grönskan, på skolgårdar. Bild: Istockphoto. Skolgårdar är en underutnyttjad resurs som borde användas aktivt som ett svar på den pågående krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, och för att stärka barns hälsa och lärande. Det menar tjugo forskare och

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/battre-halsa-bara-en-av-fordelarna-med-gronare-skolgard - 2025-09-04

Även Sverige drabbas i allt högre utsträckning av ovanligt intensiva oväder. Här en översvämmad lekplats i Landskrona i samband med ovädret Hans i augusti 2023. Bild: Therese Ek. Har du märkt att forskares svar på frågor om en särskild extremväderhändelse beror på klimatförändringen eller inte brukar lyda något i stil med “Det passar in i mönstret, men vi kan inte säga med säkerhet att just denna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vaderattribution-klimatforskare-wilhelm-may-ger-oss-koll-pa-begreppet - 2025-09-04

Bild: Istockphoto/Micke Andersson Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för en annan produktmix än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”S

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2025-09-04

Pipdån anses vara ett ogräs, men i odlingslandskapet kan den gynna biologisk mångfald då dess frö bli föda för entitor och dess pollen utgör mumma för vissa pollinatörer. Här växer den vackert på ett vårkornsfält. En av de största utmaningarna globalt är att förse världens befolkning med mat på ett hållbart sätt. Ekologisk odling är en möjlighet, men baksidan är att den ger sämre skördar än konven

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/potential-storre-skordar-fran-ekoodlingar - 2025-09-04

På ekologiskt odlade fält hittar man många fler vilda åkerväxter än på konventionella gårdar. Bild: Melanie Karlsson. Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med e

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2025-09-04

Förkolnade stubbar och gröna plantor i en svensk skog efter en brand. Foto: Natascha Kljun En ny studie från Lunds universitet visar att skogar som har förstörts av bränder fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna har slocknat. Enligt de nya beräkningarna kan det ta över 40 år innan all den koldioxid som frigjordes på grund av skogsbranden i Sverige 2018 har bundits av ny skog igen. F

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogar-som-forstorts-av-brander-slapper-ut-koldioxid-langt-efter-att-lagorna-slackts - 2025-09-04

Barn i områden med lägre socioekonomi får ut mest av natursatsningar, särskilt om de inte har någon natur in på knuten där de bor, säger forskaren Johan Kjellberg Jensen. Foto: Anna Avdeeva/iStockphoto Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet g

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-09-04

António Guterres, FN:s generalsekreterare, talar på COP15 i Montreal, Kanada. Foto: Maria Blasi 2022 fick världens länder ett ”Parisavtal för naturen”, det så kallade Kunming-Montréal-ramverket som förhandlades fram under toppmötet COP15 i Kanada. Nu är det snart dags för uppföljarmötet, COP16 i Cala i Colombia. Var befinner sig Sverige inför det och vilka policyprocesser pågår kring implementerin

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/spaningar-infor-cop16-i-colombia - 2025-09-04

Skärpta miljökrav och alternativa inkomstkällor för befolkningen behövs för att stoppa avskogningen i Amazonas, visar Jesica López avhandling. Foto: Sara Håkansson I den colombianska regnskogen breder boskapsskötseln ut sig och leder till skogsbränder och avskogning. Det hotar både miljö, klimat och urbefolkning i Amazonas. Effektivare användning av befintlig betesmark och alternativa försörjnings

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-avhandling-lyfter-fram-hallbara-losningar-att-skydda-amazonas-regnskog - 2025-09-04

HYway ska bidra med viktig information till beslutsfattare och intressenter om både risker och nyttor för klimatet som en storskalig vätgasanvändning kan medföra. Vätgas förväntas spela en viktig roll i övergången till ett klimatneutralt samhälle. Även om vätgas inte är en växthusgas med direkt inverkan på klimatet, så finns det stora kunskapsluckor kring dess indirekta miljö- och klimatpåverkan.

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nytt-projekt-fyller-kunskapsluckor-om-vatgasutslappens-inverkan-pa-klimatet - 2025-09-04

Det behövs långsiktigt effektiva metoder för att hejda kusterosionens negativa effekter. Inom projektet LIFE Coast Adapt har forskare från Lunds universitet tillsammans med tjänstepersoner från Region Skåne och flera skånska kustkommuner testat olika naturbaserade metoder för att bidra till en praxis på området. Nu har projektet nått sitt slut och det finns lovande resultat. I projektet LIFE Coast

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/samverkan-ledde-fram-till-metoder-som-kan-skydda-vara-strandmiljoer-fran-kusterosion - 2025-09-04

Ekologihuset, Lunds universitet. Bild: Sara Håkansson. CEC utlyser delfinansiering av upp till tre (3) doktorandprojekt, där doktoranden antas till forskarutbildning i miljövetenskap. OBS att det endast är forskare som har möjlighet ansöka om projektmedel, inte studenter. Sista ansökningsdag är den 15 december 2024. För mer information, se CEC:s engelska webbplats.Funding for doctoral student proj

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/utlysning-om-projektmedel-doktorandtjanster-i-miljovetenskap-0 - 2025-09-04