Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 564513 sökträffar

Major donation to research team headed by Professor Carl Borrebaeck at the Department of Immunotechnology

A research team headed by Professor Carl Borrebaeck of the Department of Immunotechnology in collaboration with research teams at the Faculty of Medicine (Lund University), the Swiss Cancer Center, and EPFL in Lausanne has received a donation of SEK 420 million from the Mrs Berta Kamprad's foundation to promote research in the field of immuno-oncology. Full article: SEK 420 million to cancer resea

https://www.immun.lth.se/article/major-donation-research-team-headed-professor-carl-borrebaeck-department-immunotechnology - 2026-08-11

Peter Ellmark joins the Department of Immunotechnology as Adjunct Professor

Dr Peter Ellmark brings valuable expertise from biotech industry and his activities at the Department of Immunotechnology will strengthen the education and research fields within immuno-oncology. Peter Ellmark is Chief Scientific Officer at Alligator Bioscience, Lund, and he has more than 20 years’ experience of developing antibodies for immunotherapy of cancer. He holds a PhD and an Associate Pro

https://www.immun.lth.se/article/peter-ellmark-joins-department-immunotechnology-adjunct-professor - 2026-08-11

Development of bispecific antibodies which activate the immune system to fight cancer

Harnessing the immune system’s natural ability to fight cancer is at the heart of research from the Department of Immunotechnology and Alligator Bioscience. The team is developing a new type of antibody able to stimulate immune activity and enhance the body’s response against cancer. The findings may help pave the way for more effective immunotherapies with broader patient benefit. Prof. Malin Lin

https://www.immun.lth.se/article/development-bispecific-antibodies-which-activate-immune-system-fight-cancer - 2026-08-11

Statsministern lärde sig om Lunds universitets Östersjöforskning

Statsminister Ulf Kristersson besökte nyligen Marint centrum i Simrishamn. Där fick han bland annat en inblick i universitetets forskning kring artificiella torskrev och invasiva fiskarter. Han betonade forskningens avgörande roll för Östersjöns framtid. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 augusti 2025 och finns på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.De senaste åren har Östersjön huvud

https://www.mgeo.lu.se/artikel/statsministern-larde-sig-om-lunds-universitets-ostersjoforskning - 2026-08-11

Ny AI-modell från Lund med stor potential att minska kirurgi i armhålan vid bröstcancer

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer - 2026-08-11

För 201 miljoner år sedan härjades Europa av skogsbränder under tusentals år

Massutdöendet i slutet av trias för 201 miljoner år sedan orsakades av omfattande vulkanutbrott och ett snabbt varmare klimat när den dåvarande jättekontinenten Pangea började spricka upp. Den globala temperaturen steg med minst 3–4 grader Celsius. En ny studie i Nature Geoscience visar att omfattande skogsbränder härjade på de ormbunkssavanner som bredde ut sig efter skogsdöden – och att ormbunka

https://www.mgeo.lu.se/artikel/201-miljoner-ar-sedan-harjades-europa-av-skogsbrander-under-tusentals-ar - 2026-08-11

Nya perspektiv på naturens former – tvärvetenskapligt projekt får startpengar från universitetet

Denna artikel publicerades ursprungligen den 4 september 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Helena Filipsson, professor vid geologiska institutionen, har tillsammans med kollegor fått så kallad ”seed funding” från Lunds universitet för det tvärvetenskapliga projektet “From Microns to Models: Leveraging μCT and Machine Learning for High-Resolution Morphological Diversity Analysis (MIC

https://www.mgeo.lu.se/artikel/nya-perspektiv-pa-naturens-former-tvarvetenskapligt-projekt-far-startpengar-fran-universitetet - 2026-08-11

Pollinering i mörker lika viktig som i dagsljus – ny studie utmanar forskningsbias

I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva arter i hela 90 procent av de undersökta fallen. Denna artikel publicerades ursprungligen den 20 maj 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.D

https://www.mgeo.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2026-08-11

Ny datering visar att världens äldsta bevarade spjut användes av neandertalare

Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år, inte 300 000 som forskarna tidigare trott. Det visar en datering som Lunds universitet medverkat i. Upptäckten innebär att spjuten härstammar från neandertalarna som bedrev en lömsk och sofistikerad bakhållsjakt. Denna artikel publicerades ursprungligen den 15 maj 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.I mitten av 1990-talet

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-datering-visar-att-varldens-aldsta-bevarade-spjut-anvandes-av-neandertalare - 2026-08-11

Entreprenöriella naturvetare fick Ideonstipendium

Forskarna Petter Pilesjö och Andreas Persson vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap ligger bakom företaget Pluvioflow som utvecklat en tjänst som hjälper samhällsaktörer i samband med översvämningar. Nyligen tilldelades de Ideonstipendiet 2025. Denna artikel publicerades ursprungligen den 9 maj 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Grattis till stipendiet Petter, hur

https://www.mgeo.lu.se/artikel/entreprenoriella-naturvetare-fick-ideonstipendium - 2026-08-11

Vildare skogar – bra för både planeten och människan

Att låta naturen på egen hand sopa igen spår efter mänsklig framfart, så kallad rewilding, har flera fördelar. Ekosystemens motståndskraft blir bättre, den biologiska mångfalden ökar och samspelet mellan natur och samhälle gynnas. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Rewilding, eller återförvildande, är en metod som bland annat syftar till att återetablera djur- och växtarter som försvun

https://www.mgeo.lu.se/artikel/vildare-skogar-bra-bade-planeten-och-manniskan - 2026-08-11

Ny finansiering för polarforskning

Vetenskapsrådet har rekommenderat en ny nationell satsning på och finansiering av polarforskning inom ramen för regeringens program för strategiska forskningsområden. Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) är medsökande i förslaget, som leds av Stockholms universitet. Satsningen samlar flera universitet i ett långsiktigt samarbete. Även om det formella beslutet fattas av regeringen inneb

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-finansiering-polarforskning - 2026-08-11

Gruvdrift i de sista orörda områdena: en metod för att identifiera gruvor i orörda landskap

Hur mäter man hur produkter och råvaror som utvinns på vitt skilda platser runt om i världen påverkar den biologiska mångfalden? Forskaren Carla Coelho från Miljö-och geovetenskapliga institutionen (MGeo) har tillsammans med sina kollegor utvecklat en ny metod för att uppskatta gruvors och stenbrotts påverkan – och i vilken utsträckning de faktiskt skadar livsmiljöerna i omgivningen. Perforering -

https://www.mgeo.lu.se/artikel/gruvdrift-i-de-sista-ororda-omradena-en-metod-att-identifiera-gruvor-i-ororda-landskap - 2026-08-11

Fosforbrist kan förvärra klimatproblemen

Bristen på fosfor i skogens mark kan leda till att de globala klimatförändringarna ökar. Det visar ny forskning som har undersökt en komplex balans mellan koldioxidgödning, fosforbrist och trädtillväxt. Världens skogar är viktiga i kampen mot klimatförändringar eftersom skogarna tar upp ungefär en fjärdedel av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Träden behöver kolatomerna för att kunna väx

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fosforbrist-kan-forvarra-klimatproblemen - 2026-08-11

Miljöpionjär prisas – ger akademin bakläxa

Miljöpionjären Henrik Smith tilldelas tungt internationellt ekologipris. Han betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att skriva en tung studie som sen stod och samlade damm. Miljöpionjären Henrik Smith tilldelas tungt internationellt ekologipris. Han betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att s

https://www.mgeo.lu.se/artikel/miljopionjar-prisas-ger-akademin-baklaxa - 2026-08-11

40 år sedan Tjernobyl

Maj-Lena Finnander Linderson, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), genomförde en studie om konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen. Det har nu gått 40 år sedan katastrofen inträffade, och vi frågar Maj-Lena om vad hon undersökte, hur hon reagerade på de fruktansvärda nyheterna och vad hon tycker vi kan lära oss av händelserna. Hallå, Maj-Lena Finnander Linderson!Det har gå

https://www.mgeo.lu.se/artikel/40-ar-sedan-tjernobyl - 2026-08-11

Forskare belyser effekterna av förändrade gränser på Västbanken

Salem Thawaba, professor i arkitektur och stadsplanering vid Birzeituniversitetet i Palestina, besökte Lund i slutet av april. Han var där för att delta i undervisningsverksamhet och diskutera fortsatt samverkan med Lina Eklund från Miljö-och geovetenskapliga institutionen (MGeo). Den 30 april höll han ett seminarie med titeln ”Kolonisering och ständigt skiftande gränser: Ett fall från Västbanken”

https://www.mgeo.lu.se/artikel/forskare-belyser-effekterna-av-forandrade-granser-pa-vastbanken - 2026-08-11

Torvmarker kan förstärka klimatuppvärmningen

Enligt ny forskning riskerar nordliga torvmarker att spela en större roll i framtida klimatförändringar än vad man tidigare trott. Studien visar att stora områden med torvmarker kan börja släppa ut koldioxid redan vid mitten av 2100-talet. Hittills har torvmarker främst betraktats som en naturmiljö som kan dämpa klimatproblemen tack vare att torven lagrar enorma mängder koldioxid från atmosfären.

https://www.mgeo.lu.se/artikel/torvmarker-kan-forstarka-klimatuppvarmningen - 2026-08-11

Att förstå en värld i uppvärmning: Insikter från Crafoordpristagaren Veerabhadran Ramanathan

När Crafoordpristagaren Veerabhadran Ramanathan besökte Lund den 18 maj kombinerade han personliga reflektioner med ett kraftfullt vetenskapligt budskap: att förstå aerosoler och växthusgaser är avgörande för att bekämpa klimatförändringarna, men för att lösa krisen krävs nya tillvägagångssätt, ett brett samarbete och ett brådskande engagemang från allmänheten. Måndagen den 18 maj besökte Veerabha

https://www.mgeo.lu.se/artikel/att-forsta-en-varld-i-uppvarmning-insikter-fran-crafoordpristagaren-veerabhadran-ramanathan - 2026-08-11

Lina Eklund blir ny ledamot i Sveriges Unga Akademi

När Sveriges Unga Akademi nu presenterar sina nya ledamöter finns en kollega från Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) med: Lina Eklund. Vilken fantastisk nyhet! Hur känns det, Lina?- Lärorikt och kul!Vad innebär det för dig och vad hoppas du få ut av akademin?- Att bli invald i Sveriges Unga Akademi är ju en unik möjlighet att vara med och bidra till bättre förutsättningar för forskar

https://www.mgeo.lu.se/artikel/lina-eklund-blir-ny-ledamot-i-sveriges-unga-akademi - 2026-08-11