Sökresultat

Din hjärna har en egen liten tvättmaskin som drar igång när du somnar och rensar bort uttjänta proteiner som bildats under dagen. Maskineriet ser till att gamla, skadade eller farliga celler tas om hand. Tacka ditt glymfatiska system för det! När vi somnar, sätter hjärnans tvättmaskin i gång. På forskarspråk kallas den för det glymfatiska system­et och skyddar hjärnan från neurodegenerativa sjuk­d

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjarnans-tvattmaskin-gor-rent-nar-du-sover - 2025-10-07

Personer med diabetes drabbas oftare av komplikationer i sina händer än övrig befolkning. I sin avhandling som läggs fram vid Lunds universitet har Mattias Rydberg kartlagt diabeteshanden. – Det finns stor anledning både för dem som har diabetes och för vårdpersonal som möter dessa patienter att vara uppmärksamma på handfunktionen. Det är först när handfunktionen krånglar som vi inser hur mycket v

https://www.medicin.lu.se/artikel/satt-mer-fokus-pa-diabeteshanden - 2025-10-07

En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat ett enzym, en markör, som de hoppas ska kunna förutspå vem som är i riskzonen att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke till följd av ett brustet åderförfettn

https://www.medicin.lu.se/artikel/har-brister-aderforfettningsplacket - 2025-10-07

Runt 25 procent av alla barn lider av långvarig smärta. För några blir livet extra jobbigt med en nedåtgående spiral av nedstämdhet, isolering och samsjuklighet. Nu pågår en studie vid Lunds universitet för att bland annat kartlägga vilken av dessa barn som riskerar att drabbas och hur man kan hjälpa dessa barn. Idag lider runt 25 procent av alla barn i västvärlden av långvarig smärta. Det betyder

https://www.medicin.lu.se/artikel/darfor-kan-barn-behova-lara-sig-leva-med-langvarig-smarta - 2025-10-07

Alla vill vi väl leva länge, men vara friska ända till slutet. Men är det ens möjligt att bli riktigt gammal utan att bli sjuk? Olle Melander planerar själv att bli 85 år. Och han har gjort en del livsstilsförändringar för att kunna nå sitt mål. Olle Melander är professor i internmedicin och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han har nyligen själv gjort en hälsoresa och det är hans egen fo

https://www.medicin.lu.se/artikel/leva-lange-och-vara-frisk-anda-till-slutet - 2025-10-07

Begreppet proaktivt åldrande beskrivs nu för första gången i en vetenskaplig tidskrift. Forskarna bakom artikeln pekar på behovet av ett bredare och synsätt på åldrandet. Begreppet ”proaktivt åldrande” har hittills inte beskrivits i den vetenskapliga litteraturen. I den nyligen publicerade artikeln "‘Proactive aging’ is a new research approach for a new era" i tidskriften Nature Aging pekar forska

https://www.medicin.lu.se/artikel/nytt-vetenskapligt-begrepp-kan-forandra-synen-pa-aldrandet - 2025-10-07

I juni 2021 fick den kliniska hjärtstoppsstudien TTM2 stor uppmärksamhet runt om i världen. Studien visade att den gängse behandlingen med nedkylning till 33 grader inte minskar dödligheten eller förbättrar återhämtningen hos medvetslösa patienter som drabbats av hjärtstillestånd utanför sjukhus. Då menade forskarna att studiens resultat skulle påverka riktlinjerna för intensivvård i hela världen.

https://www.medicin.lu.se/artikel/nedkylning-vid-hjartstopp-vad-hande-sen - 2025-10-07

Vad händer om man tussar ihop ett gäng forskare i tumörbiologi med systemutvecklare och AI-forskare? Förhoppningsvis att man med hjälp AI kan koppla ihop en mängd data, som leder till nya behandlingar för njurcancer – det är i alla fall vad forskarna inom EU-projektet KATY tänker sig. Men först måste man hitta ett gemensamt språk som alla yrkesgrupper förstår. – Det är en utmaning men samtidigt ut

https://www.medicin.lu.se/artikel/finns-i-sjon-nya-cancerbehandlingar-med-ai - 2025-10-07

Forskare vid Lunds universitet och EUCAST-laboratoriet i Växjö har hjälpt mikrobiologer i Ukraina att kartlägga bakteriernas resistens hos krigsskadade på sjukhus. Resultaten, som nyligen presenterades i Lancet Infectious Diseases, visar att många av patienterna hade bakterier som var extremt resistenta mot antibiotika. – Jag är ganska hårdhudad och sett det mesta vad gäller patienter och bakterie

https://www.medicin.lu.se/artikel/skrammande-antibiotikaresistens-upptackt-i-krigets-ukraina - 2025-10-07

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till. – Vi vill bidra till visionen om att Sverige ska bli världsledande inom utveckling och tillgängliggörande av avanc

https://www.medicin.lu.se/artikel/nytt-atmp-centrum-vid-lunds-universitet - 2025-10-07

I juni har många disputationer ägt rum vid Medicinska fakulteten. Här är fyra av dem: Joel Svenssons arbete om den fästingburna parasiten babesia, med fokus på ett nytt sätt att hitta antikroppar. Mi Huangs arbete om DNA-mutationer och gener som reglerar kroppsvikt och påverkar behandling av typ 2-diabetes. Ida Jeremiasens arbete om hur för högt tryck i barns lungor bör behandlas. Katarzyna Radke

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-avhandlingar-om-babesia-lungtryck-neuroblastom-och-gener-som-styr-kroppsvikt - 2025-10-07

Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss. Det handlar om att med rätt medel ”tvinga” cancerceller att utvecklas till celler som ingår i immunförsvaret. Med hj

https://www.medicin.lu.se/artikel/omprogrammerade-cancerceller-tranar-upp-immunforsvaret-mot-cancer - 2025-10-07

I slutet på förra året besökte Rustan Pålsson och Marie Fahlesson Lund för att överlämna en check på 15 000 kronor till parkinsonforskaren Gesine Paul-Visse. Historien bakom checken inspirerar och visar betydelsen av en persons engagemang. Tredje veckan i juli arrangeras Hjärndagen i Eldsberga. Allting började för ett par år sedan då matvaruhandlare Christer Muellert i halländska Eldsberga drabbad

https://www.medicin.lu.se/artikel/eldsjalarna-fran-eldsberga-som-stottar-forskningen - 2025-10-07

Lewykroppssjukdom är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa hjärnsjukdomar efter Alzheimer sjukdom. En forskargrupp från Lund universitet, visar nu att sjukdomen med hjälp av ett ryggvätskeprov, kan upptäckas innan symtom. Deras fynd, som publiceras i Nature Medicine och presenteras under Alzheimer's Association International Conference, visar också att nedsatt luktförmåga är starkt koppl

https://www.medicin.lu.se/artikel/lewykroppssjukdom-kan-upptackas-innan-symtom - 2025-10-07

I genomsnitt fyra personer om dagen dör på grund av suicid i Sverige. Tio gånger så många försöker ta sitt liv. Forskning visar att bland gruppen som drabbas av spelberoende, alltså beroendet av att spela om pengar, finns en ökad förekomst av självmord och självskadehandlingar. Spelberoende innebär att den drabbade fortsätter att spela – trots att hen lider omfattande negativa konsekvenser på grun

https://www.medicin.lu.se/artikel/forebygg-suicid-vaga-fraga-om-spelberoende-och-ekonomi - 2025-10-07

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en teknik för att mäta elektriska signaler från 128 hjärnområden samtidigt hos vakna råttor. Den har de sedan använt för att mäta vad som händer med nervcellerna när råttorna får psykedeliska droger. Resultaten visar på en oväntad och samtidig synkronisering bland nervcellerna i flera områden i hjärnan. Idén om att elektriska svängningar, oscillationer,

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-paverkas-ratthjarnan-av-psykedeliska-preparat - 2025-10-07

Vad finns det för samband mellan åderförfettning och bakterier i tarm och mun? Forskarna bakom en ny stor studie har funnit flera nya kopplingar. På lång sikt kan kunskapen hjälpa personer med typ 2-diabetes, en grupp som är i riskzonen att utveckla åderförfettning. Åderförfettning, även kallat åderförkalkning, innebär att fett och kalk under lång tid har samlats på insidan av blodkärlen. Då blir

https://www.medicin.lu.se/artikel/analyser-av-bakterier-i-tarm-och-mun-ger-nya-ledtradar-om-aderforfettning - 2025-10-07

Forskare vid Lunds och Göteborgs universitet, har framgångsrikt utvecklat temporära, organiska elektroder som smidigt kan integreras i biologiska system. Metoden, som nu publiceras i tidskriften Nature Communications, öppnar upp för en framtid där bioelektronik både kan implanteras i och avlägsnas från kroppen utan kirurgi. Elektroterapi är en medicinsk behandlingsmetod som använder elektrisk strö

https://www.medicin.lu.se/artikel/elektroterapi-utan-kirurgi - 2025-10-07

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening. Studien som letts av forskare från Lunds universitet publiceras i The Lancet Oncology. Varje år kallas cirka en miljon kv

https://www.medicin.lu.se/artikel/ai-stodd-modell-saker-mammografiscreening - 2025-10-07

En forskningsstudie vid Lunds universitet, visar att det finns ett samband mellan selenbrist och en ökad risk för att utveckla hjärtsvikt. Risken är dubbelt så hög för de personer som har låga nivåer av selen. Hjärtsvikt är en folksjukdom som drabbar 250 000 svenskar. Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen och sjukdomen är förenad med mycket dålig prognos. Sedan

https://www.medicin.lu.se/artikel/samband-mellan-selenbrist-och-hjartsvikt - 2025-10-07