Sökresultat

En cellinstruerande byggställning som efterliknar lungornas luftblåsor, kan komma att ersätta vävnadsbortfallet vid sjukdomen KOL. Byggställningen som liknar en porös tvättsvamp, proppas full av tillväxtfaktorer som styr lungcellerna i uppbyggandet av ny vävnad. Studien publiceras nu i Communications Biology. KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en av våra stora folksjukdomar med mer än en hal

https://www.medicin.lu.se/artikel/syntetisk-byggstallning-kan-hjalpa-lungan-att-repareras-vid-kol - 2025-11-04

Avancerade terapiläkemedel (Advanced Therapy Medicinal Products – ATMP), är en ny typ av läkemedel som baseras på celler, gener eller vävnader. Men både inom akademin och vården saknas spetskompetens för dessa avancerade behandlingar. Nu startar en ny forskarskola som kopplar samman världsledande forskningsmiljöer hos fem av Sveriges lärosäten, för att kunna utbilda för framtida utveckling och imp

https://www.medicin.lu.se/artikel/47-miljoner-till-ny-forskarskola-i-avancerade-terapilakemedel - 2025-11-04

Ett av de viktigaste besluten för en sjukdomsframkallande bakterie är att avgöra hur snabbt den ska växa. Om bakterien växer för snabbt, kommer det inte finnas tillräckligt med resurser för att bibehålla den cellulära fördubblingen. Men om bakterien växer för långsamt, utnyttjas inte energiresurserna effektivt. I så fall riskerar bakterien att inte hinna etablera en framgångsrik infektion, innan d

https://www.medicin.lu.se/artikel/gatan-med-bakteriens-hjarta-lost - 2025-11-04

Marina Peltonen är en 24-årig lundastudent med ett brinnande intresse för forskning och vetenskap. Som en av totalt 20 europeiska studenter blev hon våren 2022 antagen till den prestigefulla forskarskolan Amgen Scholars Program vid ETH Zürich. Bakom forskarskolan står Harvard University i samarbete med Amgen, ett av världens största läkemedelsbolag inom bioteknik. Till vardags studerar Marina para

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundastudent-pa-prestigefullt-stipendieprogram - 2025-11-04

I mitten av december firas varje år forskningsupptäckter under nobelfestligheterna i Stockholm. Två sådana upptäckter vävs samman i lundaforskarna Peter Zygmunts och Pontus Gourdons gemensamma arbete. Det handlar om en högupplöst avbildningsteknik som hjälper forskarna att kartlägga atomer i kroppen och kunskap om hur cellens jonkanaler regleras. (INTERVJU). Det är snudd på hissnande att forskare

https://www.medicin.lu.se/artikel/cellernas-kansliga-kanaler - 2025-11-04

En tvåstegsmetod för att skilja godartade äggstocksförändringar från elakartad äggstockscancer har nu validerats på nästan 5000 patienter. Med hjälp av ultraljud och matematiska modeller, får läkaren hjälp att dela in patienterna i olika riskgrupper med förslag på åtgärder beroende på riskgrupp och prognos. Detta är ett stort steg framåt mot optimal vård av patienter med äggstockstumörer. Studien

https://www.medicin.lu.se/artikel/forbattrad-diagnostik-av-aggstockscancer - 2025-11-04

Ett fickultraljud, en smarttelefon och en algoritm kopplad till tusentals kliniska bröstbilder. Med hjälp av detta hoppas Lundaforskare möjliggöra diagnostik av bröstcancer i låg- och medelinkomstländer. Var sjätte person i världen dör av cancer. Av alla cancertyper är bröstcancer den vanligaste, och det är långt fler som dör av den i  låg- och medelinkomstländer än i höginkomstländer. Ofta ställs

https://www.medicin.lu.se/artikel/ai-smart-diagnostik-av-brostcancer-i-lander-med-begransade-resurser - 2025-11-04

Forskare vid Lunds universitet får dela på 29 miljoner kronor från Barncancerfonden. Professor David Bryder som forskar om blodcancer (leukemi) hos barn är en av dem. – Även om framsteg i både grundforskning och klinisk behandling under de senaste decennierna har lett till en väldigt effektiv behandling av barn med blodcancer, så har vissa cancerformer fortfarande dålig prognos. Dessutom så använd

https://www.medicin.lu.se/artikel/29-miljoner-till-forskning-om-barncancer - 2025-11-04

Doktoranden Karl Teurneau-Hermansson, ST-läkare i thoraxkirurgi och sedan tidigare specialist i allmänkirurgi är en av årets Teggerstipendiater. Hans forskning syftar till att förhindra neurologiska skador hos patienter som opereras för akut typ A aortadissektion. Aortadissektion är en sjukdom som uppstår på grund av ett hål i det innersta av kroppspulsåderns tre vägglager. Detta får följd till at

https://www.medicin.lu.se/artikel/mer-tid-till-forskning-tack-vare-teggerstiftelsen - 2025-11-04

Jul och nyår är familjens högtider med glädje, fest, omtanke och gemenskap. Men för många kan det istället innebära en tid av ensamhet, ekonomisk utsatthet och ökad risk för alkohol- och spelberoende. Men det finns hjälp att få mot beroendesjukdomar. Det visar inte minst en ny forskningsstudie om spelberoende. Rent evolutionärt har hjärnans belöningssystem haft till uppgift att motivera oss att gö

https://www.medicin.lu.se/artikel/personer-med-beroende-extra-utsatta-under-jul-och-nyarshelgerna - 2025-11-04

För några år sedan fick Johannes Ehinger en halv miljon kronor, det största anslag som Hörselforskningsfonden någonsin delat ut. I år får han ytterligare 290 000 kronor. Johanna Elander har beviljats 300 000 kronor. Genetiska orsaker till hörselnedsättning undersöks ofta hos nyfödda och små barn. Tillsammans med forskare i Philadelphia i USA har Johannes Ehinger och hans kollegor upptäckt att mito

https://www.medicin.lu.se/artikel/anslag-till-horselforskning - 2025-11-04

Professor Göran Jönsson tilldelas Cancerfondens utmärkelse ”Årets cancerforskare 2023”. För sitt framgångsrika forskningsarbete inom immunterapi för hudcancer, mottar han den prestigefyllda utmärkelsen vid TV4’s ”Tillsammans mot cancer” den 9 januari. – Det är en otrolig ära för mig och min forskargrupp att den forskning vi bedriver får ett sådant stort erkännande. Det hade inte varit möjligt utan

https://www.medicin.lu.se/artikel/melanomforskaren-goran-jonsson-utsedd-till-arets-cancerforskare - 2025-11-04

Skånes universitetssjukhus och Medicinska fakulteten vid Lunds universitet hoppas få fler inom vården att ta steget vidare i forskarkarriären. En ny seminarieserie har fått över 100 personer som har disputerat att satsa på att bli docenter – alltså att både jobba kliniskt och samtidigt bedriva egen forskning. Seminarieserien kom till eftersom det finns en brist på docenter inom den kliniska forskn

https://www.medicin.lu.se/artikel/seminariesatsning-ska-locka-fler-inom-varden-att-forska - 2025-11-04

Forskargruppen ”Lung Bioengineering and Regeneration” består av ett 15-tal forskare med fokus på kroniska lungsjukdomar. I gruppen utvecklar man bland annat olika metoder för att studera sjukdomsmodeller av exempelvis KOL och lungfibros. En av forskarna, John Stegmayr, har nu fått 700 000 kronor från Carl Tesdorfps Stiftelse för att vidareutveckla forskningen kring den svåra sjukdomen idiopatisk l

https://www.medicin.lu.se/artikel/med-fokus-pa-kroniska-lungsjukdomar - 2025-11-04

Under upp till 40 år har nära 800 000 personer från Sverige, Norge och Österrike följts utifrån hur deras BMI och metabola hälsa påverkar risken att drabbas av fetmarelaterade cancersjukdomar. Studien visar att metabol ohälsa avsevärt ökar risken för vissa cancerformer, vid normalvikt såväl som vid övervikt och fetma. Det är sedan tidigare känt att fetma kan kopplas till dryga tiotalet olika cance

https://www.medicin.lu.se/artikel/metabol-ohalsa-bidragande-faktor-fetmarelaterad-cancer - 2025-11-04

Två innovationsdrivna forskningsprojekt vid Lunds universitet tilldelas Proof of Concept Grant av Europeiska forskningsrådet, ERC. Det gäller biomarkörer för att förutspå vem som har nytta av metformin vid typ 2-diabetes samt ny teknik för att möjliggöra kraftfulla och riktade terapier för att behandla solida tumörer. Charlotte Ling tilldelas ERC Proof of Concept för vidareutveckling av framgångsr

https://www.medicin.lu.se/artikel/erc-innovationsanslag-till-forskning-om-diabetes-och-immunterapier - 2025-11-04

Hur mycket vatten behöver vi dricka för att vi ska hålla oss friska? Vilken effekt får olika dieter på ämnesomsättningen? Studier av olika hormoner i kroppen ger diabetesforskare nya svar. Förhoppningen är att utveckla individanpassade behandlingar och kostråd som kan minska risken att utveckla fetma och sjukdomar som typ 2-diabetes. Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet och styr mycket av de

https://www.medicin.lu.se/artikel/okad-kunskap-om-hormonsystemet-kan-ge-farre-fall-av-typ-2-diabetes-och-fetma - 2025-11-04

Alla barn i Europa med sjukdomen akut myeloisk leukemi ska få tillgång till likvärdig behandling. Det är målet med det EU-finansierade forskningsprojektet Chip-AML22. Projektet samlar 14 länder i en behandlingsstudie som bland annat kommer att undersöka hur barnen svarar på viss typ av behandling. Kees-Jan Pronk samordnar projektet tillsammans med Elise Witthoff, båda vid Skånes universitetssjukhu

https://www.medicin.lu.se/artikel/barn-med-leukemi-ska-fa-tillgang-till-likvardig-behandling - 2025-11-04

Vissa graviditetskomplikationer ger ökad risk för senare hjärtsjukdom. Mycket är dock fortfarande okänt kring hur åderförkalkning utvecklas mellan graviditeten och hjärtsjukdom senare i livet. En ny stor studie som letts av forskare vid Lunds universitet visar att förträngningar och åderförkalkning är vanligare bland de drabbade kvinnorna även om de bedömts ha låg risk för hjärt-kärlsjukdom utifrå

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-ron-samband-mellan-graviditetskomplikation-och-okad-risk-hjart-karlsjukdom - 2025-11-04

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur de ser ut och interagerar med sin omgivning, lär sig forskarna mer om hur våra celler fungerar. Både när vi är friska, och när vi är sjuka. Kunskap som kan leda till mer effektiva läkemedelsbehandlingar, designade

https://www.medicin.lu.se/artikel/proteinrevolutionen - 2025-11-04