Sökresultat

Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från tidig födsel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn med ökad genetisk risk. Barn som haft autoantikroppar innan

https://www.gppad.lu.se/artikel/ny-studie-kan-probiotika-forhindra-typ-1-diabetes - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Varför har mammans utbildning så stor betydelse för barnets sockerkontroll vid typ 1 diabetes? Trots att insulin och hjälpmedel i stort sett är gratis och trots att också vården nästan är gratis. Nu visar en dansk kartläggning att mammans socioekonomiska status fortfarande är en avgörande faktor för hur väl barnens

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mammans-utbildningsniva-och-barnets-blodsockerkontroll - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nu presenteras en stor studie om blodsockernivåers koppling till risker för organpåverkan hos personer med diabetes typ 1. Studien kan utgöra ett viktigt underlag för diabetesvården, menar forskarna vid Linköpings universitet och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Det handlar om en svensk studie, publicera

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/klarare-bild-av-hur-blodsockerniva-paverkar-risker-vid-typ-1-diabetes - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Korta vuxna med typ 1 diabetes har avsevärt större risk än långa att drabbas av komplikationer från njurar och ögon. Detta visar en finsk undersökning med fler än 5 000 deltagare. Tidigare har olika undersökningar visat ett samband mellan kort kroppslängd och en ökad risk för flera olika sjukdomar, exempelvis hjärt-

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kortvaxta-har-hogre-risk-diabeteskomplikationer - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Med en ny och mycket känslig metod har brittiska forskare visat att kroppen även efter långvarig typ 1 diabetes fortsätter att producera insulin i små mängder. Det bevisar att det finns levande insulinceller kvar, menar de och argumenterar för att upptäckten kan vara viktig enligt devisen "så länge det finns liv fin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/de-flesta-typ-1-diabetiker-producerar-eget-insulin - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Åtta av tio unga har kvar egen insulinproduktion ett år efter diagnosen typ 1 diabetes. En av tio till och med efter mer än fem år med sjukdomen. Detta är viktigt, blodsockret är lättare att kontrollera och risken för komplikationer senare i livet är lägre. Fyndet att så många så länge har kvar överlevande insulinpr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-med-overlevande-betaceller-hos-unga - 2026-06-27

Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från tidig födsel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn med ökad genetisk risk. – Hypotesen är att probiotika ska fr

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-kan-probiotika-forhindra-typ-1-diabetes - 2026-06-27

En ny studie som har gjorts av forskare i Taiwan visar att typ 1-diabetiker som har en nära familjemedlem med typ 2-diabetes tycks ha ökad risk att utveckla komplikationer. En allt mer angelägen uppgift för forskarna är att skilja på de olika diabetessjukdomarna för att rätt individ ska få bästa förutsättningar för rätt behandling. Inte minst på LUDC är precisionsmedicin ett prioriterat område. Me

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/typ-1-diabetiker-med-typ-2-diabetes-i-familjen-tycks-ha-okad-risk-komplikationer - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. När barn som nyligen insjuknat i typ 1 diabetes behandlades med Enbrel, ett läkemedel som används vid till exempel reumatoid artrit, återfick de en del av den så viktiga egna insulinproduktionen. Läkemedlet Enbrel är en så kallad TNF-hämmare som används vid reumatoid artrit, psoriasisartrit och andra autoimmuna sjuk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forlangd-smekmanad-med-ra-medel - 2026-06-27

Att gå är mer kognitivt krävande än man tidigare har trott. Och personer med lätt kognitiv funktionsnedsättning har svårare att gå än förväntat. Det är några av resultaten i Magnus Lindh-Rengifos avhandling om gång hos personer med neurodegenerativa sjukdomar. Han försvarar sin avhandling den 16 december på HSC, Health Sciences Centre, i Lund. Berätta om din forskning! Gångförmåga ses ofta som en

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/att-forska-om-gang-kandes-nodvandigt-att-kunna-erbjuda-mina-patienter-battre-stod - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Tove Harnett är lektor vid Socialhögskolan i Lund. Hon har tillsammans med forskarkolleger från Lund och Linköping producerat en film där de argumenterar för förändringar i LSS-lagen så att även personer över 65 års ålder ska kunna beviljas assistans. Hur är den här filmen kopplad till er forskning?I projektet ”Kan

https://www.soch.lu.se/artikel/aldrefaltet-kan-lara-sig-av-rattighetstankandet-i-handikappolitiken - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Professor Søren Brunak från Köpenhamn tilldelas 2019 års stora Nordiska pris av Eric K. Fernströms stiftelse. Det är ett av de största skandinaviska forskningspriserna inom medicin och Søren Brunak får utmärkelsen för sina insatser som pionjär inom gränslandet mellan matematisk analys och biomedicinsk forskning – et

https://www.medicin.lu.se/artikel/miljonpris-till-pionjar-inom-bioinformatik - 2026-06-28

Många patienter med akut bröstsmärta blir inlagda på vårdavdelning – trots att bara en bråkdel av dem behöver akut, högspecialiserad hjärtsjukvård. Forskaren och akutläkaren Tsvetelina Nilsson har i sitt avhandlingsarbete undersökt hur dessa patienter – på ett säkert sätt – snabbare kan bedömas. I snitt kan nästan hälften av de som söker för akut bröstsmärta tryggt skickas hem – redan efter någon

https://www.medicin.lu.se/artikel/fokus-spara-tid-och-pengar-till-akut-hjartsjukvard - 2026-06-28

Ögonläkaren och forskaren Lotta Gränse vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har kunnat visa att ögondroppar med kortison kan förhindra utvecklingen av den mycket allvarliga ögonsjukdomen ROP hos spädbarn. Det har revolutionerat behandlingen och innebär att huvuddelen av barn i södra sjukvårdsregionen med svår ROP inte behöver traditionell behandling i narkos för att undvika svår sy

https://www.medicin.lu.se/artikel/en-droppe-som-raddar-synen-pa-tidigt-fodda-barn - 2026-06-28

Mer än en halv miljard människor lever och livnär sig idag vid olika floddeltan. Ny forskning från Lunds universitet, som inkluderar 49 deltan världen över, avslöjar att dessa områden står inför framtidshot som kan omkullkasta livet för miljontals människor. Studien visar att befolkningstillväxt och otillräcklig beredskap utgör ett ännu större hot än klimatförändringarna, särskilt i Asien och Afri

https://www.sam.lu.se/artikel/miljontals-manniskor-vid-floddeltan-hotas-av-okade-risker - 2026-06-27

Vad innehåller egentligen ett andetag – och hur påverkar luften vi andas vår hälsa och samhället i stort? Och hur skyddar vi oss från eventuella hot i den livsnödvändiga luften? Det är frågor som det nya forskningsprojekt ATLAS vill besvara genom att följa luftens påverkan från molekyl till samhälle. Projektet har fått Vetenskapsrådets ”Nätverksbidrag för planering av framtida excellenskluster för

https://www.medicin.lu.se/artikel/luften-vi-andas-fran-molekyl-till-samhalle - 2026-06-28

Att våga ­prata om sin undervisning med andra gör en till en bättre pedagog. Det är professor Katarina ­Mårtenssons fasta övertygelse. Vid årsskiftet utsågs hon till universitetets första professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om högre utbildning. Hur blir man en bra universitetslärare? Den frågan har Katarina Mårtensson ofta funderat på under sin långa karriär inom akademin

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/pionjarprofessorn-prata-mer-om-undervisningen - 2026-06-28

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Den svenska vården levererar goda resultat men ändå hör vi dagligen om vårdkrisen och dess konsekvenser. Nu har företrädare från akademi och hälso- och sjukvård tröttnat på kriserna och startat tankesmedjan Vård och Vetenskap med målet att bidra till lösningar och sprida goda idéer. – Vi vill skapa en bättre hälso-

https://www.medicin.lu.se/artikel/tankesmedja-vill-bidra-till-att-losa-vardkrisen - 2026-06-28

På en åker cirka en mil utanför Lund samlades ett 40-tal entusiastiska forskare en regnig dag i slutet av oktober för att inviga en ny forskningsinfrastruktur, och samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Deras entusiasm handlar om perenna (fleråriga) grödors potential att förändra dagens jordbruk från grunden – där den nya forskningsinfrastrukturen i Alnarp kan bli en viktig pu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-bygger-upp-unik-forskningsinfrastruktur-perenna-grodor-tillsammans-med-slu-i - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. De rapporter som chefer och medarbetare i socialtjänsten skriver vid avvikelser gällande exempelvis personer på gruppboende med intellektuell funktionsnedsättning, leder inte till bättre stöd, vilket är avsikten med rapporteringen. – Det innebär att vissa personer med intellektuell funktionsnedsättning lever i en mi

https://www.medicin.lu.se/artikel/avvikelserapporter-leder-inte-till-forbattring - 2026-06-27