Sökresultat

Lunds universitet satsar ytterligare miljoner på Centrum för beredskap och resiliens (LUPREP). Pengarna ska gå till forskarskolan som får åtta nya tjänster samtidigt som två nya utbildningar ska starta. Med satsningen vill universitetet gå i bräschen för att bli Sveriges ledande nav för forskning, utbildning och samverkan kring samhällets beredskap och motståndskraft. Som ett svar på ökande samhäl

https://www.ch.lu.se/artikel/lunds-universitet-satsar-nya-miljoner-pa-framtidens-totalforsvar - 2026-06-29

Vad kan du göra med jorden för att få växterna i din trädgård att trivas? Professorn i markbiologi och jordexperten Håkan Wallander svarade nyligen på tittarfrågor om jord. Se sändningen i efterhand eller läs ett urval av vad som sades nedan. Vanligaste misstaget – och lösningenDet vanligaste misstaget är att låta jorden ligga bar, enligt Wallander. Då kan jorden eroderas, blåsa bort och skadas –

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tradgardsjorden-som-far-vaxterna-att-trivas-expertens-basta-tips - 2026-06-29

Vid vårens ankomst tar humledrottningarna säsongens första vingslag och ger sig ut för att hitta nya boplatser. Men de flyger ut allt tidigare på året till följd av varmare klimat och ett förändrat jordbrukslandskap, visar ny forskning. – Risken är att vi förlorar ytterligare humlearter och får minskad pollinering av grödor och vilda växter, säger forskaren Maria Blasi Romero vid Centrum för miljö

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatforandringar-ger-tidig-flygstart-risk-farre-humlor-och-minskad-pollinering - 2026-06-29

Nu kommer FN:s klimatpanel IPCC med en syntesrapport som sammanfattar de senaste årens rapporter. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, Sveriges kontaktperson för IPCC och även professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap på Lunds universitet. Vad bidrar den nya syntesrapporten med? – Syntesrapporten ger ett relevant kunskapsunderlag i klimatfrågan för världens lände

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markku-rummukainen-om-nya-ipcc-rapporten-atgarder-i-nartid-ar-avgorande - 2026-06-29

Både Tony Ingesson och David Gisselsson Nord älskar spionromaner och är nördigt intresserade av historia. Deras gemensamma nyfikenhet resulterade i ett tvärvetenskapligt samarbete om hur man med hjälp av metoder från spionage och underrättelseanalys kan inspirera till smartare behandling av cancer. Tony Ingesson har ganska lätt för att visa lite attityd när han ställer sig framför kameran. David G

https://www.svet.lu.se/artikel/cancerforskaren-underrattelseexperten - 2026-06-29

Det har tidigare varit svårt att hitta DNA-mutationer i spermier, eftersom förändringarna är ovanliga och de flesta sekvenseringstekniker har stor felmarginal. Nu har forskare vid Lunds universitet gjort en pilotstudie, där de undersökt spermie-DNA och likheten med mutationer hos barn, med hjälp av avancerad duplexsekvensering. Nästan 80 procent av alla nyuppkomna mutationer hos barn kommer från p

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-mojliggor-identifiering-av-mutationer-i-spermier - 2026-06-30

I oktober meddelade Vetenskapsrådet sina beslut om ett antal utlysningar inom medicin och hälsa 2025. Totalt beviljas drygt 1,2 miljarder kronor för åren 2025–2031. Forskare vid Medicinska fakulteten beviljades totalt 214 500 000 kronor fördelat på 41 bidrag. En av forskarna som tilldelades projektbidrag är farmakologiforskaren Peter Zygmunt. Vi kontaktade Peter Zygmunt för att höra mer om hans fo

https://www.medicin.lu.se/artikel/jonkanaler-beroring-och-smartforskning - 2026-06-30

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer - 2026-06-30

Årets största anslag från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse går till Vinay S Swaminathan vid Lunds universitet. Han erhåller fem miljoner kronor för sin forskning om hur frisk bröstvävnad utvecklas till tumörer och sprider sig. Vinay S Swaminathans forskargrupp har utvecklat en 3D-modell som efterliknar tumörens mikromiljö i laboratoriet. Tekniken ger nya möjligheter att förstå sjuk

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-frisk-till-sjuk-i-3d - 2026-06-30

En djurstudie vid Lunds universitet visar för första gången hur olika Parkinsonläkemedel påverkar hjärnans aktivitet på skilda sätt. Detta kan förklara varför vissa patienter utvecklar impulsiva och tvångsmässiga beteenden av sin behandling. Upptäckterna publicerades i NPJ Parkinson’s Disease. Vid behandling av Parkinsons sjukdom drabbas vissa patienter av oönskade beteendeförändringar som spelber

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjarnvag-bakom-impulsivitet-vid-parkinsonsbehandling-upptackt - 2026-06-30

De firar båda 50 i år. Fakultetsmarskalken Kristina blir jubelmarskalk. Och maken Hans kreeras till (blir) jubeldoktor. Så nu är det fest! – Obegripligt att så lång tid förflutit! utbrister Kristina och tittar för ett ögonblick upp från den årliga upputsningen av hattmärket vid köksbordet. I 50 år har Kristina Tornqvist, seniorprofessor och överläkare i oftalmologi (ögonläkare), bistått universite

https://www.intramed.lu.se/artikel/dubbelt-jubel-hos-tornqvists-nog-behover-vi-val-alla-lite-fest-pompa-och-stat - 2026-06-30

Forsknings­områdena är desamma, men hur vi ser på dem har förändrats. Så beskriver konsumtionsforskarna Carys Egan-Wyer och Emma Samsioe utvecklingen inom handels­forskningen de senaste tio åren. – I en av våra senaste rapporter kallar vi det ”Retail as unusual”. Det finns inget normalläge längre inom handeln, inget ”Business as usual”. Allt har blivit mer osäkert, säger Carys Egan-Wyer, universit

https://www.ehl.lu.se/artikel/megatrender-inom-handel-teknologi-hallbarhet-och-valmaende-i-fokus - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Som vid många andra sjukdomar är orsaken till diabetes en kombination av ärftlighet och miljöfaktorer. De senaste åren har forskningen gjort stora genombrott på det genetiska området och identifierat flera gener som ökar risken för att få typ 2 diabetes. Här skriver Cecilia Nagorny Holmberg, forskare på Lunds univer

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvariant-ger-kraftigt-okad-insulinfrisattning - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare har i en ny studie identifierat hur dygnsrytmer i hjärnans celler styr när på dygnet möss blir hungriga och svarar på hormon som reglerar aptiten. Forskarna hoppas att dessa resultat så småningom kan bana vägen för att förstå hur sömnbrist och skiftarbete leder till fetma och typ 2-diabetes. Artikeln public

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hjarnceller-som-styr-rytmer-i-aptiten-identifierade - 2026-06-29

En utredning från Miljödata AB, som levererar systemet Adato till Lunds universitet, visar att den grupp som låg bakom cyberangreppet mot Adato har lyckats komma åt viss information om alla anställda vid universitetet. Även tidigare anställda berörs. Denna sida är uppdaterad 2025-09-29.Såväl nuvarande som tidigare anställda vid Lunds universitet berörs. Tidigare anställda gäller de med anställning

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/angaende-cyberangreppet-mot-var-systemleverantor-miljodata - 2026-06-30

Merparten av de politiska partierna har för stort fokus, och en övertro, på tekniska lösningar, snarare än att förändra de beteenden och system som orsakar klimatkrisen. Med MP och V som undantag. Det visar en ny rapport framtagen av forskare som har analyserat riksdagspartiernas klimatpolitik inför valet 2022. Rapporten baseras på enkätsvar om respektive partis klimatpolitik. Moderaterna besvarad

https://www.sam.lu.se/artikel/klimatforskare-granskar-partiernas-politik-vilka-lyssnar-pa-vetenskapen-och-vilka-ar-samst-i-klassen - 2026-06-29

Danmark har ett försprång på 30 år när det gäller arbetet mot gängkriminalitet. Och deras kriminalitet ser annorlunda ut, något som svenska politiker bör ha i åtanke när de sneglar på danskt polisarbete. Det menar kriminologen David Sausdal som forskat om danskt gängvåld och brottslighet över landsgränser. – Att man i Danmark gjort många saker rätt när det gäller att få bukt med gängvåld är helt u

https://www.sam.lu.se/artikel/danmark-har-ett-30-arigt-forsprang-i-arbetet-mot-gangvald - 2026-06-29

I våras föll domen i ett av förra årets medialt mest uppmärksammade brottsmål. Oväntade klottrare fick ovanligt hårda straff för att ha målat graffiti på tåg under flera års tid. Poliser och politiker beskrev gärningsmännen som maniska i sin skadegörelse och att de bara var ville förstöra så mycket som möjligt. En ny sociologisk studie vid Lunds universitet visar att graffitimålarna har drivkrafte

https://www.sam.lu.se/artikel/vaktare-och-overvakningskameror-gor-det-meningsfullt-att-mala-graffiti-pa-tag - 2026-06-29

Kriget i Ukraina har pågått i ett år. Förödelsen är enorm liksom brotten mot de mänskliga rättigheterna. Än så länge talas det mest om vapenleveranser och väldigt lite om diplomati. När är diplomatiska samtal rätt? Intervju med Karin Aggestam, professor i statsvetenskap och expert på diplomati och fredsprocesser. – Rysslands invasion av Ukraina är ett kristallklart exempel på ett folkrättsvidrigt

https://www.sam.lu.se/artikel/har-diplomatin-spelat-ut-sin-roll - 2026-06-29

I Sverige är grupptalan – som i det pågående Aurora-målet där 300 ungdomar stämmer staten för bristande klimatpolitik – en ovanlig företeelse. Alltför ovanlig menar rättssociologen Michael Molavi. Han menar att Sverige skulle vinna på fler grupptalsmål och förordar därför att staten ska finansiera rättegångskostnaderna. Den 21 mars meddelade Nacka tingsrätt att ungdomsgruppen Auroras stämningsansö

https://www.sam.lu.se/artikel/borde-staten-betala-auroras-klimatstamning - 2026-06-29