Sökresultat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/smabarns-langdtillvaxt-kopplas-till-typ-1-diabetes - 2026-05-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Fler än vart tredje barn under fem år som insjuknar i typ 1 diabetes får sin diagnos så sent att de är svårt sjuka när de kommer till sjukhus. Anledningen, varken vården eller föräldrarna upptäcker symtomen i tid.
 Texten är en återpublicering från diabetesportalen.se Det är engelska forskare som kartlagt hur insjuk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/latt-missa-diabetes-hos-sma-barn-och-farligt - 2026-05-27

Årets pris för bästa uppsats inom kommunal och regional ledning, organisation och ekonomi på totalt 20 000 kronor går till nationalekonomen Arian Mosaddegh för en uppsats som visar på lyckosamma insatser för kompetensförsörjning av undersköterskor. Priset går till uppsatsen: From Classroom to Clinic – The Impact of Employer Influenced Vocational Education on Youth Unemployment and Labor Supply of

https://www.ehl.lu.se/artikel/vinnare-av-kefus-uppsatstavling-2024 - 2026-05-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ohövlighet på arbetsplatsen ska tas på största allvar. Det visar tre Lundapsykologer som låtit närmare 6000 personer svara på frågor om det sociala klimatet på arbetsplatsen. Deras studier visar att upplevd ohövlighet är en stark anledning till att man inte trivs på jobbet och att otrevlig jargong sprider sig om man

https://www.psy.lu.se/artikel/ohovligt-pa-jobbet-sprider-sig-latt - 2026-05-27

En cellinstruerande byggställning som efterliknar lungornas luftblåsor, kan komma att ersätta vävnadsbortfallet vid sjukdomen KOL. Byggställningen som liknar en porös tvättsvamp, proppas full av tillväxtfaktorer som styr lungcellerna i uppbyggandet av ny vävnad. Studien publiceras nu i Communications Biology. KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en av våra stora folksjukdomar med mer än en hal

https://www.medicin.lu.se/artikel/syntetisk-byggstallning-kan-hjalpa-lungan-att-repareras-vid-kol - 2026-05-27

Nu inleds en utredning av ämnet fysik vid Lunds universitet. Syftet är att få inspel av en extern expertgrupp kring hur fysikämnet kan utvecklas framöver. Ett särskilt fokus ligger på hur förändringar i verksamheten kan bidra till att stärka ämnet och öka dess internationella genomslag. Ämnet fysik vid Lunds universitet finns idag vid Lunds Tekniska Högskola och Naturvetenskapliga fakulteten. Ämne

https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/amnet-fysik-ses-over-av-expertgrupp - 2026-05-27

I slutet av april 2024 beslutade fakultetsstyrelsen att en ny institution, Institutionen för kommunikation, ska inrättas. Bildandet av den nya institutionen är en del i fakultetens utveckling mot färre enheter, men samgåendet har också drivits av ytterligare skäl. Den nya institutionen träder i kraft den 1 januari 2025 och följande verksamheter kommer att ingå: Institutionen för strategisk kommuni

https://www.iko.lu.se/artikel/ny-institution-kommunikation-fran-2025 - 2026-05-27

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-05-27

Resan har gått från medeltidsarkeologi till ledande uppdrag inom utvärdering, utbildning och forskning. Nu tar Tina Josefson med sig erfarenheterna, och passionen för struktur, dialog och kreativitet, till LTH. På agendan just nu står att lyssna, lära och fortsätta utforska fakulteten. Tina Josefson är kanslichef på LTH sedan i maj 2025. Men hennes gärning inom akademin började redan för tjugo år

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/fran-medeltidens-tankevarld-till-framtidens-akademi-mot-lths-nya-kanslichef - 2026-05-27

Nu lanserar LTH profilområden för sin samlade spetskompetens inom forskningen. Dessa tvärvetenskapliga områden ska bidra till ökad samverkan med näringslivet och samhället. Kraftsamlingen görs kring sju teman: aerosoler, AI och digitalisering, avancerade ljuskällor, cirkulär byggindustri, energiomställning, nanovetenskap och teknik för hälsa. För LTH:s rektor, Annika Olsson, är etableringen av pro

https://www.lthin.lth.se/artikel/2022/lth-lanserar-profilomraden-starkare-svar-pa-samhallsutmaningar - 2026-05-27

Med en bakgrund inom maringeologi och en passion för att koppla samman forntida havsmiljöer med dagens miljöutmaningar, kliver professor Helena Filipsson in i rollen som biträdande prefekt vid MGeo. I sin nya roll kommer hon att arbeta med att stärka den vetenskapliga infrastrukturen, stödja forskningen och bygga samarbeten som ökar institutionens synlighet och genomslag. Helena, kan du kort berät

https://www.mgeo.lu.se/internt/artikel/mot-helena-filipsson-ny-bitradande-prefekt-vid-mgeo-med-fokus-pa-vetenskaplig-infrastruktur - 2026-05-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. CenCIP anordnar ett seminarium i Stockholm den 22 november med fokus på aktuella frågor och utmaningar inom området skydd av samhällsviktig verksamhet. Skydd av Samhällsviktig verksamhet – Aktuella frågor och utmaningarVälkomna till ett heldagsseminarium med fokus på det viktiga arbetet med skydd av samhällsviktig v

https://www.cencip.lu.se/artikel/ssv-seminarium-stockholm-22-november - 2026-05-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Artikeln "Striking a balance between the costs and benefits of increasing response capability: A microworld study of the effect of capability assessments" av Hanna Lindbom och Henrik Tehler har publicerats i International Journal of Disaster Risk Reduction. ABSTRACTThe Hyogo and Sendai frameworks highlight the key r

https://www.cencip.lu.se/artikel/ny-artikel-publicerad - 2026-05-27

CASE-forskaren Marianne Granbom har varit på studieresa i USA under hösten – där har hon också bott och verkat som forskare. Läs hennes reseberättelse! I november var jag på en studieresa i USA. Jag hade fått accepterat en presentation på GSA:s årliga konferens som i år var i Boston. För att motivera en sådan lång resa passade jag också på att besöka amerikanska kollegor. Jag flög först till Balti

https://www.case.lu.se/artikel/efter-fem-ars-distanskontakt-kunde-vi-traffas - 2026-05-27

Vad innebär egentligen en socialt hållbar bostadspolitik för den åldrande befolkningen? Den frågan försöker CASE-forskarna Susanne Iwarsson, Marianne Granbom och Oskar Jonsson besvara i en ny artikel publicerad i Springer Natures BMC Research Note. De har använt sig av resultat från fyra gränsöverskridande, tvärvetenskapliga och problemorienterade forskningsstudier om bostadsfrågor för den åldrand

https://www.case.lu.se/artikel/sa-blir-bostadspolitiken-socialt-hallbar-aldre - 2026-05-27

Rocío Paz Gonzalez har undersökt sambandet mellan trasiga menisker och artros. Under tre månaders tid har Rocío Paz Gonzalez med hjälp av bidrag från UDC-Inditex befunnit sig vid Lunds universitet på Biomedicinskt centrum (BMC) för att undersöka menisker. Under sin tid i Lund har hon lärt sig nya teknologier för att studera proteiner och arbetat med tekniker för att identifiera biomarkörer i menis

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/reportage-forskarstuderande-fran-spanien-tittar-pa-menisker-i-lund - 2026-05-27

Kan trollsländor flytta hundratals mil över Indiska oceanen, från Indien via Maldiverna till Afrika, och tillbaka igen? Enligt hypotesen ja. Nu har ett internationellt forskarlag med hjälp av modeller och simuleringar tagit reda på om hypotesen stämmer. För tolv år sedan, 2009, beskrev marinbiologen Charles Anderson hypotesen. Han hade då observerat segeltrollsländor (Pantala flavescens) på Maldiv

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-stodjer-trollslandans-flytt-over-indiska-oceanen - 2026-05-27

Det är sedan tidigare klarlagt att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter. Men de molekylära förklaringsmodellerna har hittills varit spartanska. Men nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering. När du vattnar dina trädgårdsväxter reagerar de direkt på en biokemisk nivå. Och när du låter din knivsegg kapa en rabarberstång

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-loser-30-arig-genetikgata-kring-vaxters-reaktioner-pa-beroring - 2026-05-27

https://www.biologi.lu.se/artikel/de-evolutionara-fordelarna-med-samarbete-varierar-honor-och-hanar - 2026-05-27

https://www.biologi.lu.se/artikel/guldmedalj-studier-av-flyttfaglar - 2026-05-27