Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Alla kroppens celler har en inneboende rytm. Ett molekylärt maskineri som ser till att klockan går, och som gör att cellerna vet om det är dag eller natt. - Vår biologiska klocka är ett av många sätt för kroppens celler att göra rätt saker vid rätt tidpunkt, säger diabetesforskaren Hindrik Mulder. – Jag tycker det ä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ogat-informerar-insulincellerna-om-det-ar-dag-eller-natt - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hjärt-kärlsjukdomar är idag ett globalt problem och det görs mycket ansträngningar i världen för att påverka kolesterolet. En av komponenterna som står för de gynnsamma effekterna av det ”goda” kolesterolet är en speciell fettsyra, S1P. Nu har forskare i Malmö kartlagt mekanismen för hur fettsyran transporteras i bl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-pusselbit-i-kolesterolforskningen - 2026-07-17

Vissa beskriver det som en revolution, andra är oroliga för att Chat­GPT ska ta deras jobb. Sedan finns de som nyfiket testar sig fram, medvetna om att vi befinner oss i ett tidigt skede, men ändå kostar på sig en försiktig optimism. Markus Lahtinen är universitetsadjunkt i informatik på Ekonomihögskolan. Han ser inte nödvändigtvis ChatGPT som en revolution, men är optimistisk inför hur man kan an

https://www.ehl.lu.se/artikel/chatgpt-fusk-hjalp-eller-digital-killgissning - 2026-07-17

2011 blev Harvardprofessorn Claudia Goldin hedersdoktor vid Ekonomihögskolan. Hon promoverades tillsammans med de andra nya doktorerna i Domkyrkan i Lund. 2023 blir hon den första kvinnliga forskaren hittills i historien som i ensamt namn tar emot Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (ofta kallat ”Nobelpriset i ekonomi”). Maria Stanfors är Lundaforskaren som inspi

https://www.ehl.lu.se/artikel/maria-stanfors-om-inspirationskallan-claudia-goldin-arets-ekonomipristagare - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Barn med typ 1 diabetes som för ofta har för höga blodsockervärden löper större risk att dö innan de fyller 30 år. Vanligaste dödsorsakerna är akuta diabeteskomplikationer. Slutsatsen drar svenska forskare som undersökt sambandet för ett stort antal typ 1 diabetiker mellan åren 2006 och 2014. De påpekar dock att dag

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hoga-blodsocker-som-barn-okar-risken-tidig-dod-som-ung-vuxen - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sambandet djupa blodsockerfall och försämrade kognitiva funktioner hos barn med typ 1-diabetes är i forskningen väl undersökt och beskrivet. Men hur det är med de äldre är mer okänt, bland de som har haft sjukdomen i många år och haft flera, kanske många, djupa blodsockerfall. Hur har deras kognition påverkats av sj

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/djupa-blodsockerfall-och-kognitiv-svikt-hos-aldre - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Bara en lätt ökning av blodsockret, inte så mycket som diabetes utan inom det normala området, startar en kaskad av skadliga skeenden i de insulinproducerande betacellerna. Upptäckten kan förklara flera olika kända företeelser. Till exempel den så kallade ”smekmånaden” första tiden med diabetes och det faktum att be

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/latt-forhojt-blodsocker-startar-skadliga-processer - 2026-07-17

Att vara konsekvent sen till möten, vara otrevlig mot kollegor eller studenter, inte följa lagar och rutiner (som till exempel att inte anmäla bisyssla om man är lärare), är exempel på misskötsamhet. – Alla kan göra fel och ibland måste man få stöd och tid att göra rätt, säger Lena Lindell vid sektionen HR som, tillsammans med kollegan Anna Leo, leder en workshop där chefer får verktyg att hantera

https://www.intramed.lu.se/artikel/slarv-eller-misskotsamhet-forebygg-sa-slipper-du-jobbiga-samtal - 2026-07-17

Under driftstoppet i Primula är det viktigt att alla manuellt dokumenterar de ärenden som man i vanliga fall själv registrerar i Primula, så att uppgifterna ska kunna registreras på rätt sätt i efterhand, när vi åter får tillgång till systemet. Därför har fakultetsledningen kommit fram till att vi på Medicinska fakulteten ska följa den här rutinen så länge stoppet varar. Senast uppdaterad 1 februa

https://www.intramed.lu.se/artikel/viktigt-sa-har-hanterar-du-arenden-nar-primula-ligger-nere - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Svenska forskare som driver kliniska läkemedelsstudier är dåliga på att offentliggöra resultaten vid studiens slut. Bara en tredjedel av resultaten har rapporterats i tid och resultat från över 200 studier saknas, visar en rapport gjord av forskare vid Lunds universitet inom Cochrane Sverige tillsammans med Transpar

https://www.medicin.lu.se/artikel/misslyckande-att-rapportera-forskningsresultat-hot-mot-folkhalsan - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En upptäckt gjord av forskare vid Lunds universitet visar att bakterier selektivt påverkar den välkända onkogenen MYC, som är involverad i många cancersjukdomar. Studien publiceras nu i Nature Biotechnology. Cancerceller växer snabbt, förstör frisk vävnad och kan sprida sig vidare i kroppen och orsaka metastaser. Ku

https://www.medicin.lu.se/artikel/bakterieproteiner-bryter-ner-onkogenen-myc-och-motverkar-cancer - 2026-07-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hans Pålsson, professor i piano vid Musikhögskolan i Malmö, har sammanställt en pianoantologi med ca 60 svenska pianostycken. Tidsmässigt innehåller den verk från Johan Helmich Roman och Joseph Martin Kraus i mitten av 1700-talet till Albert Schnelzer från 2014. Det sistnämnda är ett beställningsverk av Gehrmans Mus

https://www.mhm.lu.se/artikel/ny-svensk-pianoantologi - 2026-07-17

Årligen satsas nya pengar på forskningen inom åldrande och hälsa. Men tas forskningsrapporterna och resultaten av studierna till vara ute i samhället? Och vilken nytta är dem för de människor som berörs allra mest? Möt Silviasyster Karin Nilsson som blivit omvänd när det handlar om att anamma forskningsresultat. På den populärvetenskapliga konferensen CASE-dagen presenterar forskarnätverket CASE v

https://www.case.lu.se/artikel/silviasystern-jag-har-tyckt-att-forskning-ar-onodig - 2026-07-17

Ett hem som äldre upplever som meningsfullt bidrar till deras välbefinnande. I stället för antal rum och höjd på trösklar, är det känslomässiga aspekter som samhället borde fokusera på. Och hellre proaktiva än reaktiva satsningar. Det framkommer i veckans avhandling av Frida Nordeström, doktorand i profilområdet Proaktivt åldrande. – Jag hoppas resultaten slår an hur fler tänker kring proaktiva bo

https://www.case.lu.se/artikel/ny-forskning-lyfter-vikten-av-satsningar-pa-55-plussare - 2026-07-17

När svenskamerikanska friidrottaren Niklas Cederström skadade sin höft under sin collegetid i USA, fick han under 8 månaders tid med hjälp av en fysioterapeut lära sig om att gå och springa. Av läkare fick han höra att han vid 40 års ålder skulle behöva en ny höft och det enda Niklas kunde tänka på var att han hade för evigt tappat sin identitet som idrottare. När Niklas under sin rehabilitering v

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/train-brain-mot-doktoranden-som-vill-integrera-mental-traning-i-rehabiliteringen-efter-knaskada - 2026-07-17

Under årets EU Days Lund, 14-15 november, organiserade EU-kommissionen i Sverige en paneldiskussion om Sveriges möjligheter att påverka framtidens EU. Hur ska Sverige positionera sig de kommande åren? Vilken framtid och vilket Europa vill Sverige se? Vilken roll ska Sverige spela och hur ska vi se till att omvandla utmaningar till möjligheter? EU-deklarationen 2023 Panelen bestod av Maria Strömvik

https://www.cfe.lu.se/artikel/eu-days-lund-forma-eus-framtid-vad-ar-sveriges-roll - 2026-07-17

Maj-Lena Finnander Linderson, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), genomförde en studie om konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen. Det har nu gått 40 år sedan katastrofen inträffade, och vi frågar Maj-Lena om vad hon undersökte, hur hon reagerade på de fruktansvärda nyheterna och vad hon tycker vi kan lära oss av händelserna. Hallå, Maj-Lena Finnander Linderson!Det har gå

https://www.mgeo.lu.se/artikel/40-ar-sedan-tjernobyl - 2026-07-17

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer (habitat) som dessutom ofta är av otillräcklig kvalitet. En ny studie genomförd av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras habitat betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk m

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-07-17

https://www.lthin.lth.se/artikel/2022/almedalen-en-mojlighet-lth-att-mota-beslutsfattare - 2026-07-17

Hur bygger man en stark publiceringsprofil i ett alltmer konkurrensutsatt akademiskt landskap? Vad krävs för att säkerställa att ens forskning faktiskt når fram till de människor som behöver den? Och hur blir man synlig i forskarsamhället – även om man inte har den mest utåtriktade personligheten? LTH-lektorn Enrico Ronchi ger sina bästa tips. Var inte rädd för att kasta dig ut i internationella s

https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/sa-kan-du-oka-din-akademiska-publicering - 2026-07-17