Sökresultat

Informationsåldern började långt före internet – den började med själva livet. Nobelpristagaren Craig C. Mello beskrev vid Lund Spring Symposium i maj hur levande organismer inte bara är bärare av gener, utan också aktiva förvaltare, försvarare och redaktörer av genetisk information. Craig Mello, som tillsammans med Andrew Fire tilldelades Nobelpriset 2006 för upptäckten av RNA-interferens (RNAi),

https://www.medicin.lu.se/artikel/rnai-en-genetisk-gnista-i-cellens-informationsinferno - 2026-05-28

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. 87 miljoner kronor per år skulle den traditionella vården kunna spara ifall hälften av den nuvarande grundbehandlingen för patienter med artros genomfördes digitalt via en app istället för traditionellt på klinik. Det visar en studie av forskare vid Lunds universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PL

https://www.medicin.lu.se/artikel/miljoner-att-spara-om-artros-behandlas-app - 2026-05-27

Trots Sveriges vision att vara världsledande i att stödja hälsa och välbefinnande med välfärdsteknik senast det här året, är implementering och användning av sådan teknik förvånansvärt låg. Därmed är nyttan för människor begränsad. Det vill forskare vid CASE och profilområdet Proaktivt åldrande ändra på. Samhället hoppas ny teknik ska lösa många problem, spara personal, pengar och andra resurser.

https://www.case.lu.se/artikel/ny-forskning-ska-avsloja-om-valfardstekniken-ar-vard-sitt-pris - 2026-05-27

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer och dessa är dessutom ofta av otillräcklig kvalitet. En ny studie av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland Biologiska institutionen och CEC vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras livsmiljöer betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk mångfald. I

https://www.biologi.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-05-27

Tre forskare vid Lunds universitet, alla med en lång lista av betydande forskningsmeriter, tilldelas ERC Advanced Grant på 2,5 miljoner euro vardera för att vidareutveckla och fördjupa sina forskningsprojekt. Två av dem leder forskargrupper vid MultiPark. Projekten handlar om hjälparproteiners funktion vid neurodegenerativa sjukdomar och blodtester för snabbscreening av läkemedel för behandling av

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/dubbelt-upp-i-prestigefullt-eu-anslag-multiparks-forskargrupper - 2026-05-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Geoengineering, såsom koldioxidinfångning från atmosfären eller flygutsläpp av solreflekterande partiklar i atmosfären, har de senaste åren snabbklättrat på mångas listor över insatser som bäst bedöms kunna stävja klimatförändringarna. Enligt en ny avhandling i statsvetenskap har dock vurmen andra orsaker än en opar

https://www.sam.lu.se/artikel/grumlig-vurm-geoengineering - 2026-05-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Inte bara arv och miljö, inte bara gener och livsstil påverkar risken att insjukna i typ 2 diabetes. Till de komplexa sambanden ska också läggas epigenetiska faktorer, förändringar av arvsmassan som inträffar under livetes gång. På sikt kan de nya rönen leda till principiellt nya sätt att behandla diabetes. En ny un

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-slar-en-brygga-mellan-arv-och-miljo - 2026-05-27

De senaste åren har de digitala vårdalternativen för patienter med knä- och höftartros ökat kraftigt – inte minst på grund av pandemin. Men hittills har det inte gjorts några studier som har jämfört effekten av de digitala vårdinsatserna med de traditionellt fysiska. I en studie som publiceras i tidskriften JAMA Network Open, har forskare jämfört de två artrosskolorna. Cirka var fjärde person över

https://www.medicin.lu.se/artikel/digital-och-fysisk-artrosskola-ger-samma-resultat - 2026-05-27

En ny stor internationell studie ledd från Lunds universitet, visar att man nu kan identifiera personer med Alzheimers sjukdom innan de har några symtom. Det går även att förutsäga vem som kommer försämras inom de närmaste åren. Studien publiceras i Nature Medicine och kommer lägligt mot bakgrund av att nya läkemedel nyligen utvecklats mot Alzheimers sjukdom, menar forskarna bakom studien. Drygt 1

https://www.medicin.lu.se/artikel/alzheimers-kan-diagnostiseras-innan-symtom - 2026-05-27

När ett barn visar sig ha nedsatt hörsel – tänk då på att orsaken kan vara mitokondriell sjukdom. Det rådet ger Lundaforskare som tillsammans med amerikanska kollegor undersökt ett ovanligt stort antal personer med mitokondriell sjukdom. De har sett att det är avgörande var i DNA mutationen finns för när hörselnedsättningen debuterar. På det amerikanska sjukhuset Children´s hospital of Philadelphi

https://www.medicin.lu.se/artikel/typ-av-mutation-styr-horselnedsattning-vid-mitokondriell-sjukdom - 2026-05-27

Var tredje patient blir tillfrågad om sina levnadsvanor när de besöker sjukvården. Den siffran borde vara högre, menar professorerna Hanne Tønnesen och Inger Kristensson Hallström, som är ansvariga för WHO Collaborating Centre vid Lunds universitet. Levnadsvanor borde angå sjukvården ännu mer än vad det gör idag, konstaterar Hanne Tønnesen: – Vi har helt enkelt inte råd att låta bli den förebyggan

https://www.medicin.lu.se/artikel/who-uppdraget-skapa-evidens-hur-varden-kan-forebygga-sjukdom - 2026-05-27

Patienter med hjärtinfarkt som får en snabb tilläggsbehandling med blodfettssänkande medicin, har en betydligt bättre prognos än de som får behandlingen sent, eller inte alls. Forskarna bakom studien menar att baserat på resultaten, skulle 100-200 nya hjärtinfarkter, stroke och dödsfall kunna förhindras i Sverige varje år. Kortfakta om studien: Klinisk forskning//Peer review-granskad publikation//

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjartpatienters-liv-kan-raddas-med-enkel-medicinering - 2026-05-28

I Pildammsparken i centrala Malmö har forskare vid Lunds universitet fångat vilda plattmaskar, mästare på att återskapa sig själva vid skada. Nu har de för första gången utnyttjat maskarnas unika förmåga att regenerera sig, för att påskynda sårläkning i mänskliga hudmodeller. Ett forskarteam vid Lunds universitet blev nyligen kontaktat av forskare vid ett koreanskt hudvårdsföretag. De var intresse

https://www.medicin.lu.se/artikel/vilda-plattmaskar-laker-sar - 2026-05-28

Kombinationen av IT och ekonomi lockade Emily Tran att studera Systemvetenskapligt kandidatprogram på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Efter examen väntar jobb som junior IT-konsult. Efter gymnasiet kände Emily sig vilsen och påbörjade flera utbildningar innan hon hittade rätt.– Efter studenten var jag osäker på nästa steg. Jag började först läsa till socionom och sedan en termin industride

https://www.ehl.lu.se/artikel/emily-hittade-ratt-pa-ekonomihogskolan - 2026-05-28

Nicholas Leigh kom från USA till Sverige och Lund för fyra år sedan. I sin forskning fokuserar han på salamandrar och hur de kan återskapa allt från ben, svansar och till och med delar av hjärtat. I Sverige har han också engagerat sig i arbetsmiljöfrågor. Det var älgar och deras förmåga att växa ut nya horn ­efter fällning som först väckte ­Nicholas Leighs intresse för regenerativ forskning. Av pr

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/sjalvhelning-och-samhorighet - 2026-05-28

Staden är den perfekta platsen för att studera natur och hur människan påverkar den, menar Johan Kjellberg Jensen. I en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) fördjupar han sig i just samspelet mellan växter, djur och människor i den fysiska miljö som städer utgör. Många av oss förknippar ”natur” med något man åker i väg till landsbygden för att uppleva. Men natur finns ab

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/staden-vart-viktigaste-ekosystem - 2026-05-27

Bakterier utvecklar ständigt nya resistensmekanismer för att motverka effekterna av antibiotika. För att utveckla nya antibiotika som kan övervinna resistensen är det viktigt att förstå hur resistensen fungerar. Med hjälp av så kallad kryo-elektronmikroskopi (kryo-EM) har forskare vid universiteten i Lund och Hamburg upptäckt molekylära detaljer i en viktig mekanism bakom antibiotikaresistens. Upp

https://www.medicin.lu.se/artikel/nobelprisvinnande-mikroskopiteknik-avslojar-mekanismer-bakom-bakteriers-antibiotikaresistens - 2026-05-27

Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som finns i urbana miljöer. Urbana gröna områden är attraktiva för många vilda arter, men innehåller också en rad ohållbara syntetiska material och kemikalier. Igelkottar vandrar långa sträck

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2026-05-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Boreala torvmarker lagrar stora mängder kol, men varmare och torrare förhållanden orsakade av klimatförändringen kan innebära att dessa ekosystem omvandlas till kolkällor. Utrustad med drönare och värmekameror har Julia Kelly, som nyligen disputerade vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), studerat vilka f

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dronare-ger-nya-insikter-om-torvmarkers-koldioxidutslapp - 2026-05-27

Positiva tidiga säkerhetsresultat har uppnåtts efter de fyra första patienterna som genomgått transplantation av dopaminproducerande stamceller inom den kliniska studien STEM-PD. STEM-PD-studien undersöker för första gången i människa en ny terapi mot Parkinsons sjukdom. Målet är att ersätta dopaminceller som gått förlorade på grund av sjukdomen med friska celler framtagna från stamceller.Teamet b

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/klinisk-stamcellsbaserad-transplantationsstudie-stem-pd-mot-parkinsons-har-inlett-doshojning - 2026-05-27