Filtyp
Professorerna Marta Pertegás Sender och Jeremias Adams-Prassl har utsetts till fakultetens hedersdoktorer. Marta Pertegás SenderProfessor Marta Pertegás Sender, universitetet i Maastricht, inledde sin karriär inom akademin som doktorand i Leuven och disputerade år 2000 på en avhandling om gränsöverskridande patentintrång. Som nydisputerad arbetade Marta som lärare och forskare vid universitetet i
https://www.jur.lu.se/artikel/hedersdoktorer-2025 - 2026-05-29
Nyligen fångade ett nytt instrument på det fyra meter stora VISTA-teleskopet vid det Europeiska sydobservatoriet i Chile in sitt första stjärnljus. Det markerar starten för en ny era i astronomin, där forskare ska kartlägga himlen i aldrig tidigare skådad detalj. Instrumentet, som fått namnet 4MOST, eller Multi-Object Spectroscopic Telescope, tar inte vanliga bilder av natthimlen. I stället samlar
https://www.fysik.lu.se/artikel/ett-nytt-oga-mot-universum-oppnas-i-chile - 2026-05-29
Stort grattis till Charlotte Ling som får ett anslag på fem miljoner danska kronor från Novo Nordisk Foundation. Det handlar om klinisk forskning inom precisionsmedicin med epigenetisk analys av blod från 13 000 personer. Charlotte Ling, som är professor i diabetesforskning och med ett särskilt fokus på epigenetik, har under tio år forskat på epigenetiska biomarkörer som kan förutspå hur patienter
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/charlotte-ling-far-stort-anslag-klinisk-diabetesforskning - 2026-05-29
Hallå där forskningskoordinator Marianne Hall och professor Henrik Smith, båda CEC, som nyligen varit på policyspaning i Bryssel med forskare från profilområdet Naturbaserade framtidslösningar. Berätta Marianne, varför reste ni till Bryssel? – Vi ville komma ner till Bryssel och diskutera på plats med företrädare för kommissionen, folkvalda och intresseorganisationer om vilka forsknings- och kunsk
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/pa-policyspaning-i-bryssel - 2026-05-29
Nyligen fångade ett nytt instrument på det fyra meter stora VISTA-teleskopet vid det Europeiska sydobservatoriet i Chile in sitt första stjärnljus. Det markerar starten för en ny era i astronomin, där forskare ska kartlägga himlen i aldrig tidigare skådad detalj. Instrumentet, som fått namnet 4MOST, eller Multi-Object Spectroscopic Telescope, tar inte vanliga bilder av natthimlen. I stället samlar
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-nytt-oga-mot-universum-oppnas-i-chile - 2026-05-29
Soft girls vill inspirera sina medsystrar att skippa karriären, bli försörjda av en man och i stället satsa på familj och skönhet. För 60 år sedan såg det radikalt annorlunda ut. Då arbetade statliga ” influencers” för att kvinnorna skulle lämna hemmafrutillvaron för arbetsmarknaden. Begreppet soft girl kom med på listan över 2024 års nyord. En soft girl kan enklast beskrivas som en uppåtgående tr
https://www.sam.lu.se/artikel/statliga-influencers-drev-kvinnor-till-arbete-nu-vill-soft-girls-ha-dem-hemma - 2026-05-29
Årets Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid Lunds universitet tilldelas i år Alexandru Schiopu, docent i kardiologi. Han får utmärkelsen och priset på 80 000 kronor för sin framstående forskning om immunsystemets roll vid hjärtsjukdom. Motivering till priset: "För hans framstående forskning om immunsystemets roll vid hjärtsjukdom, vilken på ett föredöm
https://www.medicin.lu.se/artikel/lunds-fernstromspris-forskning-som-forbattrar-behandling-av-hjartsjukdom - 2026-05-29
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I Skåne kan nyfödda screenas för typ 1-diabetes och celiaki. Fler än beräknat har visat sig ha förhöjd risk att bli sjuka och ett trettiotal barn i Skåne har redan rekryterats till forskningsstudier som syftar till att förhindra sjukdomarna. I somras inleddes en stor screening av nyfödda barn i Skåne som ska pågå ti
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/screening-identifierar-hogriskbarn - 2026-05-29
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Med en ny och mycket känslig metod har brittiska forskare visat att kroppen även efter långvarig typ 1 diabetes fortsätter att producera insulin i små mängder. Det bevisar att det finns levande insulinceller kvar, menar de och argumenterar för att upptäckten kan vara viktig enligt devisen "så länge det finns liv fin
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/de-flesta-typ-1-diabetiker-producerar-eget-insulin - 2026-05-29
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk att barnet föds för tidigt. Risken ökar när blodsockernivån stiger, men även kvinnor som håller en rekommenderad nivå löper risk att föda för tidigt. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin som publiceras i Annals of Internal
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Antalet ungdomar och unga vuxna i Sverige som har typ 1-diabetes har sannolikt underskattats grovt och kan vara 2-3 gånger fler än beräknat. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, som genomförts med hjälp av Nationella Diabetesregistret. Den så kallade Diabetes Incidens Studien, DISS, har sedan 1983 följt nyi
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/antalet-unga-typ-1-diabetiker-grovt-underskattat - 2026-05-29
Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar att jordens magnetfält spelar en viktig roll för den gåtfulla fjärilens navigation. Bogong-fjärilen 'Agrotis infusa' är anspråkslöst gråbrun, lever i Australien och har en hjärna med storleken av en tiondels
https://www.biologi.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2026-05-29
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskarna vet i dag en hel del om vad som kan orsaka typ 2 diabetes. I ett nytt svenskt-finskt forskningsprojekt ska man ta reda på vad som tvärtom skyddar mot sjukdomen. - It’s the final countdown för genetiken, säger professor Leif Groop, koordinator för Lunds universitets Diabetescentrum och en av de främsta diab
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/final-countdown-genetiken - 2026-05-30
En viktig målsättning med precisionsmedicin är att minska risken för fel och att göra rekommendationer inom hälso- och sjukvården mer träffsäkra, men för att nå hela vägen krävs bättre evidens. Ett internationellt konsortium lett av Paul Franks vid Lunds universitet presenterar nya riktlinjer som kan bidra till att öka den kliniska relevansen av forskning inom precisionsmedicin. Författarna till e
https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-ska-forskningen-inom-precisionsmedicin-bli-mer-traffsaker - 2026-05-30
Hur når vi verklig påverkan med vår forskning och hur ska vi samverka för att forskningsresultat ska få genomslag? Ett sätt är att delta i sammanhang där beslutsfattarna sitter. Två nyligen genomförda aktiviteter har varit på EU-nivå och i riksdagen. Diskussion i Europaparlamentet om hur mobilitet påverkar bostads- och klimatkrisenHur parkeringspolitik påverkar både bostadsbristen och klimatomstäl
https://www.ses.lu.se/artikel/samverkan-i-praktiken-tjanstevetenskap-och-politik - 2026-05-29
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I Sverige drabbas drygt 4 000 personer varje år av malignt melanom. Sjukdomen är den allvarligaste formen av hudcancer och antalet fall ökar för varje år, vilket har gjort hudcancer till en av våra vanligaste cancerformer. Nu har ett forskarteam från Lunds universitet studerat ett protein som reglerar den gen som är
https://www.medicin.lu.se/artikel/protein-kopplad-till-aggressiv-hudcancer - 2026-05-30
Det har gått ett decennium sedan världens länder skrev under Parisavtalet. Statsvetaren Fariborz Zelli summerar vad som överraskat – både positivt och negativt – i klimatpolitiken under de senaste tio åren och blickar även framåt. Vilken har varit den största framgången med Parisavtalet hittills?Jag skulle nog säga att den största framgången är att FN lyckats behålla sin centrala roll i det global
https://www.sam.lu.se/artikel/vantat-och-ovantat-tio-ar-efter-parisavtalet - 2026-05-29
Hur sårbar är mänskligheten inför klimatförändringarna? Och hur har de redan idag påverkat människor runt om på jorden? Det är några av de frågor som besvaras av FN:s klimatpanel den 28:e februari. I slutrapporten deltar tre forskare från Sverige varav två – Martina Angela Caretta och Emily Boyd – kommer från Lunds universitet. Under tre års tid har cirka trehundra toppforskare från hela världen g
https://www.sam.lu.se/artikel/fns-klimatrapport-28-februari-hur-sarbara-ar-vi-och-hur-kan-vi-anpassa-oss - 2026-05-29
Återvinningsindustrin för metaller växer, inte minst genom nya metaller i elektroniska komponenter. Lundaforskare har undersökt inandningsluften på 13 återvinningsföretag i Sverige. Bland resultaten syns höga blyhalter och ett stort antal metaller i blodet hos dem som arbetar med återvinningen. Olika former av metaller ingår i, och är en förutsättning för, tillverkningen av de flesta produkter i d
https://www.medicin.lu.se/artikel/skadlig-exponering-vid-metallatervinning - 2026-05-30
Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå. Nu har tre av doktoranderna i forskargruppen precis disputerat. Hjärnan
https://www.medicin.lu.se/artikel/tre-i-rad-hattrick-hjarnelektroder - 2026-05-29
