Sökresultat

Hanterar du komplexa hållbarhetsfrågor i din undervisning? En kommande seminarieserie fokuserar på praktiska lösningar och personliga erfarenheter av hållbarhet i klassrummet. I linje med Lunds universitets utbildningsstrategi 2023-2024 – som syftar till att främja innovativ, digital och hållbar utbildning – presenterar vi en seminarieserie som lyfter de praktiska aspekterna av undervisning för hå

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/kommande-seminarier-om-undervisning-hallbarhet - 2026-06-25

Den 22 september invigs Swedish Chips Competence Center (SCCC) i The Loop i Lund. Med Lunds universitet som drivande aktör samlas forskare, startups och industripartners för att stärka Sveriges och Europas position inom halvledarteknik. En gemensam vision för svensk och europeisk halvledarteknikHalvledarteknik är avgörande för allt från mobiltelefoner och elfordon till kraftverk och medicinteknik.

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/sccc-i-centrum-nar-nationellt-halvledarcentrum-invigs - 2026-06-26

I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det konstaterar forskare vid universiteten i Lund och Oxford efter att ha gått igenom data från mer än 9000 studier. Ett generellt mönster är att djur som lever länge får färre avkommor jämfört med djur som lever kortare tid. Med andra ord; föräldrapar som får många ungar förkor

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2026-06-25

Törnskator flyger tusentals kilometer till Afrika – och gör det med förbluffande precision. Med hjälp av ny teknik har forskare i Lund lyckats följa fåglarnas resor i detalj. Det visar sig att de kan ha ett mer komplext, genetiskt flyttprogram än forskarna tidigare kunnat visa. – Vi kan nu i realtid följa var fågeln är under året, hur den har kommit dit och exakt hur lång tid det tog. Varje fågel

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-teknik-avslojar-flyttfaglarnas-forbluffande-flygprecision - 2026-06-25

Stiftelsen Promobilia satsar 25 miljoner kronor på ett nytt, storskaligt forskningsprojekt mot Parkinsons sjukdom. Donationen gör det möjligt för fyra forskargrupper, varav en vid Lunds universitet och tre vid Karolinska Institutet, att kraftsamla kring utvecklingen av nya behandlingsstrategier som angriper sjukdomens grundorsaker. Med hjälp av innovativa metoder, såsom avancerade genterapier och

https://www.medicin.lu.se/artikel/stiftelsen-promobilia-satsar-25-mkr-mot-parkinsons-sjukdom - 2026-06-25

Vad händer om man tussar ihop ett gäng forskare i tumörbiologi med systemutvecklare och AI-forskare? Förhoppningsvis att man med hjälp AI kan koppla ihop en mängd data, som leder till nya behandlingar för njurcancer – det är i alla fall vad forskarna inom EU-projektet KATY tänker sig. Men först måste man hitta ett gemensamt språk som alla yrkesgrupper förstår. – Det är en utmaning men samtidigt ut

https://www.medicin.lu.se/artikel/finns-i-sjon-nya-cancerbehandlingar-med-ai - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Papperslösa migranter och utvisningar av ensamkommande barn sätter förutsättningarna för socialarbete på prov. Vanna Nordling lägger i dagarna fram en avhandling där hon bland annat studerat hur socialarbetare hanterar sin dubbla roll som stöd i nöd å ena sidan och kontroll och gränsdragare å den andra. På senare ti

https://www.sam.lu.se/artikel/socialarbetare-provas-hart-av-dubbla-roller-kring-migranter - 2026-06-25

Forskare har länge försökt förstå sambandet mellan artros, vår vanligaste ledsjukdom, och hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och högt blodtryck. Tidigare har man trott att artros helt enkelt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom på grund av minskad fysisk aktivitet pga ledsmärta och fetma. Men nya rön tyder på att något mycket djupare kan ligga bakom kopplingen: våra gener. En ny insikt om gemensamm

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/kan-gemensamma-genetiska-faktorer-ligga-bakom-bade-artros-och-hjart-karlsjukdom - 2026-06-25

Blåmesar är inte lika läraktiga som talgoxar. Men de nyfikna mesarna presterar ändå bättre än många andra fågelarter i kognitiva tester. Det visar en ny impulsstudie från Lunds universitet. Självkontroll är svårt för djur och brukar därför användas som jämförande mått när man vill undersöka allmän kognitiv förmåga hos olika arter. Det vanligaste verktyget är ”det transparenta cylindertestet”. Expe

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blamesar-trogare-talgoxar - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det konstaterar forskare vid universiteten i Lund och Oxford efter att ha gått igenom data från mer än 9000 studier. Ett generellt mönster är att djur som lever länge får färre avkommor jämfört me

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2026-06-25

Bakterier i tarmfloran kan ge upphov till elektrisk ström. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultaten är av värde vid utveckling av läkemedel, men även vad gäller exempelvis produktionen av bioenergi. Det är sedan tidigare känt att bakterier kan skapa en elektrisk ström utanför sin egen cell, så kallad extracellulär elektrontransport. Detta har påvisats och analyserats i detalj hos

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/bakterier-gor-elektrisk-strom-av-socker-i-din-tarm - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En ny studie visar att socker kan användas för att detektera Alzheimers sjukdom. Med hjälp av en speciell teknik, som varken är beroende av radioaktivitet eller metalliska kontrastmedel, hoppas forskarna kunna upptäcka demenssjukdomen i ett tidigare skede. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan vilk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vanligt-socker-har-stor-potential-som-kontrastmedel-vid-detektering-av-alzheimers-sjukdom - 2026-06-25

Pufendorfinstitutet erbjuder två olika typer av interdisciplinära grupper: Dels har vi våra Teman där forskare från olika discipliner och fakulteter vid Lunds universitet arbetar på och blir avlönade av institutet en dag i veckan under ett helt läsår. Vi har också en flexibel mötesform för tvärvetenskaplig forskning, där forskarna får möjlighet att arbeta tillsammans kring ett gemensamt problem so

https://www.pi.lu.se/artikel/fyra-nya-advanced-study-groups-valkomnas-i-september - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det åligger alla aktiebolag att producera en årsredovisning. Men vad händer med årsredovisningen efter det att den har publicerats? Vem läser den och varför? Och vem riktar sig årsredovisningen till? Vem är den egentligen skriven för, och hur är den grafiskt utformad? Forskningstemat The Annual Report utforskar mång

https://www.pi.lu.se/artikel/arsredovisningens-manga-dimensioner - 2026-06-25

Varje dag samlas enorma mängder satellitbilder in från jordens yta – data där man kan se allt från skogsskövling till urbanisering och effekter av klimatförändringar. Nu inrättas – med stöd av Rymdstyrelsen – ett nytt kompetenscentrum som ska underlätta för samhällsforskare att använda sig av rymdbaserad information. Det nya nationella centret Swedish Competence Centre for Satellite-Enabled Social

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/mer-satellitdata-kan-anvandas-i-samhallsforskning - 2026-06-26

De superrikas klimatavtryck är betydligt större än andras. Nu undersöker forskaren Kajsa Emilsson med kolleger, om ett inkomsttak för de allra rikaste kan bidra till minskade utsläpp – en idé som väcker debatt. Idé om en maxinkomst är fortfarande relativt ny i samhällsdebatten, även om det på olika håll har forskats på ämnet. En maxinkomst kan utformas på olika sätt – antingen inkomst från arbete

https://www.soch.lu.se/artikel/kan-ett-inkomsttak-extremrika-bidra-till-minskade-klimatutslapp - 2026-06-25

Kan en samhällskontakt hjälpa personer och deras närstående – drabbade av allvarlig sjukdom, stress, ensamhet – som behöver mer stöd att hantera vardagen? Ja, det vill Dröfn Birgisdóttir undersöka i forskningsprojektet “Tillsammans”. Sjukvården är hårt belastad och samtidigt finns det resurser i samhället som skulle kunna stötta upp och tas till vara. Det menar forskaren Dröfn Birgisdóttir och hen

https://www.medicin.lu.se/artikel/tillsammans-en-modell-vardgivare-att-lanka-till-patienter-som-behover-stod - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Tillräckligt med mark för framtida produktion av mat och biomassa, bevarande av grönytor i städerna och ett skogsbruk där mer hänsyn tas till naturvård och klimat. Det är några av punkterna när forskare i Lund tillsammans med relevanta samhällsaktörer listar de 15 viktigaste utmaningarna för att uppnå hållbar markan

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/de-viktigaste-utmaningarna-en-hallbar-markanvandning - 2026-06-25

Forskare i Lund har upptäckt en antitoxinmekanism som tycks kunna neutralisera hundratals olika toxiner och därmed skydda bakterier mot virusattacker. Mekanismen har fått namnet Panacea, efter den grekiska medicinens gudinna vars namn har blivit synonymt med universellt botemedel. Förståelsen av bakteriella toxin- och antitoxinmekanismer kommer att vara avgörande för framtida framgångsrik fagterap

https://www.medicin.lu.se/artikel/multifunktionell-pa-och-avknapp-hammar-bakterietillvaxt - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En ny undersökning med över 2 000 personer med typ 2-diabetes i Sverige visar att hela 52 procent av de som haft diabetes i mindre än tre år aldrig har fått utbildning om sin sjukdom. I jämförelse med en tidigare genomförd undersökning 2010 pekar resultaten på en oroväckande trend; färre får utbildning, en allt stör

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mer-varannan-ny-med-typ-2-diabetes-far-ingen-utbildning - 2026-06-25