Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. De kallas foraminiferer eller skalamöbor och har funnits i världshaven i 545 miljoner år. I en ny studie kan ett forskarlag slå fast att en del arter av denna amöba troligtvis kommer att klara sig galant även i en klimatförändrad framtid. Detta tack vare sin förmåga att respirera nitrat. En konsekvens av klimatförän

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mikroskopiska-skalamobor-troliga-vinnare-i-framtidens-syrefattigare-hav - 2026-07-11

Med hjälp av röntgen- och neutronspridning har ett forskarlag i Lund lyckats kartlägga fibrillstrukturen hos proteinet beta-amyloid 42 som bidrar till Alzheimers sjukdom. Den nya kunskapen kan bli en viktig pusselbit i den framtida jakten på effektiva läkemedel. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan vilket leder till minnesproblem och svårigheter att tolka intryck. Till en början

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-detaljkunskap-om-skadligt-protein-kan-bli-anvandbar-i-kampen-mot-alzheimers - 2026-07-11

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Behovet tränger på men du får konstiga blickar och blir utskälld oavsett om du går in på damernas eller herrarnas. Det är vardagen för personer över hela världen som inte identifierar sig med traditionella könsnormer. Men det finns sätt att göra toaletter mer tillgängliga för alla, oavsett könsidentitet. Ett sätt är

https://www.sam.lu.se/artikel/alla-behover-en-plats-dar-man-kan-kissa-i-fred - 2026-07-11

Vilken roll spelar programmering i fysikundervisningen? Kan programmering användas för att lära ut fysikaliska begrepp? I sitt avhandlingsarbete undersöker Kim Svensson hur rörelsen mellan formel, kod och visualisering kan bidra till lärande i fysik. I framtiden hoppas Kim att programmering kan användas på ett mer öppet sätt, där eleverna får möjlighet att utforska sina egna modeller och idéer på

https://www.fysik.lu.se/artikel/nar-elever-far-koda-sjalva-blir-fysikundervisningen-battre - 2026-07-11

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Anders Rosengren vid Lunds universitet får 8 miljoner kronor för att under fem år utveckla sin medicinska forskning inom behandling av typ 2 diabetes. Idag offentliggjordes mottagarna av anslaget Ragnar Söderbergforskare i medicin 2013 och två av sex forskare finns vid Lunds universitet. Den andre lundaforskaren är

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/prestigefulla-anslag-till-medicinforskare - 2026-07-11

Forte har beviljat medel för ett nytt CEPI-projekt. Det är Elisabeth Argentzell vid hälsovetenskaper vid Lunds universitet som med start nästa år ska leda detta Forte-finansierade projekt inom Region Skåne tillsammans med Ulrika Bejerholm, Sigrid Stjernswärd, Björn Hofvander och Livia Ambrus, och såklart personal och patienter. Projektet heter ”Coping genom sensorisk modulering. Ett program för at

https://www.cepi.lu.se/artikel/nytt-forte-projekt-om-coping-genom-sensorisk-modulering - 2026-07-11

Mycket forskning som idag kräver etikgodkännande ska i framtiden undantas från kravet. Det föreslås i en utredning som lämnats till utbildningsdepartementet. Utredaren föreslår att forskning där myndiga forskningspersoner lämnat samtycke till behandlingen av uppgifter ska undantas från etikprövning. Forskare ska inte heller behöva etikpröva forskning på personuppgifter som har fått allmän spridnin

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/stora-forandringar-foreslas-gallande-etikprovning - 2026-07-12

Gemensamma förvaltningen ska erbjuda bästa möjliga stöd för verksamheten. För att göra det behöver vi kontinuerligt se över organisation och arbetssätt för att erbjuda rätt stöd och hålla budgeten i balans. Utifrån det genomförs nu en rad förändringar. Till exempel att större delen av stödet till uppdragsutbildningen ska flytta ut till fakulteterna. Det förslag till organisation som nu finns är re

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/gemensamma-forvaltningen-i-forandring - 2026-07-12

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Konstnärliga fakultetens utbildningsprogram har nu alla granskats externt och kollegialt i universitetskanslersämbetets (UKÄ) granskningsperiod 2017-2022. De tre perspektiv som UKÄ har lyft fram för perioden är studentinflytande, arbetsliv och jämställdhet. Under hösten 2019 inleddes granskningen av Konsthögskolan o

https://www.konstnarliga.lu.se/artikel/konsthogskolan-arbetar-vidare-med-fokus-pa-studenternas-involvering - 2026-07-11

Höstens fokus kommer att vara att utreda framtidens forskningsinfrastruktur utifrån Krantz-rapporten, att följa upp resultatet från universitetets e-infrastrukturutredning och att belysa informations- och IT-säkerheten vid universitetet. Att gå från dekan/rektor på LTH till vicerektor för forskningsinfrastruktur och digitalisering har varit en spännande upplevelse. Spännande, utmanande men också f

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/oversyn-av-var-forskningsinfrastruktur-och-informationssakerhet - 2026-07-11

Den 15-17 maj 2024 bjuder SMHI, de strategiska forskningsområdena MERGE och BECC samt Bolincentret för klimatforskning in till det andra svenska klimatsymposiet i Norrköping. Ett symposium för ökad vetenskaplig förståelse av klimatförändringen och dess miljömässiga och samhälleliga konsekvenser. Klimatförändringarna påverkar både den fysiska miljö, det mänskliga samhället och de ekosystem vi är be

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nu-kan-du-skicka-ditt-bidrag-till-det-svenska-klimatsymposiet - 2026-07-11

Samtidigt som vi förses med generösa mängder data över stigande temperaturer, koldioxidhalter och smältande glaciärer finns det andra områden som, lite mer i skymundan, också påverkas av en varmare planet. Doktoranden Christie Nicoson undersöker förhållandet mellan klimatförändringar, genus och fred. Hon konstaterar att de är nära sammankopplade och nu tilldelas hon priset Agenda 2030 Award för si

https://www.svet.lu.se/artikel/doktoranden-christie-nicoson-far-arets-hallbarhetspris-agenda-2030-award - 2026-07-11

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Några frågor till Sara Rondahl och Lina Köpsén. De är bibliotekarier på Campus Helsingborgs bibliotek. Sedan en tid arbetar de på institutionen på måndagar. Hur har bibliotekariernas (och bibliotekens) roll förändrats?– Tendensen är att det blir färre tryckta böcker och mer och mer e-böcker, men det är lite ämnessty

https://www.ses.lu.se/artikel/nya-uppgifter-bibliotekarier - 2026-07-11

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. De flesta känner till blodgrupperna A, B, AB och O samt att man är Rh-positiv eller Rh-negativ. Men totalt finns det 367 blodgrupper, som kan spela roll vid en blodtransfusion. Och siffran förändras ständigt när nya blodgrupper upptäcks. På blodkroppens yta sitter proteiner och kolhydrater som i stort sett är likada

https://www.medicin.lu.se/artikel/ett-pusslande-med-sallsynta-blodgrupper - 2026-07-11

Ett internationellt forskarsamarbete lett från Lunds universitet visar hur magnesium tar sig in och ut genom cellmembranet. Magnesium är en livsviktig mineral som påverkar en rad biologiska processer i kroppen. Ämnet har bland annat betydelse för att cellernas energikraftverk, mitokondrierna, ska kunna producera och tillgodogöra sig kroppens energimolekyl, ATP.  När mitokondrierna inte fungerar ka

https://www.medicin.lu.se/artikel/sjalvreglerande-kanaler-forser-vara-celler-med-magnesium - 2026-07-11

Carina Tordai, CASE-ansluten doktorand i forskargruppen PAD, psykisk hälsa, aktivitet och delaktighet, fortsätter föreläsa och samtala om äldres psykiska hälsa, livssituation och "friskfaktorer". Torsdagen den 27 februari ger hon en forskarföreläsning på Husiebiblioteket i Malmö. Äldres psykiska hälsa präglas av förutfattade meningar, medan de äldres perspektiv sällan hörs. Med föreläsningskvällen

https://www.case.lu.se/artikel/psykisk-ohalsa-ska-inte-ses-som-normal-del-av-aldrandet - 2026-07-11

Forskare lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Genombrottet banar väg för ny forskning på barkborrarna och långt bättre möjligheter att effektivt bekämpa skadeinsekten som varje år kan fördärva mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien. Kartläggningen av skalbaggens arvsmassa (genom) ökar möjligheterna att förstå hur och varför granbarkborren blivit en mycket framgångs

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/granbarkborrens-arvsmassa-kartlagd - 2026-07-11

Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började. Kan historiskt material insamlat av forskare och en botanikintresserad allmänhet användas för att följa miljö- och floraförändr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/analys-av-museimaterial-visar-hur-skanes-flora-forandrats-de-senaste-200-aren - 2026-07-11

Alla de intervjuade säger att de önskade sig ett annat liv och alla berättar att de ville hoppa av. Anna Hedlund, forskare i socialantropologi, har publicerat rapporten: "Ingen förtjänar att dö": En intervjustudie om hur individer i kriminella miljöer i Malmö ser på skjutvapenvåld och möjligheten att hoppa av. Rapporten är en intervjustudie med personer i kriminella miljöer i Malmö och analyserar

https://www.soc.lu.se/artikel/ingen-fortjanar-att-do-rapport-om-personer-i-kriminella-miljoer-i-malmo - 2026-07-11

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Susanna Magnusson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet, Campus Helsingborg har undersökt vad Räddningstjänsten Syd gjort för kommunikativa insatser för att öka sitt förtroende. För några år sedan kunde man läsa i tidningarna om hur ungdomar kastade sten på räddningstjänsten när de skulle göra i

https://www.isk.lu.se/artikel/ny-studie-kommunikativ-kompetens-viktigare-kulturkompetens - 2026-07-11