Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Med hjälp av tandtrådsriggade metspön och den nobelprisade gensaxtekniken Crispr-Cas9 vill ­Nathalie Feiner avslöja några av ­evolutionens innersta gåtor. Grunden till allt: en innerlig kärlek till ödlor. På en tunn gren i terrariet på Nathalie Feiners skrivbord på Biologiska institutionen ligger en gråmelerad anoli

https://www.lu.se/artikel/odlor-en-nyckel-till-evolutionara-gator - 2026-06-04

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. För en matematiker är havets vågor något som har att göra med differentialekvationer, dessutom tämligen kluriga sådana. Med hjälp av matematisk forskning kan man öka förståelsen för hur vattenvågor bildas och rör sig – vilket i slutändan kan vara värdefullt exempelvis i arbetet med att förutspå uppkomsten av farliga

https://www.lu.se/artikel/monstervagor-en-matematisk-utmaning-0 - 2026-06-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Varannan svensk anser att de globala plattformsbolagens datainsamling av vad vi gör online utgör ett större hot mot den personliga integriteten än samhällets behov av datainsamling. Det visar resultatet av en landsomfattande undersökning. – Redan med boken 1984 förutspåddes och problematiserades samhällets övervakni

https://www.lu.se/artikel/storbolag-storre-hot-mot-den-personliga-integriteten-storebror - 2026-06-04

https://www.lu.se/artikel/mindre-matsvinn-med-ratt-forpackning - 2026-06-04

Sången behöver inte tystna, men just nu är det klokast att sjunga med distans. Rådet kommer från aerosolforskare vid LTH, Lunds universitet. De har studerat hur mycket partiklar vi egentligen avger när vi sjunger – och i förlängningen – om vi bidrar till ökad smittspridning av covid-19 genom att sjunga. – Det finns många rapporter om spridning av covid-19 i samband med körsång. Världen över har dä

https://www.lu.se/artikel/tala-ar-silver-tiga-ar-guld-och-sjunga-ar-varst - 2026-06-04

Martin Söderholm får Sparbanken Skånes Forskningspris 2019 för sin forskning kring riskfaktorer vid en allvarlig form av stroke, så kallad subaraknoidalblödning (SAB). Priset delas ut den 29 oktober på Strokedagen i Lund – en dag med populärvetenskapliga föreläsningar om stroke för allmänheten. – Att få det här priset var en överraskning och stor uppmuntran att fortsätta med forskningen. Det känns

https://www.lu.se/artikel/strokeforskare-prisas - 2026-06-04

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sedan 1972 har naturgeografen Jonas Åkerman forskat och gjort årliga permafrostmätningar vid en isolerad radiostation på västra Svalbard. Hans arbete bildar en unik observationsserie över hur klimat­förändringarna påverkat det arktiska landskapet. För att hedra Lundaforskarens insatser invigde stationen nyligen Prof

https://www.lu.se/artikel/donerade-boksamling-fick-arktiskt-bibliotek - 2026-06-04

Nya avancerade terapier kan lindra eller bota kroniska sjukdomar. Men medicinska framsteg ställer frågan hur rättigheter ska skyddas och balanseras på sin spets. Det menar Jessica Almqvist, professor i mänskliga rättigheter, som forskar om genterapier. Med avancerade terapier kan läkare behandla eller förhindra svåra sjukdomar. De så kallade genterapierna är skräddarsydda och individualiserade. Ge

https://www.lu.se/artikel/genterapier-vacker-svara-juridiska-och-etiska-fragor - 2026-06-04

När det byggs nytt i städerna finns en viss typ av människor och beteenden i åtanke – ofta unga, friska och välutbildade. De som inte tillhör den inkluderade skaran riskerar att inte kunna använda den nya byggnaden och dess omgivningar – främst drabbas äldre människor och personer med funktionsnedsättningar. Lilian Müller har nyligen presenterat sin licentiatuppsats ”Vem bygger vi för? – om tillgä

https://www.lu.se/artikel/var-ar-den-manskliga-mangfalden-i-nybyggena - 2026-06-04

Diskriminering på grund av hudfärg är vanligare i organisationer där man anställer personal genom egna nätverk och betonar förmågan att ”passa in”. - Det finns ett påtagligt motstånd på många arbetsplatser mot att arbeta aktivt mot diskriminering. Det säger Lundapsykologen Martin Wolgast som tillsammans med Sima Nourali Wolgast har gjort en stor kartläggning av rasism i arbetslivet på uppdrag av L

https://www.lu.se/artikel/arbete-mot-diskriminering-pa-jobbet-moter-motstand - 2026-06-04

Valresultatet i september kan påverka den akademiska friheten och universitetens självständighet gentemot den politiska makten. Principen om en armlängds avstånd mellan politiken och högre utbildning och forskning ifrågasätts allt oftare. – Jag tycker att vi just nu är i ett läge där det viktigaste inte är att universiteten får mer pengar, utan att vi fortsätter hålla armlängds avstånd från staten

https://www.lu.se/artikel/den-akademiska-friheten-blir-alltmer-hotad - 2026-06-04

När världens länder den 6-18 november samlas för ett klimattoppmöte i Egypten har frågan om kompensation för klimatrelaterade förluster och skador seglat upp som en av mötets allra viktigaste. Fattigare länder och civilsamhället vill att frågan ska tas på större allvar och kräver svar: vem ska betala? Forskare vid Lunds universitet anordnar ett eget event om klimatskador under toppmötet. Alltmer f

https://www.lu.se/artikel/cop27-i-sharm-el-sheikh-klimatkompensation-till-fattiga-lander-vaxande-fraga - 2026-06-04

Idén om att forskningsresultat som ska föras fram till allmänheten måste förenklas och förhålla sig till medielogiken ifrågasätts i en ny rapport om forskningskommunikation. – Det är lika viktigt, om inte viktigare, att ge en förståelse för vad som ligger bakom resultaten – om kunskapandet och vilka metoder som använts, säger organisationsforskare Anna Jonsson. Anna Jonsson har varit involverad i

https://www.lu.se/artikel/forenklingen-av-forskning-kan-ga-langt - 2026-06-04

Hur skapar man en bra miljö där människor och robotar kan samarbeta kring hantering av farliga ämnen? Vad behöver de som är verksamma i industrin veta om hållbara produktionsprocesser, om återbruk och kritiska råvaror? Industriföretag idag behöver utbilda sina medarbetare för att hantera uppgraderingen till det som kallas den fjärde industriella revolution, industri 4.0, med teknologier inom framf

https://www.lu.se/artikel/sveriges-ingenjorer-uppgraderas-i-unikt-utbildningspaket - 2026-06-04

SPIRIT-projektet har lämnat förslag på hur en nationell innovationsarena för material- och livsvetenskaper kopplad till landets stora forskningsinfrastrukturer kan etableras, samordnas och drivas.  – Målet har varit att ta fram en palett av insatser som på sikt kan öka den industriella användningen, av i första hand MAX IV och ESS. Det behövs, både för att öka samhällsnyttan av de investeringar so

https://www.lu.se/artikel/nationell-och-distribuerad-plattform-ska-oka-den-industriella-anvandningen-av-storskaliga - 2026-06-04

För första gången på två år är Lunds universitet på plats i Visby för Almedalsveckan. I tider av kris och krig är den demokratiska mötes­platsen viktigare än någonsin. ”En magisk plats för dialog, utbyte och oväntade möten som bidrar till att utveckla vårt samhälle”. Visionen för Almedalsveckan sätter ord på det som lockar den samhällsintresserade till Visby – att föra diskussioner med beslutsfatt

https://www.lu.se/artikel/almedalen-en-mojlighet-lu-att-mota-beslutsfattare - 2026-06-04

Universitetet står inför stora utvecklingsplaner. Det byggs om och byggs nytt och planeras. Sammanlagt rör det sig om nästan en tredjedel av campus som kan bli aktuellt för förändringar. – Jag kom till LU Byggnad för tjugo år sedan och vi har alltid sagt att vi nog har nått en puckel, men så här mycket har det aldrig varit, säger Åsa Bergenudd, chef för LU Byggnad. Universitetet hyr totalt 530 000

https://www.lu.se/artikel/chefen-lu-byggnad-lund-kommer-att-fa-tva-campus - 2026-06-04

Matematikprofessorn Kalle Åström studerar framtidens jordbruk med hjälp av artificiell intelligens, AI-teknik. Han tar fram matematiska modeller som optimerar ­skörden och bidrar till ett klimatvänligt lantbruk. Artificiell intelligens och lantbruk kan tyckas vara två skilda världar, men så är det inte för Kalle Åström. Tvärtom ser han synergier och för dem samman. Professorn i matematik vid LTH k

https://www.lu.se/artikel/maxar-skorden-med-ai-teknik - 2026-06-04

Kan en neurofysiolog och en litteraturvetare hitta gemensam grund att stå på för att jobba tillsammans? Jodå – det intygar både Martin Garwicz och Katarina Bernhardsson som tillsammans leder Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. – Ursprungligen ville jag bli humanist och var väldigt intresserad av filosofi och språk. Det väckte min fascination för hjärnan, det mest humanistiska av alla v

https://www.lu.se/artikel/medicinsk-humaniora-ger-utrymme-nya-tankesatt - 2026-06-04

https://www.lu.se/artikel/prestigefyllt-fysikpris-till-lundaforskare - 2026-06-04