Sökresultat

För första gången på två år är Lunds universitet på plats i Visby för Almedalsveckan. I tider av kris och krig är den demokratiska mötes­platsen viktigare än någonsin. ”En magisk plats för dialog, utbyte och oväntade möten som bidrar till att utveckla vårt samhälle”. Visionen för Almedalsveckan sätter ord på det som lockar den samhällsintresserade till Visby – att föra diskussioner med beslutsfatt

https://www.lu.se/artikel/almedalen-en-mojlighet-lu-att-mota-beslutsfattare - 2026-05-18

SPIRIT-projektet har lämnat förslag på hur en nationell innovationsarena för material- och livsvetenskaper kopplad till landets stora forskningsinfrastrukturer kan etableras, samordnas och drivas.  – Målet har varit att ta fram en palett av insatser som på sikt kan öka den industriella användningen, av i första hand MAX IV och ESS. Det behövs, både för att öka samhällsnyttan av de investeringar so

https://www.lu.se/artikel/nationell-och-distribuerad-plattform-ska-oka-den-industriella-anvandningen-av-storskaliga - 2026-05-18

När världens länder den 6-18 november samlas för ett klimattoppmöte i Egypten har frågan om kompensation för klimatrelaterade förluster och skador seglat upp som en av mötets allra viktigaste. Fattigare länder och civilsamhället vill att frågan ska tas på större allvar och kräver svar: vem ska betala? Forskare vid Lunds universitet anordnar ett eget event om klimatskador under toppmötet. Alltmer f

https://www.lu.se/artikel/cop27-i-sharm-el-sheikh-klimatkompensation-till-fattiga-lander-vaxande-fraga - 2026-05-18

Idén om att forskningsresultat som ska föras fram till allmänheten måste förenklas och förhålla sig till medielogiken ifrågasätts i en ny rapport om forskningskommunikation. – Det är lika viktigt, om inte viktigare, att ge en förståelse för vad som ligger bakom resultaten – om kunskapandet och vilka metoder som använts, säger organisationsforskare Anna Jonsson. Anna Jonsson har varit involverad i

https://www.lu.se/artikel/forenklingen-av-forskning-kan-ga-langt - 2026-05-18

Hur skapar man en bra miljö där människor och robotar kan samarbeta kring hantering av farliga ämnen? Vad behöver de som är verksamma i industrin veta om hållbara produktionsprocesser, om återbruk och kritiska råvaror? Industriföretag idag behöver utbilda sina medarbetare för att hantera uppgraderingen till det som kallas den fjärde industriella revolution, industri 4.0, med teknologier inom framf

https://www.lu.se/artikel/sveriges-ingenjorer-uppgraderas-i-unikt-utbildningspaket - 2026-05-18

Matematikprofessorn Kalle Åström studerar framtidens jordbruk med hjälp av artificiell intelligens, AI-teknik. Han tar fram matematiska modeller som optimerar ­skörden och bidrar till ett klimatvänligt lantbruk. Artificiell intelligens och lantbruk kan tyckas vara två skilda världar, men så är det inte för Kalle Åström. Tvärtom ser han synergier och för dem samman. Professorn i matematik vid LTH k

https://www.lu.se/artikel/maxar-skorden-med-ai-teknik - 2026-05-18

Kan en neurofysiolog och en litteraturvetare hitta gemensam grund att stå på för att jobba tillsammans? Jodå – det intygar både Martin Garwicz och Katarina Bernhardsson som tillsammans leder Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. – Ursprungligen ville jag bli humanist och var väldigt intresserad av filosofi och språk. Det väckte min fascination för hjärnan, det mest humanistiska av alla v

https://www.lu.se/artikel/medicinsk-humaniora-ger-utrymme-nya-tankesatt - 2026-05-18

https://www.lu.se/artikel/prestigefyllt-fysikpris-till-lundaforskare - 2026-05-18

Modeindustrin anpassar sig till ­situationen i världen. Klimatförändringarna och pandemin är exempel på kriser som på olika sätt influerar dagens mode. Modevetaren Emma Severinsson ser tydliga paralleller mellan dessa och hur andra världskriget på­verkade modet på 1940-talet. Under HT-dagarna 8-9 april berättar hon om ”lottagrått och glitter”. Nu som då är återbruk en trend i modevärlden. För 80 å

https://www.lu.se/artikel/varldskriser-paverkar-hur-vi-klar-oss - 2026-05-18

Rysslands version av kriget i Ukraina har hittills avfärdats av väst. Men i en intervju om den ryska propagandan säger James Pamment, expert på desinformation och propaganda, att Rysslands bild riskerar att få fäste hos olika grupper. Han berömmer också den amerikanska strategin att läcka Rysslands planer, ett tillvägagångssätt som tidigare främst testats i forskningen. Vad tycker du som kommunika

https://www.lu.se/artikel/forskare-rysslands-kommunikation-ar-absurd-men-kan-anda-fa-faste - 2026-05-18

Björn Fagerström vill skapa en attraktiv arbetsplats där det ger mervärde att vara på kontoret. Han blev ny chef för sektionen Forskning, samverkan och innovation, FSI, mitt i pandemin och är inte helt nöjd med att ha sina medarbetare på distans. – Jag vill skapa ett levande kontor med flexibla arbetsplatser och med inspirerande möten där vi delar med oss av våra kunskaper. Det är en stor sektion

https://www.lu.se/artikel/det-ska-ge-mervarde-att-vara-pa-kontoret - 2026-05-18

https://www.lu.se/artikel/forskare-och-konstutovare-lar-barn-att-ifragasatta-fake-news - 2026-05-18

Diskriminering på grund av hudfärg är vanligare i organisationer där man anställer personal genom egna nätverk och betonar förmågan att ”passa in”. - Det finns ett påtagligt motstånd på många arbetsplatser mot att arbeta aktivt mot diskriminering. Det säger Lundapsykologen Martin Wolgast som tillsammans med Sima Nourali Wolgast har gjort en stor kartläggning av rasism i arbetslivet på uppdrag av L

https://www.lu.se/artikel/arbete-mot-diskriminering-pa-jobbet-moter-motstand - 2026-05-18

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Mängden gluten kan vara en viktigare ledtråd än tidpunkt för glutenintroduktion och amning i den fortsatta forskningen kring varför glutenintolerans uppstår. Det anser forskare vid Lunds universitet som genomfört flera omfattande studier av barn med förhöjd genetisk risk för glutenintolerans. Sverige är ett högriskl

https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-avgransar-mojliga-orsaker-till-glutenintolerans - 2026-05-18

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. De bröstcancerundersökningar som erbjuds kvinnor kan i många fall vara onödigt smärtsamma. Ny forskning från Lunds universitet visar att hårt tryck mot bröstet i samband med mammografiscreening inte automatiskt leder till bättre underlag för diagnostik. Varje år inbjuds 100 000-tals kvinnor i åldern 40-74 år till ma

https://www.lu.se/artikel/brostcancerscreening-kan-bli-battre-och-mindre-smartsam - 2026-05-18

https://www.lu.se/artikel/kommunismen-pa-film-efter-murens-fall-vad-kunde-visas - 2026-05-18

Genom att undersöka dna från valrossar har ett internationellt forskarlag under ledning av Lunds universitet spårat handelsvägarna för valrosselfenben under medeltiden. De fann att nordiska vikingar och arktiska ursprungsbefolkningar troligen träffades och handlade med elfenben i avlägsna delar av högarktiska Grönland, flera århundraden innan Christopher Columbus ”upptäckte” Nordamerika. Studien p

https://www.lu.se/artikel/tidiga-moten-mellan-europeer-och-nordamerikanska-ursprungsbefolkningar-avslojade - 2026-05-18

Personer med ursprung i Mellanöstern och Afrika är särskilt utsatta för diskriminering och trakasserier i arbetslivet. Denna utsatthet kan leda till minoritetsstress, vilket i sin tur riskerar att orsaka långvarig psykisk ohälsa. Detta menar Martin Wolgast och Sima Nurali Wolgast, psykologiforskare vid Lunds universitet, i en ny rapport. Studien, som gjordes på uppdrag av Myndigheten för arbetsmil

https://www.lu.se/artikel/diskriminering-forsamrar-arbetsmiljon-personer-med-utlandsk-bakgrund - 2026-05-18

Forskare vid Lunds universitet har gjort den hittills mest detaljerade kartläggningen av epigenomet i de celler som styr kroppens blodsocker. Studien, som publiceras i Nature Metabolism, visar hur kemiska förändringar på DNA påverkar både insulinproducerande betaceller och glukagonproducerande alfaceller – och hur dessa mönster förändras vid typ 2-diabetes. Alla celler i kroppen har samma uppsättn

https://www.lu.se/artikel/ny-kartlaggning-visar-hur-blodsockerreglerande-celler-forandras-vid-typ-2-diabetes - 2026-05-18

För första gången har forskare räknat ut den totala landarealen som jordens länder har tecknat in i sina enskilda klimatplaner. Resultaten visar på en djup klyfta mellan länders förväntade markanvändning och markens faktiska potential att begränsa klimatförändringarna. – Genom att sammanställa den totala mängden mark som länder vill ta i anspråk för att nå nettonollutsläpp visar vår studie hur ore

https://www.lu.se/artikel/klimatplanernas-orimliga-markkrav-en-yta-storre-usa - 2026-05-18