Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Kan insulin som intas i små doser via maten redan under småbarnsåren vänja immunsystemet vid insulin och därmed fördröja - eller förhindra - typ 1-diabetes? 
I POInT, en studie som startar i Skåne i höst, hoppas forskarna finna svaret. Nyfödda barn i Skåne med hög risk att drabbas av autoimmun diabetes (typ 1-diabet

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skanska-bebisar-i-ny-studie-att-forhindra-typ-1-diabetes - 2026-05-05

Det har tidigare varit svårt att hitta DNA-mutationer i spermier, eftersom förändringarna är ovanliga och de flesta sekvenseringstekniker har stor felmarginal. Nu har forskare vid Lunds universitet gjort en pilotstudie, där de undersökt spermie-DNA och likheten med mutationer hos barn, med hjälp av avancerad duplexsekvensering. Nästan 80 procent av alla nyuppkomna mutationer hos barn kommer från p

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-mojliggor-identifiering-av-mutationer-i-spermier - 2026-05-06

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I den hittills största kliniska studien av mikrobiomets, dvs tarmflorans, utveckling hos spädbarn har forskare vid Baylor College of Medicine funnit att utvecklingen sker i olika stadier som kan associeras med förändringar i livsstilen under den första tiden i livet. Fynden baseras på prover från TEDDY-studien och p

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-ron-om-tarmflorans-utveckling-hos-spadbarn - 2026-05-05

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer - 2026-05-06

Årets största anslag från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse går till Vinay S Swaminathan vid Lunds universitet. Han erhåller fem miljoner kronor för sin forskning om hur frisk bröstvävnad utvecklas till tumörer och sprider sig. Vinay S Swaminathans forskargrupp har utvecklat en 3D-modell som efterliknar tumörens mikromiljö i laboratoriet. Tekniken ger nya möjligheter att förstå sjuk

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-frisk-till-sjuk-i-3d - 2026-05-06

I oktober meddelade Vetenskapsrådet sina beslut om ett antal utlysningar inom medicin och hälsa 2025. Totalt beviljas drygt 1,2 miljarder kronor för åren 2025–2031. Forskare vid Medicinska fakulteten beviljades totalt 214 500 000 kronor fördelat på 41 bidrag. En av forskarna som tilldelades projektbidrag är farmakologiforskaren Peter Zygmunt. Vi kontaktade Peter Zygmunt för att höra mer om hans fo

https://www.medicin.lu.se/artikel/jonkanaler-beroring-och-smartforskning - 2026-05-06

En djurstudie vid Lunds universitet visar för första gången hur olika Parkinsonläkemedel påverkar hjärnans aktivitet på skilda sätt. Detta kan förklara varför vissa patienter utvecklar impulsiva och tvångsmässiga beteenden av sin behandling. Upptäckterna publicerades i NPJ Parkinson’s Disease. Vid behandling av Parkinsons sjukdom drabbas vissa patienter av oönskade beteendeförändringar som spelber

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjarnvag-bakom-impulsivitet-vid-parkinsonsbehandling-upptackt - 2026-05-06

Forsknings­områdena är desamma, men hur vi ser på dem har förändrats. Så beskriver konsumtionsforskarna Carys Egan-Wyer och Emma Samsioe utvecklingen inom handels­forskningen de senaste tio åren. – I en av våra senaste rapporter kallar vi det ”Retail as unusual”. Det finns inget normalläge längre inom handeln, inget ”Business as usual”. Allt har blivit mer osäkert, säger Carys Egan-Wyer, universit

https://www.ehl.lu.se/artikel/megatrender-inom-handel-teknologi-hallbarhet-och-valmaende-i-fokus - 2026-05-06

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare har i en ny studie identifierat hur dygnsrytmer i hjärnans celler styr när på dygnet möss blir hungriga och svarar på hormon som reglerar aptiten. Forskarna hoppas att dessa resultat så småningom kan bana vägen för att förstå hur sömnbrist och skiftarbete leder till fetma och typ 2-diabetes. Artikeln public

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hjarnceller-som-styr-rytmer-i-aptiten-identifierade - 2026-05-06

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Som vid många andra sjukdomar är orsaken till diabetes en kombination av ärftlighet och miljöfaktorer. De senaste åren har forskningen gjort stora genombrott på det genetiska området och identifierat flera gener som ökar risken för att få typ 2 diabetes. Här skriver Cecilia Nagorny Holmberg, forskare på Lunds univer

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvariant-ger-kraftigt-okad-insulinfrisattning - 2026-05-06

En utredning från Miljödata AB, som levererar systemet Adato till Lunds universitet, visar att den grupp som låg bakom cyberangreppet mot Adato har lyckats komma åt viss information om alla anställda vid universitetet. Även tidigare anställda berörs. Denna sida är uppdaterad 2025-09-29.Såväl nuvarande som tidigare anställda vid Lunds universitet berörs. Tidigare anställda gäller de med anställning

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/angaende-cyberangreppet-mot-var-systemleverantor-miljodata - 2026-05-06

Att leva med bipolär sjukdom är att ständigt balansera mellan ytterligheter – något som kan bli extra svårt om diagnosen möts av tystnad och stigmatisering. För att synliggöra psykisk ohälsa och varför det angår oss alla, även på jobbet, har fem LTH-institutioner gått samman och bjudit in föreläsaren Henrik Wahlström. I sin presentation delar han med sig av sina egna erfarenheter av bipolär sjukdo

https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/livet-pa-balansbommen-att-prata-om-psykisk-ohalsa-pa-jobbet - 2026-05-05

Koldioxidinfångning och kartläggning av urskogar står i fokus när ”Jan Hain Stiftelse för Vetenskaplig Teknisk forskning inom miljö och klimat” utser 2024-års stipendiater: Helena Svensson, docent i kemiteknik och Anders Ahlström, docent i naturgeografi och ekosystemvetenskap. Stiftelsen är en av fyra inom Hain Stiftelser – och ytterligare nio stipendiater inom medicin och humaniora tilldelas mede

https://www.lthin.lth.se/artikel/2024/koldioxidinfangning-och-urskogar-i-centrum-nar-stipendiater-utses-av-miljo-och-klimatstiftelse - 2026-05-05

Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe

https://www.mgeo.lu.se/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2026-05-05

Den 5 februari 2026 organiserade CFE och SEU en heldag på temat "Du vill till Bryssel - hur svårt kan det vara?" Här följer CFE:s amanuens Thea Schedins personliga betraktelse över dagen, inklusive ambitionerna bakom arrangemanget och vilka lärdomar deltagarna tog med sig. Det finns onekligen många som vill till Bryssel. Inte minst är det lite av en europeisk dröm. Högpresterande och ambitiösa stu

https://www.cfe.lu.se/artikel/en-liten-betraktelse-over-cfes-och-seus-brysseldag - 2026-05-05

Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med ekologisk odling jämfört med på konventionella gårdar. Det är välkänt att ekologiskt jordbruk gynnar biologisk mångfald

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2026-05-05

Danmark har ett försprång på 30 år när det gäller arbetet mot gängkriminalitet. Och deras kriminalitet ser annorlunda ut, något som svenska politiker bör ha i åtanke när de sneglar på danskt polisarbete. Det menar kriminologen David Sausdal som forskat om danskt gängvåld och brottslighet över landsgränser. – Att man i Danmark gjort många saker rätt när det gäller att få bukt med gängvåld är helt u

https://www.soc.lu.se/artikel/danmark-har-ett-30-arigt-forsprang-i-arbetet-mot-gangvald - 2026-05-05

I våras föll domen i ett av förra årets medialt mest uppmärksammade brottsmål. Oväntade klottrare fick ovanligt hårda straff för att ha målat graffiti på tåg under flera års tid. Poliser och politiker beskrev gärningsmännen som maniska i sin skadegörelse och att de ville förstöra så mycket som möjligt. En ny sociologisk studie vid Lunds universitet visar att graffitimålarna har drivkrafter som påm

https://www.soc.lu.se/artikel/vaktare-och-overvakningskameror-gor-det-meningsfullt-att-mala-graffiti-pa-tag - 2026-05-05

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2026-05-05

Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2026-05-05