Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Seniorprofessor Åke Lernmark vid Lunds Universitet och Skånes Universitetssjukhus i Malmö är en av de tio främsta experterna i världen på typ 1 diabetes. Han började sin forskarkarriär i diabetes 1978 i Chicago och har sedan dess forskat på sjukdomen. I dag är han aktuell med studierna TEDDY och TrialNet där han bla

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/typ-1-diabetes-ar-egentligen-en-virussjukdom - 2026-05-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Lena Eliasson professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds Universitet har arbetat med forskning om mikroRNA (miRNA) med koppling till diabetes i ett flertal år. År 2017 fick hon ett forskningsanslag på två miljoner för att forska vidare hur mikroRNA kan användas vid behandling och prediktion av diabetes. P

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/microrna-kopplat-till-diabetes - 2026-05-28

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Familjen John Anderssons i Anderslöv stiftelse och Musikhögskolan i Malmö har den stora glädjen att våren 2015 för sjunde gången dela ut stipendier med en sammanlagd summa av ca 440 000 kr till studerande med klassisk inriktning inom områdena sång, violin/viola, piano och cello. Året innebär rekordstor utdelning til

https://www.mhm.lu.se/artikel/rekordstor-stipendieutdelning-fran-jaa-stiftelsen - 2026-05-27

Under slutet av maj och början av juni arrangerar Pufendorf-Teman sina slutevenemang. Här presenterar de det interdisciplinära arbete som forskargrupperna har ägnat sig åt vid Pufendorfinstitutet under det senaste läsåret. Evenemangen har olika format och målgrupper – vissa är öppna för alla, medan andra riktar sig till särskilt inbjudna gäster, beroende på innehåll och syfte. Neurofutures: Promis

https://www.pi.lu.se/artikel/evenemangssasongen-vid-pufendorfinstitutet-ar-snart-har - 2026-05-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hur ska vi använda marken och till vad? Frågan är mer aktuell än någonsin. Samhällets krav på marken är många: behovet av livsmedel ökar, städerna växer och omställningen till bioenergi riskerar att ytterligare intensifiera jord- och skogsbruk. Samtidigt är marken viktig för exempelvis klimatanpassning, bevarande av

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markanvandning-en-hallbar-framtid-0 - 2026-05-27

Diskriminering på grund av hudfärg är vanligare i organisationer där man anställer personal genom egna nätverk och betonar förmågan att ”passa in”. - Det finns ett påtagligt motstånd på många arbetsplatser mot att arbeta aktivt mot diskriminering. Det säger psykologen Martin Wolgast som tillsammans med Sima Nourali Wolgast har gjort en stor kartläggning av rasism i arbetslivet på uppdrag av Länsst

https://www.sam.lu.se/artikel/arbete-mot-diskriminering-pa-jobbet-moter-motstand - 2026-05-27

Det saknas inte initiativ för att bryta det växande sociala utanförskapet i Sverige. Mer oklart är vad som fungerar. Forskningen hittills visar att “eldsjälar” är en nyckel till framgång. Men är det rimligt att lägga allt ansvar på dem? Sverige, liksom resten av världen, brottas med flera stora samhällsutmaningar. Ojämlikheten och inkomstklyftorna ökar och antalet resurssvaga bostadsområden har bl

https://www.sam.lu.se/artikel/medborgardialog-att-bryta-socialt-utanforskap-politisk-kosmetika-eller-nagot-som-fungerar - 2026-05-27

Trots Sveriges vision att vara världsledande i att stödja hälsa och välbefinnande med välfärdsteknik senast det här året, är implementering och användning av sådan teknik förvånansvärt låg. Därmed är nyttan för människor begränsad. Det vill forskare vid CASE och profilområdet Proaktivt åldrande ändra på. Samhället hoppas ny teknik ska lösa många problem, spara personal, pengar och andra resurser.

https://www.case.lu.se/artikel/ny-forskning-ska-avsloja-om-valfardstekniken-ar-vard-sitt-pris - 2026-05-27

På samma sätt som viruset hittade och förvärrade oupptäckta svagheter i mänskliga kroppar så har pandemin hittat och avslöjat svagheter i länders politik och samhällsstrukturer. Det är en av slutsatserna när 59 forskare från 38 universitet gått samman för att jämföra hur Coronakrisen hanteras i 16 länder. I studien delas länderna in i tre kategorier – kaosländer, kontrolländer och konsensus-länder

https://www.soc.lu.se/artikel/kaos-konsensus-eller-kontroll-ny-studie-jamfor-16-landers-pandemihantering - 2026-05-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Många av oss har nu jobbat hemifrån i ett antal veckor. Och det börjar märkas i kroppen. Hur upprätthåller man hälsan under hemarbetet? Vi bad två fysioterapeuter vid Lunds universitet om råd! Frida Eek och Eva Ekvall Hansson är båda fysioterapeuter och forskare vid Lunds universitet. Här får ni deras bästa tips!I d

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-tar-du-hand-om-din-kropp-nar-du-jobbar-hemifran-6-tips-fran-proffsen - 2026-05-27

Under pandemin, då de allra flesta studenter behövde tentera på distans fanns det många lärare som ville ersätta övervakningen i sal med kameraövervakning via Zoom. Det kanske bara behövs i undantagsfall i fortsättningen och det finns många olika sätt att hantera detta på, men nedan skriver Karin Bergman från Nationalekonomi om hur de gjorde. Foto: Patrick on Unsplash Vi har använt Zoom-övervaknin

https://www.education.lu.se/artikel/sa-har-gjorde-vi-tentor-med-kameraovervakning-i-zoom - 2026-05-27

I alla kurser där studenter arbetar en längre stund med en skriftlig eller muntlig uppgift tycker jag att det passar att låta studenterna ge varandra respons. Responsmöten går utmärkt att genomföra digitalt – det finns till och med många fördelar med det framför att träffas fysiskt eftersom det ofta är lättare att skapa struktur och effektivitet digitalt. Dessutom är break-out-rum i Zoom tystare,

https://www.education.lu.se/artikel/digitala-responsmoten-nagra-rad-om-kamratrespons - 2026-05-27

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer och dessa är dessutom ofta av otillräcklig kvalitet. En ny studie av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland Biologiska institutionen och CEC vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras livsmiljöer betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk mångfald. I

https://www.biologi.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-05-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Med omkring 600 000 patienter i Sverige och 350 miljoner patienter i andra länder är diabetes en av världens stora folksjukdomar. Det "Stora nordiska priset" från Eric K Fernströms stiftelse, med en prissumma på en miljon kronor, går nu till den internationellt kände diabetesforskaren Leif Groop från Lunds universit

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/prestigefyllt-miljonpris-till-diabetesforskare-i-malmo - 2026-05-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hälften av oss har en genetisk mutation som utvecklades när människan började odla marken och tillreda mat. Mutationen gör att vi bättre klarar av den kolhydratstinna och sockerrika maten som jordbruket erbjöd. Hälften av oss har inte den mutationen, modern kost pressar upp blodsockret och med det ökar risken för ty

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mutation-gjorde-oss-battre-att-tala-modern-sockerrik-mat - 2026-05-27

Fördjupade relationer med redan goda kollegor samtidigt som andra valdes bort. Under pandemin minskade spontana möten och vi slöt oss i sociala filterbubblor, men vem som borde tagit ansvar för de sociala relationerna är oklart. Det visar en studie som undersökt hur vi skötte våra relationer på jobbet under covid-19. Under pandemins hemarbete reducerades många kollegor till små digitala ansikten –

https://www.ch.lu.se/artikel/skor-arbetsgemenskap-en-pandemieffekt - 2026-05-27

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/braket-om-forskningspengar-verkar-vara-over - 2026-05-27

Forskare vid Lunds universitet och Washington University har upptäckt en blodmarkör som visar hur mycket av Alzheimers sjukdom man bär på i hjärnan. Fynden kan hjälpa att se vem som kan ha mest nytta av de nya läkemedlen som godkänts i bland annat USA, Japan och Kina – och som är på väg att godkännas i Europa. Studien i korthet:En nyupptäckt markör (MTBR-tau243) i blodet kan avslöja hur mycket alz

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-markor-i-blodet-visar-mangden-alzheimer-i-hjarnan - 2026-05-27

Om vi kan förstå hur och varför ljus och materia beter sig som de gör är vi ett steg närmare att lösa några av fysikens mest grundläggande problem. Att finna svaren på dessa frågor driver Ville Maisi, biträdande lektor i fasta tillståndets fysik vid fysiska institutionen. Så länge han kan minnas har han varit intresserad av elektronik och fysik. Med stöd av European Research Councils Consolidator

https://www.fysik.lu.se/artikel/att-forsta-hur-ljus-och-materia-beter-sig-nyckeln-till-framtidens-teknik - 2026-05-27

Varför ska man betala hög skatt i Sverige när det tack vare ny teknik är möjligt att bedriva verksamhet och arbete utan att vara fysiskt närvarande och därmed skatteskyldig i Sverige? Vad krävs för att ett system som den svenska välfärdsmodellen ska överleva i en digital värld? Frågeställningarna är centrala för gruppen som arbetar med digi-skatt inom ramen för en Advanced Study Group (ASG) på Puf

https://www.ehl.lu.se/artikel/digitalisering-staller-nya-krav-pa-skattesystemet - 2026-05-27